Hej, Jag går tredje året på gymnasiet och är intresserad av yrket på engelska ”Advice columnist.” Jag vet inte vad det heter på svenska, eller hur man blir det?? De brukar arbeta för tidningar där de besvarar läsares frågor om olika ämnen, oftast gällande människors problem. Det verkar riktigt spännande.
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31896 frågor besvarade.
Advice columnist?
3 Svar
Hej Sara,
jag har nu fått svar från en sakkunnig inom branschen som lyder: "Det finns inget speciellt yrke för denna syssla. Istället är det så att tidningar och tidskrifter vanligen använder specialister inom olika ämnen för att svara på läsarfrågor."
***
Jag vill råda dig att kika på många olika yrken inom Journalistik: t.ex Kronikör och Multijournalist, Språkyrken och även Bokförlagsyrken samt på Kommunikatör och Digital kommunikatör.
Och så ännu ett svar från en annan sakkunnig, var god läs nedan:
"Jag känner inte till någon yrkestitel som direkt svarar mot titeln ”advice columnist” i svensk press. Men det är mycket vanligt att olika redaktioner har en frågekolumn eller hjälper sina läsare att reda ut svåra frågor. Ett bra exempel på det är det klassiska TV-programet Plus på SVT, eller veckotidningarnas frågespalter med insändarfrågor. Många barnprogram på SVT har också inslag av detta.
I Svenska medier skulle en person som hanterar läsarfrågor kallas redaktör. Om redaktören inte kan svara eller ta reda på det själv kan en reporter kopplas in. Eventuellt en ämnesreporter som blivit expert på ett område. Eller så kan reportern helt enkelt intervjua en forskare eller expert i frågan och sedan rapportera svaret. En sak som nuddar vid detta är så kallad ”viralgranskning” där journalister fakta- och källgranskar memes, bilder eller påståenden som spridits i sociala medier. Detta kallas Fact-checking och håller på att bli en viktig del av journalistiken.
Gemensamt för de flesta som jobbar med sådana här saker i Sverige är att de i grunden är journalister. De är inte nödvändigtvis experter på något ämnesområde, men de är väldigt bra på att snabbt ta reda på fakta och att berätta på ett begripligt sätt.
Vill du plugga till journalist finns det flera högskolor och folkhögskolor att välja mellan. De utbildningar som är äldst och mest kända är journalistprogrammen vid Stockholms och Göteborgs universitet, samt Mittuniversitetet i Sundsvall. Programmen är på tre år och ger dig en fil. Kand. i ämnet journalistik. Vill du veta mer kan du surfa in på universitetens hemsidor. Vårt program hittar du exempelvis här: https://www.miun.se/journalist ".
Hej igen, nedan finner du svar från Lunds Universitet:
I svenska dagstidningar finns ofta en blandning av olika slags krönikörer. Ibland låter man också krönikörer svara på frågor från läsarna som en särskild service gentemot läsarna. I och med att allt fler av oss konsumerar journalistik och medier digitalt, har också plattformen som rådgivande krönikör förändrats. Till exempel kan samma rådgivande service som tidigare fanns som en kolumn i papperstidningen nu finnas som en chatt på tidningens sajt.
Krönikor i sig utgör ett brett fält av journalistiken: en del av dem driver politiska teser (opinionsjournalistik på ledarsidorna), andra ger läsarna olika perspektiv på aktuella händelser inom till exempel politik, sport, kultur, nöje etc. Den som skriver krönikorna kan vara en journalist som jobbar på tidningen, en forskare eller en profilerad person som har specifika kunskaper i ett visst ämne.
Några ex:
* Journalisten Lena Melin svarar på frågor från läsarna:
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/3JK83M/fraga-lena-mellin--fa-svar-pa-dina-fragor-om-politiken
* Ekonomijournalisten Birgitta Piper svarar på frågor från läsarna
https://www.m-magasin.se/experter/stall-en-fraga-till-birgitta-piper/
* Psykologen Siri Helle svarar på frågor från läsarna:
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/AdwPMx/tala-med-psykologen-om-corona
* Forskaren Emma Frans kollar upp aktuella ämnen
https://www.svd.se/om/vetenskapskollen
Hoppas detta var till någon hjälp!
Hälsningar
Nedan finns svar från Kalix folkhögskola:
... live-rapporterar de flesta journalister numera. Då möter de också läsare och svarar på frågor. Kommunikatörer, som vi utbildar, svarar ju däremot på journalisternas frågor. Hoppas det var till någon hjälp.
