Hej, Jag går tredje året på gymnasiet och är intresserad av yrket på engelska ”Advice columnist.” Jag vet inte vad det heter på svenska, eller hur man blir det?? De brukar arbeta för tidningar där de besvarar läsares frågor om olika ämnen, oftast gällande människors problem. Det verkar riktigt spännande.
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31895 frågor besvarade.
Advice columnist?
3 Svar
Hej Sara,
jag har nu fått svar från en sakkunnig inom branschen som lyder: "Det finns inget speciellt yrke för denna syssla. Istället är det så att tidningar och tidskrifter vanligen använder specialister inom olika ämnen för att svara på läsarfrågor."
***
Jag vill råda dig att kika på många olika yrken inom Journalistik: t.ex Kronikör och Multijournalist, Språkyrken och även Bokförlagsyrken samt på Kommunikatör och Digital kommunikatör.
Och så ännu ett svar från en annan sakkunnig, var god läs nedan:
"Jag känner inte till någon yrkestitel som direkt svarar mot titeln ”advice columnist” i svensk press. Men det är mycket vanligt att olika redaktioner har en frågekolumn eller hjälper sina läsare att reda ut svåra frågor. Ett bra exempel på det är det klassiska TV-programet Plus på SVT, eller veckotidningarnas frågespalter med insändarfrågor. Många barnprogram på SVT har också inslag av detta.
I Svenska medier skulle en person som hanterar läsarfrågor kallas redaktör. Om redaktören inte kan svara eller ta reda på det själv kan en reporter kopplas in. Eventuellt en ämnesreporter som blivit expert på ett område. Eller så kan reportern helt enkelt intervjua en forskare eller expert i frågan och sedan rapportera svaret. En sak som nuddar vid detta är så kallad ”viralgranskning” där journalister fakta- och källgranskar memes, bilder eller påståenden som spridits i sociala medier. Detta kallas Fact-checking och håller på att bli en viktig del av journalistiken.
Gemensamt för de flesta som jobbar med sådana här saker i Sverige är att de i grunden är journalister. De är inte nödvändigtvis experter på något ämnesområde, men de är väldigt bra på att snabbt ta reda på fakta och att berätta på ett begripligt sätt.
Vill du plugga till journalist finns det flera högskolor och folkhögskolor att välja mellan. De utbildningar som är äldst och mest kända är journalistprogrammen vid Stockholms och Göteborgs universitet, samt Mittuniversitetet i Sundsvall. Programmen är på tre år och ger dig en fil. Kand. i ämnet journalistik. Vill du veta mer kan du surfa in på universitetens hemsidor. Vårt program hittar du exempelvis här: https://www.miun.se/journalist ".
Hej igen, nedan finner du svar från Lunds Universitet:
I svenska dagstidningar finns ofta en blandning av olika slags krönikörer. Ibland låter man också krönikörer svara på frågor från läsarna som en särskild service gentemot läsarna. I och med att allt fler av oss konsumerar journalistik och medier digitalt, har också plattformen som rådgivande krönikör förändrats. Till exempel kan samma rådgivande service som tidigare fanns som en kolumn i papperstidningen nu finnas som en chatt på tidningens sajt.
Krönikor i sig utgör ett brett fält av journalistiken: en del av dem driver politiska teser (opinionsjournalistik på ledarsidorna), andra ger läsarna olika perspektiv på aktuella händelser inom till exempel politik, sport, kultur, nöje etc. Den som skriver krönikorna kan vara en journalist som jobbar på tidningen, en forskare eller en profilerad person som har specifika kunskaper i ett visst ämne.
Några ex:
* Journalisten Lena Melin svarar på frågor från läsarna:
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/3JK83M/fraga-lena-mellin--fa-svar-pa-dina-fragor-om-politiken
* Ekonomijournalisten Birgitta Piper svarar på frågor från läsarna
https://www.m-magasin.se/experter/stall-en-fraga-till-birgitta-piper/
* Psykologen Siri Helle svarar på frågor från läsarna:
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/AdwPMx/tala-med-psykologen-om-corona
* Forskaren Emma Frans kollar upp aktuella ämnen
https://www.svd.se/om/vetenskapskollen
Hoppas detta var till någon hjälp!
Hälsningar
Nedan finns svar från Kalix folkhögskola:
... live-rapporterar de flesta journalister numera. Då möter de också läsare och svarar på frågor. Kommunikatörer, som vi utbildar, svarar ju däremot på journalisternas frågor. Hoppas det var till någon hjälp.
OCH NEDAN - SVAR FRÅN MALMÖ UNIVERSITET:
Jag tänker att det inte finns någon specifik väg till den rollen. Mitt svar till ungdomen i fråga är att hen kanske ska prova på att göra en informationsintervju med någon som har den rollen och höra hur hen kom dit.
Jag tänker också att de som svarar på frågor ofta är experter inom en viss nisch – personen i fråga är kanske jurist och expert på familjerätt eller psykolog och expert på barnuppfostran, eller utbildad inom mode med en lång karriär bakom sig och så vidare. Så om ungdomen i fråga vill satsa så är min första fråga:
1. Vilket ämne vill du vara expertrådgivare inom?
2. Komplettera din expertis med att öva mycket på att skriva/ta någon specifik kurs inom journalistiskt skrivande eller liknande.
3. Förvänta dig inte att få denna roll omedelbart utan se till att skaffa mer expertis först genom andra jobb, alternativt sök dig till tidskrifter som riktar sig till yngre läsare och sälj in dina tjänster, skapa en portfolio över hur frågor och svar kan se ut.
Hej, jag vill tipsa dig om yrkeshögskoleutbildningar, t.ex
Affarshogskolan/digital-marknadskommunikator-affarshogskolan-linkoping
och
yhguiden.se/utbildning/nackademin/digital-kommunikator-i-sociala-medier-nackademin-stockholm - hela utbudet av yrkeshögskoleutbildningar finns på www.yhguiden.se - sök på Kommunikatör.
Digitala kommunikatörer interagerar med "publiken"/läsare och allmänheten. Vet inte om det är exakt det du vill jobba med, men kika på det alternativet, är mitt råd!
Just yrkeshögskoleutbildningar är kortare och mer praktiska än högskoleutbildningar. YH visar också väldigt god resultat i att "ge jobb"!
Vänligen
ANNA
Hej igen, vi fick nu svar från Uppsala Universitet. Var god läs det svaret, nedan:
Tänker du på de som till exempel svarar på frågor i SVTs direktrapportering? Jag tror inte att det finns någon särskild yrkestitel för personer som jobbar med sådant. Jag skulle tro att de som svarar på frågorna där har en utbildning inom antingen journalistik och/eller sociala medier, det kan nog vara en blandning.
Hej igen, vi fick nu svar även från Ljungkile folkhögskola:
Så roligt att det finns intresse för journalistyrket!
Ja, det stämmer att du som reporter, alltså intervjuande journalist, tar reda på saker som allmänheten behöver få veta.
Som journalist kan du jobba med radio, med tidning, med nyhetssajter eller med tv.
Om den studerande vill veta mer är personen varmt välkommen att höra av sig till oss.
Vår ansökan är öppen nu, för studiestart i augusti (uppgift från 3 april 2020):
https://www.ljungskile.org/utbildningar/journalistlinjen/
Vänligen
Hej igen! nere kan du läsa svar från JOURNALIST FÖRBUNDET:
Det finns inte ett allmänt yrke om att svara på frågor i en tidning.
De frågespalter som finns har lite olika inriktning. Dels finns det spalter som handlar om hälsa men också sådana som handlar om ekonomi, samlevnad, växtodling med mera med mera.
Gemensamt för de flesta är att det är en person med specialkunskap som svarar på frågor till frågespalten.
Så vill man jobba med den typen av arbete, gäller det att plugga in specialkompetens som kan omsättas till en spalt.
Med vänliga hälsningar
Hejsan, vi fick idag svar från Stockholms Universitet. Var god läs nedan:
Hej!
Sådana yrken finns inte bara på tidningars och tidskrifters insändarsidor utan även i kommuner och på statliga myndigheter o.s.v. – jobbet som studievägledare på högskola eller universitet har ju lite av den karaktären också. Men någon direkt yrkestitel och en utbildning som på ett mera direkt sätt tar en dit är lite svårare. Enklaste svaret är väl att om man vill in i tidningsbranschen så ska man trycka sig åt det hållet och ett sätt att göra det är att läsa någonting som har med den branschen att göra, t.ex. journalistik.
Men viktigt att poängtera är att man inte behöver ha läst journalistik för att jobba som journalist. En av våra tidigare studenter jobbar t.ex. sedan länge på Rapport-redaktionen, både inrikes- och utrikes, och hon läste utbildningsprogrammet Kulturvetarprogrammet och hade barnkultur som huvudområde och Medie- och kommunikationsvetenskap som ytterligare studier. Kulturvetarprogrammet består av en inledande Kulturvetenskaplig baskurs, 30 hp sedan läser man sitt huvudområde i tre terminer (i exemplet Barnkultur I, II och kandidatkurs) samt ytterligare en termin (Medie- och kommunikationsvetenskap I, 30 hp) därefter en avslutande Kulturvetenskaplig tillämpningskurs, 30 hp som bl.a. innehåller 10 veckors praktik. Det var när studenten under sina studier i ämnet barnkultur skrev om krigsrapportering och barn som hon kom i kontakt med Rapport och de fick upp ögonen för henne, sedan la ho sin praktik på den redaktionen och fortsatte jobba där efteråt.
Här nedanför ser du var några av de som läste Kulturvetenskaplig tillämpningskurs, 30 hp förra vårterminen hade varit ute på praktik någonstans och åtminstone sex av dem nedan var redan anställda vid det avslutande seminariet i våras (så ser det ut termin efter termin, huvudområdet står först).
Sörmlands museum
- Uppackning och placering av föremål och samlingar i museets magasin.
- Registrering av museiföremål i databasen Sofie.
- Vara delaktig i utvecklingen av museets nya Berättande magasin.
- Vara ”svans” under visningar och eventuell framtagning av egen temavisning i magasinet m.m.
Konstvetenskap och etnologi -- båda upp t.o.m. kandidatkurs --, samt Museipedagogik 7,5 hp
Blue Royal Film Society
- Assistera i arbete kring manuscoachning för film- och tevemanus.
Filmvetenskap, samt Projektledarutbildning, 30 hp
Sagolekhuset Junibacken
- En stor del av arbetsuppgifterna handlar om arbetet med att möta besökarna.
- Ta del av arbetsuppgifterna på den pedagogiska avdelningen.
- Följa arbetet i Junibackens ensemble.
Barnkultur, samt Konstpedagogik I, 7,5 hp, Förskolans uppdrag: Utforskande, lek och omsorg 7,5 hp, Pedagogiska miljöer 8,5 hp, Verksamhetsförlagd utbildning I, 3 hp och Framträdande och retorik 3,5 hp
Kulturstrategiska staben, Kulturförvaltningen
- Ingå i strategiskt arbete i och med flertalet utredningar som förvaltningen genomför.
- Medverka vid barnrättsnätverket inom Stockholms stad.
- Bistå vid förvaltningens arrangemang för förskola och skola.
Etnologi, samt Ryska för nybörjare 15 hp och Kläder, kropp och identitet 15 hp
Centrum för fotografi
- Uppsökande konstpedagogisk verksamhet och praktisk tillämpning.
- Värd i galleriet.
Konstvetenskap, samt Etnologi I, 30 hp
Modernista
- Lektörsläsning.
- Scanning av böcker inför återutgivningar.
- Arbete med metadata olika i register och system.
- Administrativt arbete.
- Korrekturuppdrag.
Litteraturvetenskap, samt Svenska I, 30 hp, Fantasy 7,5 hp, Romerska kejsare: Liv och litteratur 7,5 hp, Tellus I – Geologi 15 hp, Språkriktighet i modern svenska 7,5 hp. Mytologi 15 hp
Orakel PR
- Utföra olika PR- och marknadsföringsuppdrag åt byråns kunder.
- Delta vid olika möten.
- Övriga uppgifter som åläggs av bolagets vd.
Medie- och kommunikationsvetenskap, samt Konstvetenskap I: Visuella studier, 30 hp
Arbetscenter Stockholm
- Administration.
- Hjälpa arbetssökande hitta jobb.
- Kontakt med Arbetsförmedlingen
Socialantropologi, samt Sociologi I, 30 hp
Sveriges television
- Hämta/lämna analog film.
- Lära sig filmdigitalisering.
- Lära sig grunderna i det digitala arkivet.
Filmvetenskap, samt Idéhistoria I, 30 hp, Konstvetenskap I, 30 hp, Arkeologi I, 30 hp och Arkeologi II, 30 hp
Studiefrämjandet Stockholms län
- Genomförande av Program Rosetta, ett jämställdhetsprojekt inom musik.
- Stötta Art Movement, ett projekt inom integration genom konst.
Medie- och kommunikationsvetenskap, samt Projektledarutbildning, 30 hp
RFSU Stockholm
- Stöd till projektledare: Ta fram en skrift, administration, textbearbetning, delta i utbildningar.
Etnologi, samt Projektledarutbildning, 30 hp
Scenkonstmuseet
- Fördjupat värdskap i utställningen Sound Check.
- Medverkan i arbetet med uppdatering av Ljudskogen.
- Medverkan i uppstartsarbetet för Dansutställningen.
Musikvetenskap, samt Historia I, 30 hp
Tekniska museet
- Musealt arbete: Utställningsdesign, pedagogiska workshops, museivärdsarbete, spelfestival, m.m.
Etnologi, samt God och dålig vetenskap, orienteringskurs 7,5 hp, Kläder, kropp och identitet 15 hp, Populärkulturen och samhället 15 hp, Introduktion i genusstudier 15 hp, och Introduktion i genusstudier – vetenskapskritiska perspektiv 15 hp.
Frågor och svar taggade med 'läkarlinjen' (99 st.)
-
Komma in i läkarprogrammet med 21,82?
Hej jag har ansökt till läkarprogrammet i lund, och jag tror att mitt slutliga jämförelsetal är 21,82. Vad finns det för chans att jag kommer in i höstterminen, om det ens finns en chans? Och om jag inte kommer in i höstterminen hur möjligt är...
Hej!antagningsstatistiken (antagningsgränserna) visar hur det var "förr" men det kan bli annorlunda i framtiden... Det vi ser i antagningsstatistiken till Läkarprogrammet vid Lunds... Läs hela svaret -
Läkarprogrammet som teknikelev?
Hej! Jag vill gå på läkarprogrammet som en person som just nu går på 3:an i teknikprogrammet. Min studieplan är dock otroligt annorlunda än en vanlig teknik-elevs på grund av mina individuella val samt som inriktning + att jag byte från...
Hej,du har inte uppgett om det finns rektors beslut om Individuellt anpassat program för dig (detta för att du har bytt program); Det är två olika situationer - om du har fått rektors beslut om... Läs hela svaret -
Höja min merit på Komvux?
Hej! Jag vill höja mitt meritvärde så att jag kan komma in på läkarlinjen! Under min gymnasietid gick jag vård och omsorg och fick därför aldrig möjligheten att läsa speciellt många meritkurser som gav poäng. Detta har gjort att...
Hej,ditt jämförelsetal (snittbetyget) är idag 19.7 (utifrån information som finns i din fråga); om du får A-betygen i både Spanska 3 och 4, blir ditt nya snittbetyg (jämförelsetal)... Läs hela svaret -
Plugga läkare i Rumänien ?
Hej! Jag är en gymnasiestudent i sitt tredje och sista år, och vill bli läkare. Men mitt första år gick lite sådär (fick 17.2 om man räknar bort 2.5 extra), men andra och nu tredje året går galant och landar på 21.2 (18.7 om man...
Hej!Mitt bästa råd är att du vänder dig direkt till det universitetet där du vill läsa (där du vill bli antagen); de på sin egen skola vet nog hur de gör antagning och kommer... Läs hela svaret -
läkarprogrammet i danmark?
hej, jag är i ansökningsprocessen att komma in på läkarlinjen i Danmark. jag vill veta lite gällande antagningsstatistiken och hur svårt det är att komma in där i jämförelse med Sverige. Fick 16,7 i snitt (utan extra merit) och fått ungefär 1,1 på hp som jag gjort två gånger. Vet att de har...
Hej!Mitt råd är att du ställer dina frågor till "Öresund direkt" (deras avdelning som heter "Jag vill studera i Danmark") - se information... Läs hela svaret -
Räknas prövningsbetygen in i meriten?
Hej!:) Jag håller på att göra prövningar i kemi 2, biologi 2, fysik 2 och matematik 4 (för att få behörighet till läkarprogrammet) eftersom jag gick ekonomilinjen på gymnasiet. Gör alltså de istället för basår. Vad jag undrar är kommer betygen jag får på prövningarna räknas in i mitt...
Hej,jag undrar varför du inte söker läsa kurserna kemi 2, biologi 2, fysik 2 och matematik 4 på komvux (eller inom basåret på en folkhögskola eller ett universitet)? Du... Läs hela svaret -
Hur påverkas mitt meritvärde?
Hej, Jag har studerat ekonomi på gymnasiet, och sen gjort ett naturvetenskapligt basår som ger mig behörighet till naturutbildningar. Jag har som ambition att söka läkare till hösten, men innan dess vill jag läsa på komvux för att fila på...
Hej,i den situationen du beskriver blir det så här: betyget i kemi1 kan inte räknas in. Betyget i kemi2 kommer räknas in ENDAST OM DET HÖJER DITT MERITVÄRDE. Om det är så att du... Läs hela svaret -
Kan man börja läkarprogrammet i USA?
Hej jag har nyligen tagit studenten och vill börja på läkarprogrammet, som ex KI. Men, jag undrar om det skulle gå att gå motsvarande läkarprogram i USA? Vilka skolor då och var ansöker man? Tack!:)
Hej!Att påbörja ett läkarprogram i USA skiljer sig en hel del från hur man utbildar sig till läkare i Sverige. I USA krävs det först en så kallad ”pre-med”... Läs hela svaret -
Är det garanterat att komma in med 1,7 på läkareprogrammet?
Hej! Jag tänkte att eftersom det är många som gör HP provet så är det rimligt att det är också många som har fått höga poäng som 1.7. Jag vill komma in på karolinska, där behövs det 1.7; om jag får 1.7 på Högskoleprovet och som tur de har samma antagnings poäng igen är det då garanterat att jag...
Hej!om antagningsstatistik visat 1.7 i HP-urvalsgruppen, då betyder det att minst en person kom in med 1.7 och alla som hade högre kom in. Det betyder, alltså inte att alla som... Läs hela svaret -
Kan man göra prövningar istället för basår till läkarlinjen?
Hej! Jag undrar om det går att komplettera naturämnena som behövs till läkarlinjen genom bara prövningar och inte ex komvux eller basår? Jag gick ekonomilinjen i gymnasiet och har då inte gjort ex biologi 2, fysik2 , matte 5 osv. Kan jag då strunta i ett basår eller komvux och bara plugga själv...
Jo, du kan göra prövningar i Biologi 2, Fysik 2, Kemi 2 och Matematik 4 - och du behöver inte göra prövningar eller läsa underliggande kurser, t.ex biologi1 eller... Läs hela svaret -
Går det att söka läkarprogrammet i danmark med betyg ifrån komvux?
Hej gick ut NA i gymnasiet med ofullständiga betyg och undrar om det går att söka in på läkarprogrammet i Danmark (Köpenhamn) med min upplästa betyg ifrån Hermods (Komvux) har läst Bio1,2 Fy1,2 Kemi1,2 samt tom Ma5 och Engelska 7.
Hej!Mitt bästa tips är att du frågar Öresund direkt som är experter på att ge information om studier i... Läs hela svaret -
Läkarstudent utomlands, kan jag byta till Sverige?
Hej, jag är nu nästan färdig med mitt första år i läkarprogrammet, men studerar utomlands och undrar ifall det hade varit möjligt att byta till samma utbildning i Sverige, utan att behöva ansöka med mina svenska betyg från gymnasiet eller...
Hej!Kontakta studievägledare på de institutioner där läkarprogrammen - i Sverige - ges, är mitt råd. Men jag tror tyvärr att du får Nej som svar på din... Läs hela svaret -
Läkarprogram Sverige, vad är skillnaderna?
Hej! Jag fick höra att olika universitet i Sverige har olika upplägg gällande läkarlinjen, vissa har gruppdiskussioner flera gånger om veckan och andra inte alls, och även uppläggen av tentor är olika. Var kan jag läsa om de olika skillnaderna? Jag är mest intresserad av Linköping, Göteborg,...
Hej, Innehåll i läkarprogrammen på olika lärosäten i Sverige är detsamma men upplägg inom varje kurs kan skilja sig åt.Läs på utbildningarnas egna... Läs hela svaret -
Några konsekvenser för underkänt i fysik 1 men godkänt i fysik 2?
Hej! Jag går tek/nat-basåret. Tyvärr fick jag underkänt på fysiktentan i fysik 1. Framtida tanken är att söka läkarlinjen. Skulle bara vilja dubbelkolla om det är så att det egentligen inte spelar någon roll när jag ska söka läkarlinjen om jag har klarat fysik 1 eller inte? Dvs kommer jag...
Hej Agnes,om du tar studiemedel så är det önskvärt att du får godkända betyg i alla kurser som du läser under tiden du får studiemedel (från... Läs hela svaret -
Hur viktigt är meritpoäng för moderna språk för läkarlinjen?
Hur viktigt är det att få meritpoäng för moderna språk när man tex vill komma in på läkarlinjen eller civilingenjörslinjen? Kan man komma in utan att läsa språk/få de meritpoängen? Vad händer om man väljer bort språk efter år 1 i gymnasiet? hur många poäng kan man max få för moderna...
Hej Carina Anna!Du ställer några frågor i samma fråga. Jag ska försöka svara på alla dina frågor.Du frågar: "Hur viktigt är det att... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga