Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31901 frågor besvarade.
Vad är det som gäller?
3Poäng
Alex
Hej, det är så att jag läste Matematik C för ett par år sedan då jag gick på ett samhällsvetenskapligt program på gymnasiet. Nu har jag börjat läsa naturvetenskapligt basår och förmodade att jag inte behöver läsa Matematik 3c utan kan direkt läsa matematik 4? Kan jag ens läsa matematik 3c eftersom jag redan har läste matematik c tidigare? Jag är helt enkelt osäker om vad som gäller då och skulle gärna få vilja klarhet kring detta.
En annan sak som jag även har kollat på när det gäller tekniska högskoleutbildningar är att dem exempelvis likställer nya Matematik 3c med det gamla Matematik D, hur kommer det sig? Borde inte det vara matematik C = matematik 3c? Och hur blir det för mig i det här nya systemet om jag nu skulle vilja läsa tekniskt på högskola eftersom jag har läst gamla matematik A, B och C och ska hoppa in i det nya Matematik 4. Godkänner skolan detta?
Jag hoppas ni förstår hur jag menar trots en hel del frågor.
Tack på förhand
Hej Alex!
Det är en mycket bra fråga du ställer. Det är många med dig som säkert undrar samma sak och jag ska försöka förklara.
Innan gymnasiereformen 2011 fanns det gymnasiala mattekurser som hette A, B, C, D, E och Matematik "delta".
Efter reformen 2011 finns det Matte 1a, 1b, 1c
Matte 2a, 2b, 2c
Matte 3b, 3c
Matte 4
Matte 5
och flera OLIKA KURSER som alla heter "Matematik Specialisering".
Grejen här med de nya kurserna är att de spåren går Olika PÅ DJUPET i varje kurs.
c-spår är Avancerat spår
b-spår är medelsvårt
och a-spår läses på yrkesprogram och bör vara "anpassade till olika yrken" kurs i Matte (typ, så att "ska man bli snickare - så räknar man på just den matte, som just snickare behöver kunna på sin arbetsplats" och "ska man bli undersköterska, övar man på att räkna på hur man minskar dos av medicin med ett visst antal procent").
Hur de gamla och de nya mattekurser på gymnasiet motsvarar varandra?
Det är en fråga som inte har något exakt och tydlig svar.
På ett ungefär motsvarar
Matte 1a, 1b eller 1c - Matematik A
men sedan (med högre mattekurserna) blir det svårt att jämföra.
Matte 2a, 2b eller 2c - borde motsvara Matematik B men i matte 2c läser man svårare matte på slutet av kursen och "går in" på det som förr lästes i början av Matte C.
Matte 3b motsvarar Matte C
Matte 3c motsvarar senare del av Matte C och början av kursen Matte 4.
Matte 4 motsvarar i stort sett Matte D.
Därför bli det "obegripligt" för sökande som tittar på behörighetskraven och till vissa utbildningar behöver man ha godkända betyg i "Matematik 3b, 3c eller Matematik C"
och till andra utbildningar - "Matematik 3b, 3c eller Matematik D".
De utbildningsansvariga gör i så fall bedömning att det inte räcker med den matten som Matematik C innehöll utan man måste även kunna den matten som fanns i första delen av kursen Matte D - men man kan ju inte skriva så att "du måste ha godkänt i första delprov i kursen Matte D", därför "tar man i" och sätter lite högre krav än som egentligen är nödvändiga.
Tröst för den som tvingas läsa mer matte än nödvändigt är att det blir lättare inne på utbildningen sen, när man från början kan mer matte.
Jag hoppas att min förklaring låter någorlunda OK och att du kan förstå och acceptera den.
Om du hittar en bättre förklaring någonstans, meddela oss - vi vill lära oss och samla på oss bra info, så att vi kan hjälpa fler och på bättre sätt.
Hej!
angående din fråga om vilken kurs i matte du bör läsa, föreslår jag att du börjar med självtest och får fram va du MINNS och KAN i matte idag.
Betyg är bra men man glömmer saker med tiden. Gå in på www.matteboken.se
där alla kurser är upplagda enligt den nya indelningen i mattekurser.
Se vilka uppgifter du klarar lätt och vilka du får kämpa med.
Om du kom in på Naturvetenskapligt basår, prata med den ansvarige på utbildningen. De på Nat.basår är vana vid att ha "gamla elever", dvs de som har betyg från kurser sedan innan reformen och du kan passa på och säga att du gjorde självskattning och dina VEKRLIGA KUNSKAPER ligger "på den och den nivå".
Får du möjlighet att läsa om en kurs i matte - t.ex. Matte 3 (b eller c) - gör det, för att i fall du redan kan det, blir det lätt och en bra repetition. I fall du glömde eller inte kunde några "kursmoment", lär du det det - så blir det inga konstigheter när du läser en "överliggande kurs", Matte 4.
Hälsningar
Mikael SYV
Frågor och svar taggade med 'jobba som obehörig lärare' (8 st.)
Hej jag går i 3an på gymnasiet.
Jag vill jobba som lärare på en 4-9 skola i Spanska och SO.
Hur kan jag få behörighet snabbt, jag tänker att jag vill jobba som obehörig lärare och läsa kurser i samhällskunskap/historia och spanska medan jag arbetar som obehörig lärare eller vikarie.
Om...
Milla : :
Hej,du frågar vad är det enklaste sättet att få någon form av lärarbehörighet men samtidigt vill du börja jobba som lärare så fort som... Läs hela svaret
Hej! Jag går för tillfället utbildningen grundlärare med inriktning fritidshem. Förra terminen läste vi ämne och jag har nu läst bildpedagogik 30 hp som kommer ge mig behörighet att undervisa i bild från årskurs 1-6. Jag skulle vilja...
Milla : :
Hej,det en allmän studievägledare kan berätta om yrket Bildlärare finns att ta del av i yrkespresentationen på framtid.se/yrke/bildlarare Vill man bli "behörig lärare" är det att... Läs hela svaret
Hej, Har en master i nationalekonomi, vilket också inkluderar ganska många poäng företagsekonomi. Jag funderar på vad jag skulle behöva göra för att kunna bli gymnasielärare inom samhällskunskap via en kompletterande pedagogisk utbildning...
Anna: :
Hej D,nu jobbar inte vi här på FRåGA SYV med antagning till KPU, kompletterande pedagogisk utbildning, så du får gärna fråga dem som gör det men... företagsekonomi och... Läs hela svaret
Hej, fritidspedagog som utbildade sig 2000-2003 vill få behörighet att undervisa i matte upp till åk 6. Hon vill samtidigt arbeta deltid så det är distans som gäller, är inte heller aktuell för VAL. Vad ska hon läsa in? Hon har 180 hp...
Anna: :
Hej Emma!När det är lärarbrist, får även obehöriga undervisa (här gäller det i så fall rektors/arbetsgivarens bedömning). Om man i... Läs hela svaret
Hej, jag håller på att bli grundskollärare i spanska. Om jag läser efteråt master examen i spanska, har man möjlighet av att undervisa på gymnasiet? eller vuxenutbildning? tack!
Liselotte: :
Hej Maria!masterprogrammen innefattar 120 högskolepoäng.Hur många fler poäng i spanska du behöver läsa efter grundlärarprogrammet/ämneslärare på grundskolan för att kunna... Läs hela svaret
Om jag är ämneslärare på gymnasiet i pedagogik och sociologi men senare vill arbeta i grundskolan, f-3 eller 4-6 och undervisa i ett ämne som t.ex matematik, svenska, SO, NO. Vad behöver jag då komplettera med?
Liselotte: :
Hej Therese,det är Skolverket som både beviljar lärarlegitimationer och som också kan Utöka dem. Reglerna och bestämmelserna kan ändras över tid. Och man kan även ibland... Läs hela svaret
Hej! Jag har läst grundlärarprogrammet f-3 i Uppsala. Jag har läst 140hp av 240hp. Jag flyttade till en annan stad och tog en paus från studierna. Jag har nu till hösten arbetat som obehörig lärare i f-3 under nästan 3 år. Hur ska jag bli behörig lärare?
Anna: :
Hej Hanna,du kan fundera på att återuppta studierna på ditt "gamla" program - kanske på ett nytt lärosäte men på samma program. Vänd dig annars till studievägledare... Läs hela svaret
Hej, jag heter Ulrika och har tre gamla utbildningar, en i arbetsterapi från 1993, en kandidatexamen i form på Beckmans designhögskola och en Magisterexamen i Industridesign från 2004 på Konstfack. Jag har de senaste 15 åren undervisat i estetiska ämnen...
Anna: :
Hej Ulrika!Jag vill råda dig att titta på alternativet Yrkeslärarprogrammet, som omfattar 90 hp men brukar inte ges på heltid, utan på halvtid eller på 75% av studietakt, alltså tar det 2... Läs hela svaret