OCH NEDAN - SVAR FRÅN MALMÖ UNIVERSITET:
Jag tänker att det inte finns någon specifik väg till den rollen. Mitt svar till ungdomen i fråga är att hen kanske ska prova på att göra en informationsintervju med någon som har den rollen och höra hur hen kom dit.
Jag tänker också att de som svarar på frågor ofta är experter inom en viss nisch – personen i fråga är kanske jurist och expert på familjerätt eller psykolog och expert på barnuppfostran, eller utbildad inom mode med en lång karriär bakom sig och så vidare. Så om ungdomen i fråga vill satsa så är min första fråga:
1. Vilket ämne vill du vara expertrådgivare inom?
2. Komplettera din expertis med att öva mycket på att skriva/ta någon specifik kurs inom journalistiskt skrivande eller liknande.
3. Förvänta dig inte att få denna roll omedelbart utan se till att skaffa mer expertis först genom andra jobb, alternativt sök dig till tidskrifter som riktar sig till yngre läsare och sälj in dina tjänster, skapa en portfolio över hur frågor och svar kan se ut.
Hej, jag vill tipsa dig om yrkeshögskoleutbildningar, t.ex
Affarshogskolan/digital-marknadskommunikator-affarshogskolan-linkoping
och
yhguiden.se/utbildning/nackademin/digital-kommunikator-i-sociala-medier-nackademin-stockholm - hela utbudet av yrkeshögskoleutbildningar finns på www.yhguiden.se - sök på Kommunikatör.
Digitala kommunikatörer interagerar med "publiken"/läsare och allmänheten. Vet inte om det är exakt det du vill jobba med, men kika på det alternativet, är mitt råd!
Just yrkeshögskoleutbildningar är kortare och mer praktiska än högskoleutbildningar. YH visar också väldigt god resultat i att "ge jobb"!
Vänligen
ANNA
Hej igen, vi fick nu svar från Uppsala Universitet. Var god läs det svaret, nedan:
Tänker du på de som till exempel svarar på frågor i SVTs direktrapportering? Jag tror inte att det finns någon särskild yrkestitel för personer som jobbar med sådant. Jag skulle tro att de som svarar på frågorna där har en utbildning inom antingen journalistik och/eller sociala medier, det kan nog vara en blandning.
Hej igen, vi fick nu svar även från Ljungkile folkhögskola:
Så roligt att det finns intresse för journalistyrket!
Ja, det stämmer att du som reporter, alltså intervjuande journalist, tar reda på saker som allmänheten behöver få veta.
Som journalist kan du jobba med radio, med tidning, med nyhetssajter eller med tv.
Om den studerande vill veta mer är personen varmt välkommen att höra av sig till oss.
Vår ansökan är öppen nu, för studiestart i augusti (uppgift från 3 april 2020):
https://www.ljungskile.org/utbildningar/journalistlinjen/
Vänligen
Hej igen! nere kan du läsa svar från JOURNALIST FÖRBUNDET:
Det finns inte ett allmänt yrke om att svara på frågor i en tidning.
De frågespalter som finns har lite olika inriktning. Dels finns det spalter som handlar om hälsa men också sådana som handlar om ekonomi, samlevnad, växtodling med mera med mera.
Gemensamt för de flesta är att det är en person med specialkunskap som svarar på frågor till frågespalten.
Så vill man jobba med den typen av arbete, gäller det att plugga in specialkompetens som kan omsättas till en spalt.
Med vänliga hälsningar
Hejsan, vi fick idag svar från Stockholms Universitet. Var god läs nedan:
Hej!
Sådana yrken finns inte bara på tidningars och tidskrifters insändarsidor utan även i kommuner och på statliga myndigheter o.s.v. – jobbet som studievägledare på högskola eller universitet har ju lite av den karaktären också. Men någon direkt yrkestitel och en utbildning som på ett mera direkt sätt tar en dit är lite svårare. Enklaste svaret är väl att om man vill in i tidningsbranschen så ska man trycka sig åt det hållet och ett sätt att göra det är att läsa någonting som har med den branschen att göra, t.ex. journalistik.
Men viktigt att poängtera är att man inte behöver ha läst journalistik för att jobba som journalist. En av våra tidigare studenter jobbar t.ex. sedan länge på Rapport-redaktionen, både inrikes- och utrikes, och hon läste utbildningsprogrammet Kulturvetarprogrammet och hade barnkultur som huvudområde och Medie- och kommunikationsvetenskap som ytterligare studier. Kulturvetarprogrammet består av en inledande Kulturvetenskaplig baskurs, 30 hp sedan läser man sitt huvudområde i tre terminer (i exemplet Barnkultur I, II och kandidatkurs) samt ytterligare en termin (Medie- och kommunikationsvetenskap I, 30 hp) därefter en avslutande Kulturvetenskaplig tillämpningskurs, 30 hp som bl.a. innehåller 10 veckors praktik. Det var när studenten under sina studier i ämnet barnkultur skrev om krigsrapportering och barn som hon kom i kontakt med Rapport och de fick upp ögonen för henne, sedan la ho sin praktik på den redaktionen och fortsatte jobba där efteråt.
Här nedanför ser du var några av de som läste Kulturvetenskaplig tillämpningskurs, 30 hp förra vårterminen hade varit ute på praktik någonstans och åtminstone sex av dem nedan var redan anställda vid det avslutande seminariet i våras (så ser det ut termin efter termin, huvudområdet står först).
Sörmlands museum
- Uppackning och placering av föremål och samlingar i museets magasin.
- Registrering av museiföremål i databasen Sofie.
- Vara delaktig i utvecklingen av museets nya Berättande magasin.
- Vara ”svans” under visningar och eventuell framtagning av egen temavisning i magasinet m.m.
Konstvetenskap och etnologi -- båda upp t.o.m. kandidatkurs --, samt Museipedagogik 7,5 hp
Blue Royal Film Society
- Assistera i arbete kring manuscoachning för film- och tevemanus.
Filmvetenskap, samt Projektledarutbildning, 30 hp
Sagolekhuset Junibacken
- En stor del av arbetsuppgifterna handlar om arbetet med att möta besökarna.
- Ta del av arbetsuppgifterna på den pedagogiska avdelningen.
- Följa arbetet i Junibackens ensemble.
Barnkultur, samt Konstpedagogik I, 7,5 hp, Förskolans uppdrag: Utforskande, lek och omsorg 7,5 hp, Pedagogiska miljöer 8,5 hp, Verksamhetsförlagd utbildning I, 3 hp och Framträdande och retorik 3,5 hp
Kulturstrategiska staben, Kulturförvaltningen
- Ingå i strategiskt arbete i och med flertalet utredningar som förvaltningen genomför.
- Medverka vid barnrättsnätverket inom Stockholms stad.
- Bistå vid förvaltningens arrangemang för förskola och skola.
Etnologi, samt Ryska för nybörjare 15 hp och Kläder, kropp och identitet 15 hp
Centrum för fotografi
- Uppsökande konstpedagogisk verksamhet och praktisk tillämpning.
- Värd i galleriet.
Konstvetenskap, samt Etnologi I, 30 hp
Modernista
- Lektörsläsning.
- Scanning av böcker inför återutgivningar.
- Arbete med metadata olika i register och system.
- Administrativt arbete.
- Korrekturuppdrag.
Litteraturvetenskap, samt Svenska I, 30 hp, Fantasy 7,5 hp, Romerska kejsare: Liv och litteratur 7,5 hp, Tellus I – Geologi 15 hp, Språkriktighet i modern svenska 7,5 hp. Mytologi 15 hp
Orakel PR
- Utföra olika PR- och marknadsföringsuppdrag åt byråns kunder.
- Delta vid olika möten.
- Övriga uppgifter som åläggs av bolagets vd.
Medie- och kommunikationsvetenskap, samt Konstvetenskap I: Visuella studier, 30 hp
Arbetscenter Stockholm
- Administration.
- Hjälpa arbetssökande hitta jobb.
- Kontakt med Arbetsförmedlingen
Socialantropologi, samt Sociologi I, 30 hp
Sveriges television
- Hämta/lämna analog film.
- Lära sig filmdigitalisering.
- Lära sig grunderna i det digitala arkivet.
Filmvetenskap, samt Idéhistoria I, 30 hp, Konstvetenskap I, 30 hp, Arkeologi I, 30 hp och Arkeologi II, 30 hp
Studiefrämjandet Stockholms län
- Genomförande av Program Rosetta, ett jämställdhetsprojekt inom musik.
- Stötta Art Movement, ett projekt inom integration genom konst.
Medie- och kommunikationsvetenskap, samt Projektledarutbildning, 30 hp
RFSU Stockholm
- Stöd till projektledare: Ta fram en skrift, administration, textbearbetning, delta i utbildningar.
Etnologi, samt Projektledarutbildning, 30 hp
Scenkonstmuseet
- Fördjupat värdskap i utställningen Sound Check.
- Medverkan i arbetet med uppdatering av Ljudskogen.
- Medverkan i uppstartsarbetet för Dansutställningen.
Musikvetenskap, samt Historia I, 30 hp
Tekniska museet
- Musealt arbete: Utställningsdesign, pedagogiska workshops, museivärdsarbete, spelfestival, m.m.
Etnologi, samt God och dålig vetenskap, orienteringskurs 7,5 hp, Kläder, kropp och identitet 15 hp, Populärkulturen och samhället 15 hp, Introduktion i genusstudier 15 hp, och Introduktion i genusstudier – vetenskapskritiska perspektiv 15 hp.
Frågor och svar taggade med 'U-kurs' (70 st.)
-
Räkna bort kurser?
Hej, Jag går samhällsvetenskapliga programmet och har läst totalt 2700 poäng under gymnasiet, detta eftersom jag gick natur i ettan och har läst biologi och kemi, och en extrakurs i franska. Jag har högsta betyg i nästan alla ämnen, men i kemi har jag...
Hej,se i din individuella studieplanen hur kurser är är markerade; de kurserna som "överstiger" 2500poäng bör i din studieplan vara markerade med "U" (utökat program). Samma kurser som i... Läs hela svaret -
Om man läser mer än 2500p via komvux?
Om jag läser extra kurser på komvux utöver de som ingick i mitt gymnaisepogram, kan jag då byta ut dem, förutsatt att de inte är meriterade kurser jag byter ut eller läser? Exempelvis om jag skulle kunna byta ut en träningslära kurs mot...
Hej,du skriver tyvärr inte i din fråga om du gick ut gymnasiet med examensbevis eller med studiebevis. Och det måste man veta för att kunna svara på din fråga.ExamensbevisOm du... Läs hela svaret -
kan man ta bort utökad kurs?
Hej! Jag kommer inte kunna få godkänt i en av mina utökade kurser. Jag skulle vilja ta bort den helt, går det? Om det inte går: vad händer om jag får F eller streck i den kursen? Samt senare vill söka utbildning där den krävs? (jag skulle...
Hej,prata med SYV på din gymnasieskola. Reglerna säger att alla gymnasiala kurser i vilka eleven fick BETYG (och F är också ett betyg) bör finnas med i elevens examensbevis. Men eftersom det handlar om... Läs hela svaret -
Byte utökadkurs?
Hej, Jag har läst Ma4 som uttökad kurs då jag går Natur med samhälles inriktning. Jag har totalt läst 2600 poäng. Jag fick A i Ma4 men inte i Biologi 2, biologi 2 är inte ett programgemensamt ämne för natur så jag undrar ifall jag...
Hej,om du söker till en utbildning som inte kräver biologi 2 (för särskild behörighet) då skulle du vinna på att ha det lägre betyget som U-kurs i ditt examensbevis. U-kursen (betyget i den)... Läs hela svaret -
Ersätter en prövning i ett annat modernt språk det tidigare betyget?
Hej SYV! Jag har en fråga angående prövningar. Jag gick det naturvetenskapliga programmet i gymnasiet där jag läste både spanska 3 och 4 som moderna språk, jag fick dock inte jättebra betyg i dessa. Jag har nu i efterhand fått reda på...
HEJ!I Dokumentet Examensbevis kan ingenting ändras. Om du får prövningsbetyg i t.ex Kurdiska 3 och 4, så kan det, dock, höja ditt meritvärde. Så... Läs hela svaret -
Utökade kurser ingår i jämförelsetal?
Hej! Jag har precis läst klart mitt sista år på naturvetenskapsprogrammet, och läste 2600 poäng (100 poäng gymnasiearbete). Jag har 2,5 i merit, och läste bland annat spanska 4 samt engelska 7. På spanska fick jag B och på engelska fick jag A....
Hej,om du i ditt examensbevis har eng7 markerat med "U" (utökat) då räknas betyget in i ditt jämförelsetal på grund av att kursen ger meritpoäng. Alla de övriga... Läs hela svaret -
Hur räknas meritgivande utökade kurser med i meritvärdet?
Hej fråga SYV! Under mitt första läsår på gymnasiet behövt läsa Moderna Språk (3) som en av kurserna på naturvetenskapsprogrammet. Jag valde dock även att läsa Modersmål 1 vid sidan då jag hade detta som en...
Hej,att räkna ut ditt meritvärde (om du söker till en svensk högskole-universitetsutbildning) blir upp till Antagning.seSå det är Antagning.se som bestämmer hur... Läs hela svaret -
Kommer att räknas med i mitt betygsnitt?
Hej! Jag går i trean på gymnasiet. Jag vet att elevens poäng ska vara 2400 poäng, men jag har 2600 poäng. En av dem är från Franska 1 eftersom jag behövde läsa Franska 1 för att kunna fortsätta med Franska steg 3 och 4. Dessutom har...
Hej,svar på din fråga beror på hur ditt examensbevis ser ut. "Vanligt antal" poäng i gymnasieexamen är 2500. Av dem 100p. gymnasiearbete (men det betyget räknas inte in i... Läs hela svaret -
Kan man ta bort en kurs som man har läst?
Hej! Jag har läst tyska steg 3 och läser tyska steg 4 som utökad kurs. Jag har e i kursen tyska 3 och kommer att få b i kursen tyska steg 4. Jag vill inte att steg 3 ska dra ner mitt meritvärde. Det krävs att jag läser 100 poäng morderna spåk....
Hej,Alla kurser i vilka du fick betyg på gymnasiet bör finnas med i ditt examensbevis, men du kan kanske ha moderna språk 3 som U-kurs i ditt examensbevis? I så fall, om du genom andra kurser... Läs hela svaret -
Blivit en utökad kurs? Viktiga fråga ????
Min kurs internationella relationer har hamnat i utökad kurs och inte med gymnasie poängen varför? Antagningen skrev till mig i Mail? Det är en viktigt kurs man har läst
Hej,om en kurs i ditt Examensbevis från gymnasiet är markerad med U, som betyder att du läste den kursen utanför programmets 2500 obligatoriska poäng, då säger reglerna att betyget i... Läs hela svaret -
räknas inte med i jämförelsetalet?
Antagningen skrev ” Gymnasiearbetet och den utökade kursen, internationella relationer, räknas inte med i jämförelsetalet. Fast jag läste vård omsorg det blir 2500? Det betyder att den totala summan blir 2400 gymnasiepoäng. Säger dom i...
Hej!betyget i gymnasiearbete räknas inte in i jämförelsetalet (vilket är ju jättebra för att det går inte få högre än E, eftersom betygsskala för gymnasiearbete... Läs hela svaret -
Måste eng7 finnas med i gymnasiebetygen för att få extra merit?
Hej! Jag går gymnasiet i trean och just nu läser jag eng7 som individuell och räknas in i betyget och sedan matte 3 och spanska 5 som utökad kurs. Spanska 5 läser jag för att jag hade möjlighet att byta ut den mot naturkunskap 2 som var min individuella i...
Hej,betyg i kursen som i ditt examensbevis blir markerad med "U" kommer räknas in i två fall: - om en sådan kurs krävs för särskild behörighet... Läs hela svaret -
Räknas endast matte 1 och 2 in i jämförelsetalet?
Hej! Jag läser sambet och jag vill söka till tandläkarprogrammet så jag tänkte söka natur basår för behörighet. Däremot när jag väl söker in på utbildning, borde då natur basåret inte räknas med i...
Hej Lina,om du med "naturbasåret" menar studier på högskolenivå eller på en folkhögskola, då är svar på din fråga Ja. Betygen du får... Läs hela svaret -
Går det att byta Fysik1 mot något annat?
Hej! Jag har gått ut gymnasiet för några år sen (naturvetenskapligt program) där har jag bara ett ämne jag inte fick godkänt på, fysik 1. Jag har förra veckan gjort ett fysikprov på komvux för att försöka få betyg...
Hej Mathilda!Om du i ditt examensbevis från gymnasiet, eller från komvux har en "vanlig kurs", ej utökad kurs då måste du höja betyget i just den kursen. Fysik1a är en... Läs hela svaret -
Betyg E med U-markering?
Jag har nyligen slutfört gymnasiet och trodde att jag skulle få gymnasieexamen men jag fick ett E i Engelska med en U-markering. Betyder U-markeringen att jag har E i betyget men att jag behöver komplettera någon/några uppgifter? Hur gör jag det, behöver...
Hej!om du fick ett Studiebevis när du gick ut gymnasiet, vänd dig till komvux i den kommunen där du är folkbokförd för att göra (tillsammans med SYV-en på komvux) planering mot Examensbevis.... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga