Sara

    Hej, Jag går tredje året på gymnasiet och är intresserad av yrket på engelska ”Advice columnist.” Jag vet inte vad det heter på svenska, eller hur man blir det?? De brukar arbeta för tidningar där de besvarar läsares frågor om olika ämnen, oftast gällande människors problem. Det verkar riktigt spännande.

    • Vägledare :

      De som svarar på frågor i tidningar är väl experter inom ett område? Dvs ekonom, jurist, arkitekt och så vidare, alltså sakkunnig inom sitt område.

    • SYV-besökare : Skulle tro att personen avser frågespalter som finns i vissa dagstidningar. Jag kan tänka mig att det är personer som har stor kunskap inom vissa specialområden, exempelvis relationer, ekonomi, medicin mm. Jag tror det är svårt att hitta en utbildning för att bli just detta. Handlar snarare om att ha en gedigen fack-kunskap och sedan använda den för att svara på frågor i media.
    • Ludmila : Journalister kan ju vara experter inom ett visst område och då kan de vara den som svarar på frågor i en kolumn men annars är det olika experter som får i uppdrag att svara på läsare/tittare/lyssnares frågor.
    • SYV-besökare :

      Jag tror att det bästa är att du kontaktar en tidning för att höra vilka olika yrkesroller de har och vad den yrkesrollen kallas som svarar på läsarnas frågor. Men ta också kika också på yrket KOMMUNIKATÖR.

    Läs alla kommentarer

    3 Svar

    SYV-besökare SYV

    Hej Sara,

    jag har nu fått svar från en sakkunnig inom branschen som lyder: "Det finns inget speciellt yrke för denna syssla. Istället är det så att tidningar och tidskrifter vanligen använder specialister inom olika ämnen för att svara på läsarfrågor."

    ***
    Jag vill råda dig att kika på många olika yrken inom Journalistik: t.ex Kronikör och Multijournalist, Språkyrken och även Bokförlagsyrken samt på Kommunikatör och Digital kommunikatör.

     

    Och så ännu ett svar från en annan sakkunnig, var god läs nedan:
     

              "Jag känner inte till någon yrkestitel som direkt svarar mot titeln ”advice columnist” i svensk press. Men det är mycket vanligt att olika redaktioner har en frågekolumn eller hjälper sina läsare att reda ut svåra frågor. Ett bra exempel på det är det klassiska TV-programet Plus på SVT, eller veckotidningarnas frågespalter med insändarfrågor. Många barnprogram på SVT har också inslag av detta.

    I Svenska medier skulle en person som hanterar läsarfrågor kallas redaktör. Om redaktören inte kan svara eller ta reda på det själv kan en reporter kopplas in. Eventuellt en ämnesreporter som blivit expert på ett område. Eller så kan reportern helt enkelt intervjua en forskare eller expert i frågan och sedan rapportera svaret. En sak som nuddar vid detta är så kallad ”viralgranskning” där journalister fakta- och källgranskar memes, bilder eller påståenden som spridits i sociala medier. Detta kallas Fact-checking och håller på att bli en viktig del av journalistiken.

    Gemensamt för de flesta som jobbar med sådana här saker i Sverige är att de i grunden är journalister. De är inte nödvändigtvis experter på något ämnesområde, men de är väldigt bra på att snabbt ta reda på fakta och att berätta på ett begripligt sätt.

    Vill du plugga till journalist finns det flera högskolor och folkhögskolor att välja mellan. De utbildningar som är äldst och mest kända är journalistprogrammen vid Stockholms och Göteborgs universitet, samt Mittuniversitetet i Sundsvall. Programmen är på tre år och ger dig en fil. Kand. i ämnet journalistik. Vill du veta mer kan du surfa in på universitetens hemsidor. Vårt program hittar du exempelvis här: https://www.miun.se/journalist ".

    Hej igen, nedan finner du svar från Lunds Universitet:

    I svenska dagstidningar finns ofta en blandning av olika slags krönikörer. Ibland låter man också krönikörer svara på frågor från läsarna som en särskild service gentemot läsarna. I och med att allt fler av oss konsumerar journalistik och medier digitalt, har också plattformen som rådgivande krönikör förändrats. Till exempel kan samma rådgivande service som tidigare fanns som en kolumn i papperstidningen nu finnas som en chatt på tidningens sajt.

    Krönikor i sig utgör ett brett fält av journalistiken: en del av dem driver politiska teser (opinionsjournalistik på ledarsidorna), andra ger läsarna olika perspektiv på aktuella händelser inom till exempel politik, sport, kultur, nöje etc. Den som skriver krönikorna kan vara en journalist som jobbar på tidningen, en forskare eller en profilerad person som har specifika kunskaper i ett visst ämne.

    Några ex:

    * Journalisten Lena Melin svarar på frågor från läsarna:

    https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/3JK83M/fraga-lena-mellin--fa-svar-pa-dina-fragor-om-politiken

    * Ekonomijournalisten Birgitta Piper svarar på frågor från läsarna

    https://www.m-magasin.se/experter/stall-en-fraga-till-birgitta-piper/

    * Psykologen Siri Helle svarar på frågor från läsarna:

    https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/AdwPMx/tala-med-psykologen-om-corona

    * Forskaren Emma Frans kollar upp aktuella ämnen

    https://www.svd.se/om/vetenskapskollen

    Hoppas detta var till någon hjälp!

    Hälsningar

    Nedan finns svar från Kalix folkhögskola:

     ... live-rapporterar de flesta journalister numera. Då möter de också läsare och svarar på frågor. Kommunikatörer, som vi utbildar, svarar ju däremot på journalisternas frågor. Hoppas det var till någon hjälp.

    OCH NEDAN - SVAR FRÅN MALMÖ UNIVERSITET:

    Jag tänker att det inte finns någon specifik väg till den rollen. Mitt svar till ungdomen i fråga är att hen kanske ska prova på att göra en informationsintervju med någon som har den rollen och höra hur hen kom dit. 

    Jag tänker också att de som svarar på frågor ofta är experter inom en viss nisch – personen i fråga är kanske jurist och expert på familjerätt eller psykolog och expert på barnuppfostran, eller utbildad inom mode med en lång karriär bakom sig och så vidare. Så om ungdomen i fråga vill satsa så är min första fråga:

    1.      Vilket ämne vill du vara expertrådgivare inom?

    2.      Komplettera din expertis med att öva mycket på att skriva/ta någon specifik kurs inom journalistiskt skrivande eller liknande.

    3.      Förvänta dig inte att få denna roll omedelbart utan se till att skaffa mer expertis först genom andra jobb, alternativt sök dig till tidskrifter som riktar sig till yngre läsare och sälj in dina tjänster, skapa en portfolio över hur frågor och svar kan se ut.

     

    • Ludmila : det främst brukar vara ämnesspecialister som svarar på frågor i facktidningar. Tex en trädgårdsmästare i en tidning som handlar om trädgård och odling, en energiingenjör som svarar på frågor i ”Vi i villa” om energilösningar och en byggnadsingenjör/konstruktör om tillbyggnader osv.
    • SYV-besökare :

      Det finns flera varianter på detta, t ex Fråga doktorn på SVT och Fråga vad du vill, SR P3. Det är ofta en journalist som tar hjälp av en expert, eller en journalist som gör research och sedan svarar. Det gymnasisten kan göra om hen vill ha yrket är att läsa till journalist eller om hen är väldigt bra på ett ämne försöka bli en ”expert” som anlitas av medier.

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej, jag vill tipsa dig om yrkeshögskoleutbildningar, t.ex
    Affarshogskolan/digital-marknadskommunikator-affarshogskolan-linkoping
    och
    yhguiden.se/utbildning/nackademin/digital-kommunikator-i-sociala-medier-nackademin-stockholm - hela utbudet av yrkeshögskoleutbildningar finns på www.yhguiden.se - sök på Kommunikatör.

    Digitala kommunikatörer interagerar med "publiken"/läsare och allmänheten. Vet inte om det är exakt det du vill jobba med, men kika på det alternativet, är mitt råd!

    Just yrkeshögskoleutbildningar är kortare och mer praktiska än högskoleutbildningar. YH visar också väldigt god resultat i att "ge jobb"!


    Vänligen
    ANNA

    Hej igen, vi fick nu svar från Uppsala Universitet. Var god läs det svaret, nedan:
                  Tänker du på de som till exempel svarar på frågor i SVTs direktrapportering? Jag tror inte att det finns någon särskild yrkestitel för personer som jobbar med sådant. Jag skulle tro att de som svarar på frågorna där har en utbildning inom antingen journalistik och/eller sociala medier, det kan nog vara en blandning. 

    Hej igen, vi fick nu svar även från Ljungkile folkhögskola:

    Så roligt att det finns intresse för journalistyrket!

    Ja, det stämmer att du som reporter, alltså intervjuande journalist, tar reda på saker som allmänheten behöver få veta. 

    Som journalist kan du jobba med radio, med tidning, med nyhetssajter eller med tv. 

    Om den studerande vill veta mer är personen varmt välkommen att höra av sig till oss. 

    Vår ansökan är öppen nu, för studiestart i augusti (uppgift från 3 april 2020):

    https://www.ljungskile.org/utbildningar/journalistlinjen/

    Vänligen

    Hej igen! nere kan du läsa svar från JOURNALIST FÖRBUNDET:

                    Det finns inte ett allmänt yrke om att svara på frågor i en tidning. 
    De frågespalter som finns har lite olika inriktning. Dels finns det spalter som handlar om hälsa men också sådana som handlar om ekonomi, samlevnad, växtodling med mera med mera.

    Gemensamt för de flesta är att det är en person med specialkunskap som svarar på frågor till frågespalten.

    Så vill man jobba med den typen av arbete, gäller det att plugga in specialkompetens som kan omsättas till en spalt.

    Med vänliga hälsningar

    • Ludmila : Det finns inget sånt "yrke". Det beror ju bara på sammanhanget. Om det är en allmän frågespalt kan det ju vara en journalist. Annars är det ju experter inom olika områden: psykologer, jurister, ekonomer, snickare eller trädgårdsexperter. Om det är själva begreppet du är ute efter så ligger väl "rådgivare" och "rådgivningsspalt" närmast till hands.
    • SYV-besökare :

      Det finns väl inte någon sådan funktion på tidningar eller andra mediahus. Frågor kommer ju ständigt till redaktioner och det är ju upp till journalisterna att svara på de om man kan och har tid. I dessa tider där det är livechattar på många håll om coronakrisen så strömmar det ju in frågor där som journalisterna försöker att svara på efter bästa förmåga. Sen finns det ju experter som svarar på frågor, även i ickekristider, men de är just det; experter och inte journalister. Sen kan det ju så klart finnas journalister med expertkunskaper som också kan svara på olika frågor.

    • SYV-besökare :

      Min rekommendation är att du vänder Dig till studievägledare på de universitet som har journalistprogrammet: antagning.se/se/search?period=9&freeText=journalist En annan idé är ju att du kontaktar själva tidningsbranschen för bästa svar.

    • Anna :

      och så ännu ett svar från en person som är välinsatt inom det aktuella kunskapsområde:
      "Jag antar att det menas att svara på frågor i en frågespalt el liknande? Jag tänker mig att det i de fallen främst handlar om att man har sakkunskap inom ett ämne. T ex ”Fråga juristen” eller liknande. I så fall är ju vägen in inte via journalistiken utan snarare via ett annat yrke. Men jag skulle vilja slå ett slag för folkhögskolornas journalistikutbildningar, om det är journalistiken som lockar. Då är ett år på folkhögskola en bra start och en fin erfarenhet. Där ingår ju i de flesta fallen en rejäl praktikperiod, och på så sätt kanske frågespalten kan vara en plats att förlägga praktiken på?"

    Läs alla kommentarer
    Julia SYV på FrågaSYV

    Hejsan, vi fick idag svar från Stockholms Universitet. Var god läs nedan:

    Hej!
    Sådana yrken finns inte bara på tidningars och tidskrifters insändarsidor utan även i kommuner och på statliga myndigheter o.s.v. – jobbet som studievägledare på högskola eller universitet har ju lite av den karaktären också. Men någon direkt yrkestitel och en utbildning som på ett mera direkt sätt tar en dit är lite svårare. Enklaste svaret är väl att om man vill in i tidningsbranschen så ska man trycka sig åt det hållet och ett sätt att göra det är att läsa någonting som har med den branschen att göra, t.ex. journalistik. 

     

    Men viktigt att poängtera är att man inte behöver ha läst journalistik för att jobba som journalist. En av våra tidigare studenter jobbar t.ex. sedan länge på Rapport-redaktionen, både inrikes- och utrikes, och hon läste utbildningsprogrammet Kulturvetarprogrammet och hade barnkultur som huvudområde och Medie- och kommunikationsvetenskap som ytterligare studier. Kulturvetarprogrammet består av en inledande Kulturvetenskaplig baskurs, 30 hp sedan läser man sitt huvudområde i tre terminer (i exemplet Barnkultur I, II och kandidatkurs) samt ytterligare en termin (Medie- och kommunikationsvetenskap I, 30 hp) därefter en avslutande Kulturvetenskaplig tillämpningskurs, 30 hp som bl.a. innehåller 10 veckors praktik. Det var när studenten under sina studier i ämnet barnkultur skrev om krigsrapportering och barn som hon kom i kontakt med Rapport och de fick upp ögonen för henne, sedan la ho sin praktik på den redaktionen och fortsatte jobba där efteråt.

     

    Här nedanför ser du var några av de som läste Kulturvetenskaplig tillämpningskurs, 30 hp förra vårterminen hade varit ute på praktik någonstans och åtminstone sex av dem nedan var redan anställda vid det avslutande seminariet i våras (så ser det ut termin efter termin, huvudområdet står först).

     

    Sörmlands museum

    -                           Uppackning och placering av föremål och samlingar i museets magasin.

    -                           Registrering av museiföremål i databasen Sofie.

    -                           Vara delaktig i utvecklingen av museets nya Berättande magasin.

    -                           Vara ”svans” under visningar och eventuell framtagning av egen temavisning i magasinet m.m.

    Konstvetenskap och etnologi -- båda upp t.o.m. kandidatkurs --, samt Museipedagogik 7,5 hp

     

    Blue Royal Film Society

    -                           Assistera i arbete kring manuscoachning för film- och tevemanus.

    Filmvetenskap, samt Projektledarutbildning, 30 hp

     

    Sagolekhuset Junibacken

    -                           En stor del av arbetsuppgifterna handlar om arbetet med att möta besökarna.

    -                           Ta del av arbetsuppgifterna på den pedagogiska avdelningen.

    -                           Följa arbetet i Junibackens ensemble.

    Barnkultur, samt Konstpedagogik I, 7,5 hp, Förskolans uppdrag: Utforskande, lek och omsorg 7,5 hp, Pedagogiska miljöer 8,5 hp, Verksamhetsförlagd utbildning I, 3 hp och Framträdande och retorik 3,5 hp

     

    Kulturstrategiska staben, Kulturförvaltningen

    -                           Ingå i strategiskt arbete i och med flertalet utredningar som förvaltningen genomför.

    -                           Medverka vid barnrättsnätverket inom Stockholms stad.

    -                           Bistå vid förvaltningens arrangemang för förskola och skola.

    Etnologi, samt Ryska för nybörjare 15 hp och Kläder, kropp och identitet 15 hp

     

    Centrum för fotografi

    -                           Uppsökande konstpedagogisk verksamhet och praktisk tillämpning.

    -                           Värd i galleriet.

    Konstvetenskap, samt Etnologi I, 30 hp

     

    Modernista

    -                           Lektörsläsning.

    -                           Scanning av böcker inför återutgivningar.

    -                           Arbete med metadata olika i register och system.

    -                           Administrativt arbete.

    -                           Korrekturuppdrag.

    Litteraturvetenskap, samt Svenska I, 30 hp, Fantasy 7,5 hp, Romerska kejsare: Liv och litteratur 7,5 hp, Tellus I – Geologi 15 hp, Språkriktighet i modern svenska 7,5 hp. Mytologi 15 hp

     

    Orakel PR

    -                           Utföra olika PR- och marknadsföringsuppdrag åt byråns kunder.

    -                           Delta vid olika möten.

    -                           Övriga uppgifter som åläggs av bolagets vd.

    Medie- och kommunikationsvetenskap, samt Konstvetenskap I: Visuella studier, 30 hp

     

    Arbetscenter Stockholm

    -                           Administration.

    -                           Hjälpa arbetssökande hitta jobb.

    -                           Kontakt med Arbetsförmedlingen

    Socialantropologi, samt Sociologi I, 30 hp

     

    Sveriges television

    -                           Hämta/lämna analog film.

    -                           Lära sig filmdigitalisering.

    -                           Lära sig grunderna i det digitala arkivet.

    Filmvetenskap, samt Idéhistoria I, 30 hp, Konstvetenskap I, 30 hp, Arkeologi I, 30 hp och Arkeologi II, 30 hp

     

    Studiefrämjandet Stockholms län

    -                           Genomförande av Program Rosetta, ett jämställdhetsprojekt inom musik.

    -                           Stötta Art Movement, ett projekt inom integration genom konst.

    Medie- och kommunikationsvetenskap, samt Projektledarutbildning, 30 hp

     

    RFSU Stockholm

    -                           Stöd till projektledare: Ta fram en skrift, administration, textbearbetning, delta i utbildningar.

    Etnologi, samt Projektledarutbildning, 30 hp

     

    Scenkonstmuseet

    -                           Fördjupat värdskap i utställningen Sound Check.

    -                           Medverkan i arbetet med uppdatering av Ljudskogen.

    -                           Medverkan i uppstartsarbetet för Dansutställningen.

    Musikvetenskap, samt Historia I, 30 hp

     

    Tekniska museet

    -                           Musealt arbete: Utställningsdesign, pedagogiska workshops, museivärdsarbete, spelfestival, m.m.

    Etnologi, samt God och dålig vetenskap, orienteringskurs 7,5 hp, Kläder, kropp och identitet 15 hp, Populärkulturen och samhället 15 hp, Introduktion i genusstudier 15 hp, och Introduktion i genusstudier – vetenskapskritiska perspektiv 15 hp.

    Frågor och svar taggade med 'kemi 1' (33 st.)

    • Swedish

      Vilka delar av kemi 1 behöver man kunna för att klara kemi 2?

      Hej, jag ska börja läsa kemi 2 på komvux men kommer inte ihåg något från kemi 1. Vilka delar av kemi 1 är bra att kunna för att klara kemi 2?

      Milla : : Hej,eftersom jag inte är lärare i kemi, så kan jag inte svara på din fråga. Kemi2 bygger på Kemi1 (enligt information på skolverkets hemsida) och min... Läs hela svaret
    • Larry

      Byta gymnasium men kursplanerna stämmer inte överens?

      Hejsan. Jag går i Solna gymnasium i naturprogrammet. Jag trivs inte direkt så bra med min klass och jag vill byta. Problemet är att jag är nu i andra terminen i årskurs 1 (Feb) och jag pratade med syv om att byta till andra gymnasium. Hon sa att de två skolorna som ligger nära mig (blackeberg...

      Milla : : Hej,jag förstår det som att du pratade med SYV på din egen gymnasieskola, där du läser nu, Solna gymnasium, stämmer det? Man får ha i åtanke att din egen skola... Läs hela svaret
    • MESSO

      KMEI?????????????

      Hej! Kan man läsa kemi 1 och kemi 2 tillsammans i Komvux? jag menar i samma termin eller måste man klara kemi 1 sen börja med kemi 2 ??

      Milla : : Hej,Kemi 1 är en 100poängs-kurs. Och kemi2 är också en 100poängs-kurs. En 100poängs-kurs kan man på heltid läsa på fem veckor. Om du läser kemi1 på fem veckor och sedan kemi2 på fem... Läs hela svaret
    • Mojje

      Går det att klara kemi1, fysik1 och matematik 2 på 75 eller 100% takt?

      Hej! Jag ska läsa kemi1, fysik1 och matematik2 på 75% studietakt men vet inte exakt hur många veckor kommer det bli? Dessutom är det möjligt att klara alla nämnda kurser på 75% eller 100% takt?

      Anna: : Hej och tack för din fråga om studier på hel- respektive deltid på 75%!Kemi 1 och Matematik 2 är 100p.kurser och varje 100poängskurs läses på... Läs hela svaret
    • Nina

      Vilka kurser kan jag göra prövning i om jag gått natur?

      Hej! Jag behöver göra prövning i kemi 1 och fysik 1 för att höja mitt jämförelsetal. Men dessa kurser krävs egentligen inte till den utbildningen jag vill söka, där måste man ha grundläggande behörighet + matematik 2 och samhällskunskap 1b, vilket jag har. Alltså krävs endast...

      Anna: : Hej!Tyvärr stämmer det att du måste höja betygen i kurser som ingår i ditt examensbevis. Examensbevis ger dig Grundläggande behörighet och kurser som ingår... Läs hela svaret
    • Momodou Lamin

      Blir jag behörig?

      Hej! Jag läste naturvetenskapsprogrammet på komvux och har fått ett fullständig gymnasieexamen. Jag har sökt till sjuksköterska programmet som startar nu i höst. Det står att man måste ha läst naturkunskap 2 för att bli behörig...

      Anna: : Hejsan,det finns ett antal olika "ersättningsmöjligheter" och om du har godkända betyg i fysik1a (eller 1b1 och 1b2), kemi1 och biologi1, då behöver du inte läsa naturkunskap 2, utan du är... Läs hela svaret
    • Max

      Går natur och är underkänd i två kurser vad kan jag göra?

      Hej Jag går första året på naturvetenskap inriktning natur. Allting har gått hyfsat bra för mig förutom kemi och matematik 2c. Jag har matat mig något så oerhört mycket. Har haft 3 prov i respektive kurser och misslyckats med varenda ett, alltså ligger jag på ett F just nu. Kemi vet jag...

      Anna: : Hej Max.Reglerna säger att om en gymnasieelev fick F i en kurs har hen rätt innan avgång från gymnasiet göra Prövning i den kursen (tidpunkt från... Läs hela svaret
    • Alexander

      Höja jämförelsetal med hjälp av Eng7 & Kemi1?

      Hej När jag har fått examen så räknade jag jämförelsetalet och det visade sig vara 13.8 (Utan extra meritpoäng). Jag har läst Moderna språk 3&4 under min gymnasietid och jag vet att de tillsammans ger 1.5 meritpoäng. Så jämförelsetalet blir egentligen 15.3. Jag är intresserad av att läsa...

      Julia: : Hej,ja, engelska 7 (godkänt betyg) ger dig + 1.0 meritpoäng, men den totala höjningen kan bli både högre och lägre, och detta på grund av att betyget i eng 7 kommer även... Läs hela svaret
    • Mohammed

      Hur kommer jag in i sjuksköterskeutbildningen?

      Jag gick ut gymnasiet förra året i vår med tre F (kemi 1, kemi 2 och Matte 3c) och pluggade i Naturvetenskapsprogrammet. Jag pluggar just nu kemi 1 i komvux. Så jag undrar vilka ämnen måste jag bli godkänd i för att komma in i sjuksköterskeutbildningen i Växsjö (Linnéuniversitetet)?

      Anna: : Hej Mohammed,alla Behöriga sökande deltar i Konkurrensen; det är helt nödvändigt att bli behörig, men sedan vet ju ingen om du kommer in eller inte; det beror på hur höga... Läs hela svaret
    • Joakim

      Finns Kemi 1 och Fysik 1a på annat än distans?

      Som rubriken lyder så undrar jag om kurserna Kemi 1 och Fysik 1a finns att läsa på annat än distans i närheten av Kristinehamn?

      Anna: : Hej Joakim, då Kemi 1 och Fysik1a är Gymnasiala kurser och du är över 20 år gammal, då är det Komvux i den kommunen där du är folkbokförd (och ingen annan)... Läs hela svaret
    • Johannes

      Vad är Naturkunskap 2 värt för mig?

      Hej! Jag läste Naturkunskap 1 och 2 i gymnasiet (sam/estet). Idag behöver jag: Kemi2, Biologi2, och Fysik2. Jag sökte Kemi2 och Fysik2 på Komvux och blev antagen till Fysik2 men inte till Kemi2 med motiveringen att jag var obehörig.
      2 frågor:
      1) Hur...

      Mikael: : Jag tror komvux gjorde fel. Du borde inte bli antagen till Fysik 2 (du du saknar godkänt betyg i fysik 1a). Att du inte blev antagen till kemi 2 är rätt; du har inte godkänt betyg i... Läs hela svaret
    • Sabirin

      Byta fysik 2 mot kemi 1?

      Hej jag går i andra året i gymnasiet och jag har F i kemi 1 för att jag har jätte svårt för det ämnet och inte nog med det så har jag en lärare som inte lär så bra heller. Jag måste läsa om kursen nästa år och det kommer att vara samma lärare som kommer att undervisa. Jag känner mig jätte ledsen...

      Anna: : Hej Sabirin,jag gissar på att du läser på teknikprogrammet eller på naturvetenskapsprogrammet, stämmer det? Om det stämmer då är kursen Kemi 1 en obligatorisk kurs och betyg i den... Läs hela svaret
    • Julia

      Dokument som styrker längden på biologi och kemi 1 kurserna?

      Hej! Jag har försökt hitta i Skolverkets hemsida något dokument där det står hur långa dessa kurser är (alltså ett helt läsår). Jag har dock inte lyckats så bra, och tänkte fråga er om ni vet var jag kan hitta det? Vore väldigt tacksam om ni kunde hjälpa mig! :) Julia

      Anna: : Hej Julia, Biologi 1 och Kemi 1 är kurser á 100 gymnasiala poäng. De flesta gymnasiala kurser är 100 poäng. En 100 poängs-gymnasial kurs = studier på heltid i... Läs hela svaret
    • Jonathan

      Behöver veta om jag är behörig?

      Tjenare! Jag har planer att söka in på utbildning snart men jag märkte att jag saknar Naturkunskap 1b. Men jag har läst är behörig i både Kemi 1 och Fysik 1a. Min fråga är då, behöver jag läsa Naturkunskap 1b på komvux eller är jag behörig då jag har läst Kemi och Fysik?

      Anna: : Hej Jonathan, om du hade även godkänt betyg i biologi 1 (och i fysik 1a och i kemi 1) då skulle jag direkt svarat att du ej behöver läsa naturkunskap 1b. Men om du inte har godkänt betyg i... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga