Sara

    Hej, Jag går tredje året på gymnasiet och är intresserad av yrket på engelska ”Advice columnist.” Jag vet inte vad det heter på svenska, eller hur man blir det?? De brukar arbeta för tidningar där de besvarar läsares frågor om olika ämnen, oftast gällande människors problem. Det verkar riktigt spännande.

    • Vägledare :

      De som svarar på frågor i tidningar är väl experter inom ett område? Dvs ekonom, jurist, arkitekt och så vidare, alltså sakkunnig inom sitt område.

    • SYV-besökare : Skulle tro att personen avser frågespalter som finns i vissa dagstidningar. Jag kan tänka mig att det är personer som har stor kunskap inom vissa specialområden, exempelvis relationer, ekonomi, medicin mm. Jag tror det är svårt att hitta en utbildning för att bli just detta. Handlar snarare om att ha en gedigen fack-kunskap och sedan använda den för att svara på frågor i media.
    • Ludmila : Journalister kan ju vara experter inom ett visst område och då kan de vara den som svarar på frågor i en kolumn men annars är det olika experter som får i uppdrag att svara på läsare/tittare/lyssnares frågor.
    • SYV-besökare :

      Jag tror att det bästa är att du kontaktar en tidning för att höra vilka olika yrkesroller de har och vad den yrkesrollen kallas som svarar på läsarnas frågor. Men ta också kika också på yrket KOMMUNIKATÖR.

    Läs alla kommentarer

    3 Svar

    SYV-besökare SYV

    Hej Sara,

    jag har nu fått svar från en sakkunnig inom branschen som lyder: "Det finns inget speciellt yrke för denna syssla. Istället är det så att tidningar och tidskrifter vanligen använder specialister inom olika ämnen för att svara på läsarfrågor."

    ***
    Jag vill råda dig att kika på många olika yrken inom Journalistik: t.ex Kronikör och Multijournalist, Språkyrken och även Bokförlagsyrken samt på Kommunikatör och Digital kommunikatör.

     

    Och så ännu ett svar från en annan sakkunnig, var god läs nedan:
     

              "Jag känner inte till någon yrkestitel som direkt svarar mot titeln ”advice columnist” i svensk press. Men det är mycket vanligt att olika redaktioner har en frågekolumn eller hjälper sina läsare att reda ut svåra frågor. Ett bra exempel på det är det klassiska TV-programet Plus på SVT, eller veckotidningarnas frågespalter med insändarfrågor. Många barnprogram på SVT har också inslag av detta.

    I Svenska medier skulle en person som hanterar läsarfrågor kallas redaktör. Om redaktören inte kan svara eller ta reda på det själv kan en reporter kopplas in. Eventuellt en ämnesreporter som blivit expert på ett område. Eller så kan reportern helt enkelt intervjua en forskare eller expert i frågan och sedan rapportera svaret. En sak som nuddar vid detta är så kallad ”viralgranskning” där journalister fakta- och källgranskar memes, bilder eller påståenden som spridits i sociala medier. Detta kallas Fact-checking och håller på att bli en viktig del av journalistiken.

    Gemensamt för de flesta som jobbar med sådana här saker i Sverige är att de i grunden är journalister. De är inte nödvändigtvis experter på något ämnesområde, men de är väldigt bra på att snabbt ta reda på fakta och att berätta på ett begripligt sätt.

    Vill du plugga till journalist finns det flera högskolor och folkhögskolor att välja mellan. De utbildningar som är äldst och mest kända är journalistprogrammen vid Stockholms och Göteborgs universitet, samt Mittuniversitetet i Sundsvall. Programmen är på tre år och ger dig en fil. Kand. i ämnet journalistik. Vill du veta mer kan du surfa in på universitetens hemsidor. Vårt program hittar du exempelvis här: https://www.miun.se/journalist ".

    Hej igen, nedan finner du svar från Lunds Universitet:

    I svenska dagstidningar finns ofta en blandning av olika slags krönikörer. Ibland låter man också krönikörer svara på frågor från läsarna som en särskild service gentemot läsarna. I och med att allt fler av oss konsumerar journalistik och medier digitalt, har också plattformen som rådgivande krönikör förändrats. Till exempel kan samma rådgivande service som tidigare fanns som en kolumn i papperstidningen nu finnas som en chatt på tidningens sajt.

    Krönikor i sig utgör ett brett fält av journalistiken: en del av dem driver politiska teser (opinionsjournalistik på ledarsidorna), andra ger läsarna olika perspektiv på aktuella händelser inom till exempel politik, sport, kultur, nöje etc. Den som skriver krönikorna kan vara en journalist som jobbar på tidningen, en forskare eller en profilerad person som har specifika kunskaper i ett visst ämne.

    Några ex:

    * Journalisten Lena Melin svarar på frågor från läsarna:

    https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/3JK83M/fraga-lena-mellin--fa-svar-pa-dina-fragor-om-politiken

    * Ekonomijournalisten Birgitta Piper svarar på frågor från läsarna

    https://www.m-magasin.se/experter/stall-en-fraga-till-birgitta-piper/

    * Psykologen Siri Helle svarar på frågor från läsarna:

    https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/AdwPMx/tala-med-psykologen-om-corona

    * Forskaren Emma Frans kollar upp aktuella ämnen

    https://www.svd.se/om/vetenskapskollen

    Hoppas detta var till någon hjälp!

    Hälsningar

    Nedan finns svar från Kalix folkhögskola:

     ... live-rapporterar de flesta journalister numera. Då möter de också läsare och svarar på frågor. Kommunikatörer, som vi utbildar, svarar ju däremot på journalisternas frågor. Hoppas det var till någon hjälp.

    OCH NEDAN - SVAR FRÅN MALMÖ UNIVERSITET:

    Jag tänker att det inte finns någon specifik väg till den rollen. Mitt svar till ungdomen i fråga är att hen kanske ska prova på att göra en informationsintervju med någon som har den rollen och höra hur hen kom dit. 

    Jag tänker också att de som svarar på frågor ofta är experter inom en viss nisch – personen i fråga är kanske jurist och expert på familjerätt eller psykolog och expert på barnuppfostran, eller utbildad inom mode med en lång karriär bakom sig och så vidare. Så om ungdomen i fråga vill satsa så är min första fråga:

    1.      Vilket ämne vill du vara expertrådgivare inom?

    2.      Komplettera din expertis med att öva mycket på att skriva/ta någon specifik kurs inom journalistiskt skrivande eller liknande.

    3.      Förvänta dig inte att få denna roll omedelbart utan se till att skaffa mer expertis först genom andra jobb, alternativt sök dig till tidskrifter som riktar sig till yngre läsare och sälj in dina tjänster, skapa en portfolio över hur frågor och svar kan se ut.

     

    • Ludmila : det främst brukar vara ämnesspecialister som svarar på frågor i facktidningar. Tex en trädgårdsmästare i en tidning som handlar om trädgård och odling, en energiingenjör som svarar på frågor i ”Vi i villa” om energilösningar och en byggnadsingenjör/konstruktör om tillbyggnader osv.
    • SYV-besökare :

      Det finns flera varianter på detta, t ex Fråga doktorn på SVT och Fråga vad du vill, SR P3. Det är ofta en journalist som tar hjälp av en expert, eller en journalist som gör research och sedan svarar. Det gymnasisten kan göra om hen vill ha yrket är att läsa till journalist eller om hen är väldigt bra på ett ämne försöka bli en ”expert” som anlitas av medier.

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej, jag vill tipsa dig om yrkeshögskoleutbildningar, t.ex
    Affarshogskolan/digital-marknadskommunikator-affarshogskolan-linkoping
    och
    yhguiden.se/utbildning/nackademin/digital-kommunikator-i-sociala-medier-nackademin-stockholm - hela utbudet av yrkeshögskoleutbildningar finns på www.yhguiden.se - sök på Kommunikatör.

    Digitala kommunikatörer interagerar med "publiken"/läsare och allmänheten. Vet inte om det är exakt det du vill jobba med, men kika på det alternativet, är mitt råd!

    Just yrkeshögskoleutbildningar är kortare och mer praktiska än högskoleutbildningar. YH visar också väldigt god resultat i att "ge jobb"!


    Vänligen
    ANNA

    Hej igen, vi fick nu svar från Uppsala Universitet. Var god läs det svaret, nedan:
                  Tänker du på de som till exempel svarar på frågor i SVTs direktrapportering? Jag tror inte att det finns någon särskild yrkestitel för personer som jobbar med sådant. Jag skulle tro att de som svarar på frågorna där har en utbildning inom antingen journalistik och/eller sociala medier, det kan nog vara en blandning. 

    Hej igen, vi fick nu svar även från Ljungkile folkhögskola:

    Så roligt att det finns intresse för journalistyrket!

    Ja, det stämmer att du som reporter, alltså intervjuande journalist, tar reda på saker som allmänheten behöver få veta. 

    Som journalist kan du jobba med radio, med tidning, med nyhetssajter eller med tv. 

    Om den studerande vill veta mer är personen varmt välkommen att höra av sig till oss. 

    Vår ansökan är öppen nu, för studiestart i augusti (uppgift från 3 april 2020):

    https://www.ljungskile.org/utbildningar/journalistlinjen/

    Vänligen

    Hej igen! nere kan du läsa svar från JOURNALIST FÖRBUNDET:

                    Det finns inte ett allmänt yrke om att svara på frågor i en tidning. 
    De frågespalter som finns har lite olika inriktning. Dels finns det spalter som handlar om hälsa men också sådana som handlar om ekonomi, samlevnad, växtodling med mera med mera.

    Gemensamt för de flesta är att det är en person med specialkunskap som svarar på frågor till frågespalten.

    Så vill man jobba med den typen av arbete, gäller det att plugga in specialkompetens som kan omsättas till en spalt.

    Med vänliga hälsningar

    • Ludmila : Det finns inget sånt "yrke". Det beror ju bara på sammanhanget. Om det är en allmän frågespalt kan det ju vara en journalist. Annars är det ju experter inom olika områden: psykologer, jurister, ekonomer, snickare eller trädgårdsexperter. Om det är själva begreppet du är ute efter så ligger väl "rådgivare" och "rådgivningsspalt" närmast till hands.
    • SYV-besökare :

      Det finns väl inte någon sådan funktion på tidningar eller andra mediahus. Frågor kommer ju ständigt till redaktioner och det är ju upp till journalisterna att svara på de om man kan och har tid. I dessa tider där det är livechattar på många håll om coronakrisen så strömmar det ju in frågor där som journalisterna försöker att svara på efter bästa förmåga. Sen finns det ju experter som svarar på frågor, även i ickekristider, men de är just det; experter och inte journalister. Sen kan det ju så klart finnas journalister med expertkunskaper som också kan svara på olika frågor.

    • SYV-besökare :

      Min rekommendation är att du vänder Dig till studievägledare på de universitet som har journalistprogrammet: antagning.se/se/search?period=9&freeText=journalist En annan idé är ju att du kontaktar själva tidningsbranschen för bästa svar.

    • Anna :

      och så ännu ett svar från en person som är välinsatt inom det aktuella kunskapsområde:
      "Jag antar att det menas att svara på frågor i en frågespalt el liknande? Jag tänker mig att det i de fallen främst handlar om att man har sakkunskap inom ett ämne. T ex ”Fråga juristen” eller liknande. I så fall är ju vägen in inte via journalistiken utan snarare via ett annat yrke. Men jag skulle vilja slå ett slag för folkhögskolornas journalistikutbildningar, om det är journalistiken som lockar. Då är ett år på folkhögskola en bra start och en fin erfarenhet. Där ingår ju i de flesta fallen en rejäl praktikperiod, och på så sätt kanske frågespalten kan vara en plats att förlägga praktiken på?"

    Läs alla kommentarer
    Julia SYV på FrågaSYV

    Hejsan, vi fick idag svar från Stockholms Universitet. Var god läs nedan:

    Hej!
    Sådana yrken finns inte bara på tidningars och tidskrifters insändarsidor utan även i kommuner och på statliga myndigheter o.s.v. – jobbet som studievägledare på högskola eller universitet har ju lite av den karaktären också. Men någon direkt yrkestitel och en utbildning som på ett mera direkt sätt tar en dit är lite svårare. Enklaste svaret är väl att om man vill in i tidningsbranschen så ska man trycka sig åt det hållet och ett sätt att göra det är att läsa någonting som har med den branschen att göra, t.ex. journalistik. 

     

    Men viktigt att poängtera är att man inte behöver ha läst journalistik för att jobba som journalist. En av våra tidigare studenter jobbar t.ex. sedan länge på Rapport-redaktionen, både inrikes- och utrikes, och hon läste utbildningsprogrammet Kulturvetarprogrammet och hade barnkultur som huvudområde och Medie- och kommunikationsvetenskap som ytterligare studier. Kulturvetarprogrammet består av en inledande Kulturvetenskaplig baskurs, 30 hp sedan läser man sitt huvudområde i tre terminer (i exemplet Barnkultur I, II och kandidatkurs) samt ytterligare en termin (Medie- och kommunikationsvetenskap I, 30 hp) därefter en avslutande Kulturvetenskaplig tillämpningskurs, 30 hp som bl.a. innehåller 10 veckors praktik. Det var när studenten under sina studier i ämnet barnkultur skrev om krigsrapportering och barn som hon kom i kontakt med Rapport och de fick upp ögonen för henne, sedan la ho sin praktik på den redaktionen och fortsatte jobba där efteråt.

     

    Här nedanför ser du var några av de som läste Kulturvetenskaplig tillämpningskurs, 30 hp förra vårterminen hade varit ute på praktik någonstans och åtminstone sex av dem nedan var redan anställda vid det avslutande seminariet i våras (så ser det ut termin efter termin, huvudområdet står först).

     

    Sörmlands museum

    -                           Uppackning och placering av föremål och samlingar i museets magasin.

    -                           Registrering av museiföremål i databasen Sofie.

    -                           Vara delaktig i utvecklingen av museets nya Berättande magasin.

    -                           Vara ”svans” under visningar och eventuell framtagning av egen temavisning i magasinet m.m.

    Konstvetenskap och etnologi -- båda upp t.o.m. kandidatkurs --, samt Museipedagogik 7,5 hp

     

    Blue Royal Film Society

    -                           Assistera i arbete kring manuscoachning för film- och tevemanus.

    Filmvetenskap, samt Projektledarutbildning, 30 hp

     

    Sagolekhuset Junibacken

    -                           En stor del av arbetsuppgifterna handlar om arbetet med att möta besökarna.

    -                           Ta del av arbetsuppgifterna på den pedagogiska avdelningen.

    -                           Följa arbetet i Junibackens ensemble.

    Barnkultur, samt Konstpedagogik I, 7,5 hp, Förskolans uppdrag: Utforskande, lek och omsorg 7,5 hp, Pedagogiska miljöer 8,5 hp, Verksamhetsförlagd utbildning I, 3 hp och Framträdande och retorik 3,5 hp

     

    Kulturstrategiska staben, Kulturförvaltningen

    -                           Ingå i strategiskt arbete i och med flertalet utredningar som förvaltningen genomför.

    -                           Medverka vid barnrättsnätverket inom Stockholms stad.

    -                           Bistå vid förvaltningens arrangemang för förskola och skola.

    Etnologi, samt Ryska för nybörjare 15 hp och Kläder, kropp och identitet 15 hp

     

    Centrum för fotografi

    -                           Uppsökande konstpedagogisk verksamhet och praktisk tillämpning.

    -                           Värd i galleriet.

    Konstvetenskap, samt Etnologi I, 30 hp

     

    Modernista

    -                           Lektörsläsning.

    -                           Scanning av böcker inför återutgivningar.

    -                           Arbete med metadata olika i register och system.

    -                           Administrativt arbete.

    -                           Korrekturuppdrag.

    Litteraturvetenskap, samt Svenska I, 30 hp, Fantasy 7,5 hp, Romerska kejsare: Liv och litteratur 7,5 hp, Tellus I – Geologi 15 hp, Språkriktighet i modern svenska 7,5 hp. Mytologi 15 hp

     

    Orakel PR

    -                           Utföra olika PR- och marknadsföringsuppdrag åt byråns kunder.

    -                           Delta vid olika möten.

    -                           Övriga uppgifter som åläggs av bolagets vd.

    Medie- och kommunikationsvetenskap, samt Konstvetenskap I: Visuella studier, 30 hp

     

    Arbetscenter Stockholm

    -                           Administration.

    -                           Hjälpa arbetssökande hitta jobb.

    -                           Kontakt med Arbetsförmedlingen

    Socialantropologi, samt Sociologi I, 30 hp

     

    Sveriges television

    -                           Hämta/lämna analog film.

    -                           Lära sig filmdigitalisering.

    -                           Lära sig grunderna i det digitala arkivet.

    Filmvetenskap, samt Idéhistoria I, 30 hp, Konstvetenskap I, 30 hp, Arkeologi I, 30 hp och Arkeologi II, 30 hp

     

    Studiefrämjandet Stockholms län

    -                           Genomförande av Program Rosetta, ett jämställdhetsprojekt inom musik.

    -                           Stötta Art Movement, ett projekt inom integration genom konst.

    Medie- och kommunikationsvetenskap, samt Projektledarutbildning, 30 hp

     

    RFSU Stockholm

    -                           Stöd till projektledare: Ta fram en skrift, administration, textbearbetning, delta i utbildningar.

    Etnologi, samt Projektledarutbildning, 30 hp

     

    Scenkonstmuseet

    -                           Fördjupat värdskap i utställningen Sound Check.

    -                           Medverkan i arbetet med uppdatering av Ljudskogen.

    -                           Medverkan i uppstartsarbetet för Dansutställningen.

    Musikvetenskap, samt Historia I, 30 hp

     

    Tekniska museet

    -                           Musealt arbete: Utställningsdesign, pedagogiska workshops, museivärdsarbete, spelfestival, m.m.

    Etnologi, samt God och dålig vetenskap, orienteringskurs 7,5 hp, Kläder, kropp och identitet 15 hp, Populärkulturen och samhället 15 hp, Introduktion i genusstudier 15 hp, och Introduktion i genusstudier – vetenskapskritiska perspektiv 15 hp.

    Frågor och svar taggade med 'komplettera' (18 st.)

    • Elev

      Hur fungerar nya kurser man läst upp på komvux?

      Hej! Jag läste samhälle samhälle under gymnasiet, och totalt läste jag 2600 poäng. Nu, efter gymnasiet, har jag läst några naturvetenskapliga ämnen som ex kemi 1, fysik 2, matematik 3 och 4. Min tanke är att jag ska söka civilingenjörsutbildning nu till höst, och undrar hur dessa...

      Milla : : Hej!reglerna i detta fallet är strikta. Alla kurser från ditt examensbevis (förutom gymnasiearbete) som är vanliga kurser, ej U-kurser räknas in i ditt snitt/jämförelsetal.... Läs hela svaret
    • Ella

      Hur kan man få behörighet till läkarutbildningen när man gått sam-bet?

      Hej! Jag gick sam-beteende på gymnasiet men jag vill ändå så gärna bli läkare. Hur kan jag göra? Måste jag gå komvux för de kurser jag behöver för behörighet för läkarprogrammet eller kan man gå något...

      Anna: : Hej Ella!Du måste komplettera så att du har godkända betyg i kurserna fysik2, kemi2, biologi2 och matematik4. Komplettera kan du på olika sätt:- på... Läs hela svaret
    • Elin

      Lägga till kurser för att kunna bli läkare ?

      Hej! Jag går samhälle och ångrar mig jättemycket emellanåt över att jag inte valde natur eftersom jag nu blivit insnöad på läkarutbildningen. Jag går 1:an på gymnasiet och undrar då om jag kan lägga till biologi 1, kemi...

      Julia: : Hej Elin,vilka valbara kurser just din skola kan erbjuda  - måste du fråga på din skola.Vad gäller matte, så behöver du inte läsa matte 2c. I... Läs hela svaret
    • Kurt

      Får jag söka med betyget från min prövning i Matte 1b?

      Hej! Jag vill göra en prövning på Mattematik 1b där jag har ett C. Det står rätt så förvirrande dock vad som gäller med det betyget. Om jag gör en prövning i matte 1b, och höjer det betyget, får jag byta ut det mot det gamla och söka i grupp BII? Om ja, får jag göra samma sak med Mattematik...

      Julia: : Hej Kurt, du kan skaffa dig betygen i matte 1a och 2a och de ska i BII, kompletteringsgruppen, räknas in i stället för 1b och 2b.I ditt examensbevis från gymnasiet kommer ingenting... Läs hela svaret
    • Henrik

      Vilka betyg är relevanta för en invandrare som kompletterar?

      Hej! Min flickvän är från Bangladesh och vi är osäkra på vad som gäller exakt och de flesta svaren är osäkra och varierande. Hon kommer söka till läkarlinjen nu till hösten då hennes studier bli klara under våren. Det...

      Liselotte: : Hej,jag vill råda att hon även gör Högskoleprovet; detta pga inte ens de som har högsta möjliga meritvärde (22,5) kan garanteras plats på... Läs hela svaret
    • Linnea

      Vad ska jag göra för att komma in på juristprogrammet?

      Hej! Jag har som tanke att i höst söka in till juristprogrammet på stockholms universitet. Jag vet att man inte riktigt kan veta hur höga antagningspoängen kommer vara för vt20 men jag vill ändå försöka. Jag tror att jag sitter på...

      Julia: : Hej Linnea, jag tycker, först och främst, att du vinner på att göra Högskoleprovet - provdagen blir 20 okt 2019 och anmälan gör man mellan 15 aug och 2 sept. Kostnad... Läs hela svaret
    • Julia

      Vad motsvarar naturkunskap 2?

      Hej! Jag har läst fek men vill nu skola om mig och läsa sjuksköterskelinjen istället. Jag har fysik 1 och kemi 1 men saknar biologin. Naturkunskap 2 är ett behörighetskrav men är det möjligt att jag kompletterar med att läsa biologi 1 eller måste jag läsa hela natur 2-kursen?

      Anna: : Hej Julia,formellt sett, är det ingen skillnad om du skaffar dig godkänt betyg i Biologi 1 eller i Naturkunskap 2. Godkänt betyg i en av de kurserna behöver du. Kurserna är lika stora - 100 p., dvs att... Läs hela svaret
    • helena

      hur sker prövning?

      Hej! Kan någon hjälpa mig med länkar för att ansöka om prövning i matte 1c och 2c i malmö,lund eller staffanstorp? har även kommit i kontakt med en på polhemskolan för prövning i idrott, dock undrar jag om det finns skolor i malmö som erbjuder prövning då jag har närmare till malmö. har...

      Liselotte: : Hej Helena,vi har upprepade gånger haft kontakt med en sakkunnig som är mycket insatt i antagningsfrågorna (antagning till högskolor och universitet i Sverige) och fick det förklarat för oss så... Läs hela svaret
    • Elias

      Konkurrenskomplettering trots godkända betyg?

      Det är två och ett halvt år kvar tills jag tar studenten och planen är att jag ska studera på universitet efteråt. Är dock väldigt osäker på om jag kommer komma in med betygen och undrar om det finns möjlighet till en så kallad ”konkurrenskomplettering”? Klistrar in info från antagning.se...

      Anna: : Hej Elias, ja, det finns möjlighet till konkurrenskomplettering - i alla fall så, som reglerna ser ut idag. Får man nya betyg - i kurser som redan finns i Examensbeviset eller betyg i kurser som... Läs hela svaret
    • Matilda

      Hur är konkurrensen till komplettering?

      Hej! Jag står i ett verkligt dilemma nu inför gymnasievalet - antingen följa mitt hjärta helt och hållet och välja en linje med min STORA passion trots att jag (jag vet, det är att säga emot mig själv) inte har tänkt satsa på en...

      Daniel: : Hej Matilda, om man på gymnasiet inte blir behörig till den eftergymnasial utb., som man vill komma in på - kan man söka till Komvux, till många olika folkhögskolor, till basår... Läs hela svaret
    • Kristian

      Ska man komplettera även fast man har behörighet?

      Hej!
      Jag läser in kurserna: Ma2, Sv2 och Eng6 på komvux just nu och måste snart söka till en utbildning. Jag har tänkt att söka flera yh-utbildningar och behörigheten på de olika utbildningarna skiljer sig. Ena yh-utbildningen har t.ex....

      Mikael: : Ja, det tycker jag är bra att komplettera sin ansökan med betyg i högre kurser, även om de ej krävs för behörighet till just den yrkeshögskoleutb. Det kommer att göra dig ännu mer behörig !;)
    • Andrea

      Kan jag komplettera uni-kurs 2 år senare?

      Hej! Jag läste på universitetet två år sedan. Jag hoppade av och gjorde aldrig klart två kurser. En av dom saknar en uppgift bara och den andra kursen har jag inte klarat ena tentan + kompletterat en ickegodkänd uppgift. Min fråga är då; är de möjligt att lämna in uppgifterna, göra tentan och...

      Peter: : HEJ ANDREA, svara på din fråga kan bara det universitetet där du läste och inte avslutade kurserna. vi får hoppas att de aktuella kurserna som du hoppade av, fortfarande är... Läs hela svaret
    • Veronica

      Hur kan jag komplettera min halvfärdiga gymnasieutbildning?

      Hej. Jag gick en gymnasieutbildning med naturvetenskaplig inriktning, men efter mitt fjärde år hade jag bara klarat av hälften av alla kurser och insåg att jag inte orkade med mera plugg. Jag hoppade av linjen och skolan skrev ur mig. Nu är jag 20, och undrar vilka möjligheter jag har...

      Anna: : Hej Veronica, det finns jobb man kan få även utan fuIIständiga gymnasiebetyg. Kika gärna på gymnasiekompetensyrken>> men det är givetvis bra att skaff sig... Läs hela svaret
    • Kajsa

      Kan jag komplettera upp ett betyg?

      Hej! Jag har nu under höstterminen läst kursen filosofi 1 och jag går tredje året på gymnasiet. Min lärare satte betyget C men jag var väldigt nära ett B. Jag frågade om jag fick komplettera upp det till ett B men det fick jag inte. Min fråga är om det är en skyldighet för läraren att göra så...

      Liselotte: : Hej Kajsa! Det är Iäraren som sätter betyg. Så svarar SkoIverket när man stäIIer frågan tiII dem. Det finns inte inskrivet någonstans att eIeven har rätt att kompIettera... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga