Sara

    Hej, Jag går tredje året på gymnasiet och är intresserad av yrket på engelska ”Advice columnist.” Jag vet inte vad det heter på svenska, eller hur man blir det?? De brukar arbeta för tidningar där de besvarar läsares frågor om olika ämnen, oftast gällande människors problem. Det verkar riktigt spännande.

    • Vägledare :

      De som svarar på frågor i tidningar är väl experter inom ett område? Dvs ekonom, jurist, arkitekt och så vidare, alltså sakkunnig inom sitt område.

    • SYV-besökare : Skulle tro att personen avser frågespalter som finns i vissa dagstidningar. Jag kan tänka mig att det är personer som har stor kunskap inom vissa specialområden, exempelvis relationer, ekonomi, medicin mm. Jag tror det är svårt att hitta en utbildning för att bli just detta. Handlar snarare om att ha en gedigen fack-kunskap och sedan använda den för att svara på frågor i media.
    • Ludmila : Journalister kan ju vara experter inom ett visst område och då kan de vara den som svarar på frågor i en kolumn men annars är det olika experter som får i uppdrag att svara på läsare/tittare/lyssnares frågor.
    • SYV-besökare :

      Jag tror att det bästa är att du kontaktar en tidning för att höra vilka olika yrkesroller de har och vad den yrkesrollen kallas som svarar på läsarnas frågor. Men ta också kika också på yrket KOMMUNIKATÖR.

    Läs alla kommentarer

    3 Svar

    SYV-besökare SYV

    Hej Sara,

    jag har nu fått svar från en sakkunnig inom branschen som lyder: "Det finns inget speciellt yrke för denna syssla. Istället är det så att tidningar och tidskrifter vanligen använder specialister inom olika ämnen för att svara på läsarfrågor."

    ***
    Jag vill råda dig att kika på många olika yrken inom Journalistik: t.ex Kronikör och Multijournalist, Språkyrken och även Bokförlagsyrken samt på Kommunikatör och Digital kommunikatör.

     

    Och så ännu ett svar från en annan sakkunnig, var god läs nedan:
     

              "Jag känner inte till någon yrkestitel som direkt svarar mot titeln ”advice columnist” i svensk press. Men det är mycket vanligt att olika redaktioner har en frågekolumn eller hjälper sina läsare att reda ut svåra frågor. Ett bra exempel på det är det klassiska TV-programet Plus på SVT, eller veckotidningarnas frågespalter med insändarfrågor. Många barnprogram på SVT har också inslag av detta.

    I Svenska medier skulle en person som hanterar läsarfrågor kallas redaktör. Om redaktören inte kan svara eller ta reda på det själv kan en reporter kopplas in. Eventuellt en ämnesreporter som blivit expert på ett område. Eller så kan reportern helt enkelt intervjua en forskare eller expert i frågan och sedan rapportera svaret. En sak som nuddar vid detta är så kallad ”viralgranskning” där journalister fakta- och källgranskar memes, bilder eller påståenden som spridits i sociala medier. Detta kallas Fact-checking och håller på att bli en viktig del av journalistiken.

    Gemensamt för de flesta som jobbar med sådana här saker i Sverige är att de i grunden är journalister. De är inte nödvändigtvis experter på något ämnesområde, men de är väldigt bra på att snabbt ta reda på fakta och att berätta på ett begripligt sätt.

    Vill du plugga till journalist finns det flera högskolor och folkhögskolor att välja mellan. De utbildningar som är äldst och mest kända är journalistprogrammen vid Stockholms och Göteborgs universitet, samt Mittuniversitetet i Sundsvall. Programmen är på tre år och ger dig en fil. Kand. i ämnet journalistik. Vill du veta mer kan du surfa in på universitetens hemsidor. Vårt program hittar du exempelvis här: https://www.miun.se/journalist ".

    Hej igen, nedan finner du svar från Lunds Universitet:

    I svenska dagstidningar finns ofta en blandning av olika slags krönikörer. Ibland låter man också krönikörer svara på frågor från läsarna som en särskild service gentemot läsarna. I och med att allt fler av oss konsumerar journalistik och medier digitalt, har också plattformen som rådgivande krönikör förändrats. Till exempel kan samma rådgivande service som tidigare fanns som en kolumn i papperstidningen nu finnas som en chatt på tidningens sajt.

    Krönikor i sig utgör ett brett fält av journalistiken: en del av dem driver politiska teser (opinionsjournalistik på ledarsidorna), andra ger läsarna olika perspektiv på aktuella händelser inom till exempel politik, sport, kultur, nöje etc. Den som skriver krönikorna kan vara en journalist som jobbar på tidningen, en forskare eller en profilerad person som har specifika kunskaper i ett visst ämne.

    Några ex:

    * Journalisten Lena Melin svarar på frågor från läsarna:

    https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/3JK83M/fraga-lena-mellin--fa-svar-pa-dina-fragor-om-politiken

    * Ekonomijournalisten Birgitta Piper svarar på frågor från läsarna

    https://www.m-magasin.se/experter/stall-en-fraga-till-birgitta-piper/

    * Psykologen Siri Helle svarar på frågor från läsarna:

    https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/AdwPMx/tala-med-psykologen-om-corona

    * Forskaren Emma Frans kollar upp aktuella ämnen

    https://www.svd.se/om/vetenskapskollen

    Hoppas detta var till någon hjälp!

    Hälsningar

    Nedan finns svar från Kalix folkhögskola:

     ... live-rapporterar de flesta journalister numera. Då möter de också läsare och svarar på frågor. Kommunikatörer, som vi utbildar, svarar ju däremot på journalisternas frågor. Hoppas det var till någon hjälp.

    OCH NEDAN - SVAR FRÅN MALMÖ UNIVERSITET:

    Jag tänker att det inte finns någon specifik väg till den rollen. Mitt svar till ungdomen i fråga är att hen kanske ska prova på att göra en informationsintervju med någon som har den rollen och höra hur hen kom dit. 

    Jag tänker också att de som svarar på frågor ofta är experter inom en viss nisch – personen i fråga är kanske jurist och expert på familjerätt eller psykolog och expert på barnuppfostran, eller utbildad inom mode med en lång karriär bakom sig och så vidare. Så om ungdomen i fråga vill satsa så är min första fråga:

    1.      Vilket ämne vill du vara expertrådgivare inom?

    2.      Komplettera din expertis med att öva mycket på att skriva/ta någon specifik kurs inom journalistiskt skrivande eller liknande.

    3.      Förvänta dig inte att få denna roll omedelbart utan se till att skaffa mer expertis först genom andra jobb, alternativt sök dig till tidskrifter som riktar sig till yngre läsare och sälj in dina tjänster, skapa en portfolio över hur frågor och svar kan se ut.

     

    • Ludmila : det främst brukar vara ämnesspecialister som svarar på frågor i facktidningar. Tex en trädgårdsmästare i en tidning som handlar om trädgård och odling, en energiingenjör som svarar på frågor i ”Vi i villa” om energilösningar och en byggnadsingenjör/konstruktör om tillbyggnader osv.
    • SYV-besökare :

      Det finns flera varianter på detta, t ex Fråga doktorn på SVT och Fråga vad du vill, SR P3. Det är ofta en journalist som tar hjälp av en expert, eller en journalist som gör research och sedan svarar. Det gymnasisten kan göra om hen vill ha yrket är att läsa till journalist eller om hen är väldigt bra på ett ämne försöka bli en ”expert” som anlitas av medier.

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej, jag vill tipsa dig om yrkeshögskoleutbildningar, t.ex
    Affarshogskolan/digital-marknadskommunikator-affarshogskolan-linkoping
    och
    yhguiden.se/utbildning/nackademin/digital-kommunikator-i-sociala-medier-nackademin-stockholm - hela utbudet av yrkeshögskoleutbildningar finns på www.yhguiden.se - sök på Kommunikatör.

    Digitala kommunikatörer interagerar med "publiken"/läsare och allmänheten. Vet inte om det är exakt det du vill jobba med, men kika på det alternativet, är mitt råd!

    Just yrkeshögskoleutbildningar är kortare och mer praktiska än högskoleutbildningar. YH visar också väldigt god resultat i att "ge jobb"!


    Vänligen
    ANNA

    Hej igen, vi fick nu svar från Uppsala Universitet. Var god läs det svaret, nedan:
                  Tänker du på de som till exempel svarar på frågor i SVTs direktrapportering? Jag tror inte att det finns någon särskild yrkestitel för personer som jobbar med sådant. Jag skulle tro att de som svarar på frågorna där har en utbildning inom antingen journalistik och/eller sociala medier, det kan nog vara en blandning. 

    Hej igen, vi fick nu svar även från Ljungkile folkhögskola:

    Så roligt att det finns intresse för journalistyrket!

    Ja, det stämmer att du som reporter, alltså intervjuande journalist, tar reda på saker som allmänheten behöver få veta. 

    Som journalist kan du jobba med radio, med tidning, med nyhetssajter eller med tv. 

    Om den studerande vill veta mer är personen varmt välkommen att höra av sig till oss. 

    Vår ansökan är öppen nu, för studiestart i augusti (uppgift från 3 april 2020):

    https://www.ljungskile.org/utbildningar/journalistlinjen/

    Vänligen

    Hej igen! nere kan du läsa svar från JOURNALIST FÖRBUNDET:

                    Det finns inte ett allmänt yrke om att svara på frågor i en tidning. 
    De frågespalter som finns har lite olika inriktning. Dels finns det spalter som handlar om hälsa men också sådana som handlar om ekonomi, samlevnad, växtodling med mera med mera.

    Gemensamt för de flesta är att det är en person med specialkunskap som svarar på frågor till frågespalten.

    Så vill man jobba med den typen av arbete, gäller det att plugga in specialkompetens som kan omsättas till en spalt.

    Med vänliga hälsningar

    • Ludmila : Det finns inget sånt "yrke". Det beror ju bara på sammanhanget. Om det är en allmän frågespalt kan det ju vara en journalist. Annars är det ju experter inom olika områden: psykologer, jurister, ekonomer, snickare eller trädgårdsexperter. Om det är själva begreppet du är ute efter så ligger väl "rådgivare" och "rådgivningsspalt" närmast till hands.
    • SYV-besökare :

      Det finns väl inte någon sådan funktion på tidningar eller andra mediahus. Frågor kommer ju ständigt till redaktioner och det är ju upp till journalisterna att svara på de om man kan och har tid. I dessa tider där det är livechattar på många håll om coronakrisen så strömmar det ju in frågor där som journalisterna försöker att svara på efter bästa förmåga. Sen finns det ju experter som svarar på frågor, även i ickekristider, men de är just det; experter och inte journalister. Sen kan det ju så klart finnas journalister med expertkunskaper som också kan svara på olika frågor.

    • SYV-besökare :

      Min rekommendation är att du vänder Dig till studievägledare på de universitet som har journalistprogrammet: antagning.se/se/search?period=9&freeText=journalist En annan idé är ju att du kontaktar själva tidningsbranschen för bästa svar.

    • Anna :

      och så ännu ett svar från en person som är välinsatt inom det aktuella kunskapsområde:
      "Jag antar att det menas att svara på frågor i en frågespalt el liknande? Jag tänker mig att det i de fallen främst handlar om att man har sakkunskap inom ett ämne. T ex ”Fråga juristen” eller liknande. I så fall är ju vägen in inte via journalistiken utan snarare via ett annat yrke. Men jag skulle vilja slå ett slag för folkhögskolornas journalistikutbildningar, om det är journalistiken som lockar. Då är ett år på folkhögskola en bra start och en fin erfarenhet. Där ingår ju i de flesta fallen en rejäl praktikperiod, och på så sätt kanske frågespalten kan vara en plats att förlägga praktiken på?"

    Läs alla kommentarer
    Julia SYV på FrågaSYV

    Hejsan, vi fick idag svar från Stockholms Universitet. Var god läs nedan:

    Hej!
    Sådana yrken finns inte bara på tidningars och tidskrifters insändarsidor utan även i kommuner och på statliga myndigheter o.s.v. – jobbet som studievägledare på högskola eller universitet har ju lite av den karaktären också. Men någon direkt yrkestitel och en utbildning som på ett mera direkt sätt tar en dit är lite svårare. Enklaste svaret är väl att om man vill in i tidningsbranschen så ska man trycka sig åt det hållet och ett sätt att göra det är att läsa någonting som har med den branschen att göra, t.ex. journalistik. 

     

    Men viktigt att poängtera är att man inte behöver ha läst journalistik för att jobba som journalist. En av våra tidigare studenter jobbar t.ex. sedan länge på Rapport-redaktionen, både inrikes- och utrikes, och hon läste utbildningsprogrammet Kulturvetarprogrammet och hade barnkultur som huvudområde och Medie- och kommunikationsvetenskap som ytterligare studier. Kulturvetarprogrammet består av en inledande Kulturvetenskaplig baskurs, 30 hp sedan läser man sitt huvudområde i tre terminer (i exemplet Barnkultur I, II och kandidatkurs) samt ytterligare en termin (Medie- och kommunikationsvetenskap I, 30 hp) därefter en avslutande Kulturvetenskaplig tillämpningskurs, 30 hp som bl.a. innehåller 10 veckors praktik. Det var när studenten under sina studier i ämnet barnkultur skrev om krigsrapportering och barn som hon kom i kontakt med Rapport och de fick upp ögonen för henne, sedan la ho sin praktik på den redaktionen och fortsatte jobba där efteråt.

     

    Här nedanför ser du var några av de som läste Kulturvetenskaplig tillämpningskurs, 30 hp förra vårterminen hade varit ute på praktik någonstans och åtminstone sex av dem nedan var redan anställda vid det avslutande seminariet i våras (så ser det ut termin efter termin, huvudområdet står först).

     

    Sörmlands museum

    -                           Uppackning och placering av föremål och samlingar i museets magasin.

    -                           Registrering av museiföremål i databasen Sofie.

    -                           Vara delaktig i utvecklingen av museets nya Berättande magasin.

    -                           Vara ”svans” under visningar och eventuell framtagning av egen temavisning i magasinet m.m.

    Konstvetenskap och etnologi -- båda upp t.o.m. kandidatkurs --, samt Museipedagogik 7,5 hp

     

    Blue Royal Film Society

    -                           Assistera i arbete kring manuscoachning för film- och tevemanus.

    Filmvetenskap, samt Projektledarutbildning, 30 hp

     

    Sagolekhuset Junibacken

    -                           En stor del av arbetsuppgifterna handlar om arbetet med att möta besökarna.

    -                           Ta del av arbetsuppgifterna på den pedagogiska avdelningen.

    -                           Följa arbetet i Junibackens ensemble.

    Barnkultur, samt Konstpedagogik I, 7,5 hp, Förskolans uppdrag: Utforskande, lek och omsorg 7,5 hp, Pedagogiska miljöer 8,5 hp, Verksamhetsförlagd utbildning I, 3 hp och Framträdande och retorik 3,5 hp

     

    Kulturstrategiska staben, Kulturförvaltningen

    -                           Ingå i strategiskt arbete i och med flertalet utredningar som förvaltningen genomför.

    -                           Medverka vid barnrättsnätverket inom Stockholms stad.

    -                           Bistå vid förvaltningens arrangemang för förskola och skola.

    Etnologi, samt Ryska för nybörjare 15 hp och Kläder, kropp och identitet 15 hp

     

    Centrum för fotografi

    -                           Uppsökande konstpedagogisk verksamhet och praktisk tillämpning.

    -                           Värd i galleriet.

    Konstvetenskap, samt Etnologi I, 30 hp

     

    Modernista

    -                           Lektörsläsning.

    -                           Scanning av böcker inför återutgivningar.

    -                           Arbete med metadata olika i register och system.

    -                           Administrativt arbete.

    -                           Korrekturuppdrag.

    Litteraturvetenskap, samt Svenska I, 30 hp, Fantasy 7,5 hp, Romerska kejsare: Liv och litteratur 7,5 hp, Tellus I – Geologi 15 hp, Språkriktighet i modern svenska 7,5 hp. Mytologi 15 hp

     

    Orakel PR

    -                           Utföra olika PR- och marknadsföringsuppdrag åt byråns kunder.

    -                           Delta vid olika möten.

    -                           Övriga uppgifter som åläggs av bolagets vd.

    Medie- och kommunikationsvetenskap, samt Konstvetenskap I: Visuella studier, 30 hp

     

    Arbetscenter Stockholm

    -                           Administration.

    -                           Hjälpa arbetssökande hitta jobb.

    -                           Kontakt med Arbetsförmedlingen

    Socialantropologi, samt Sociologi I, 30 hp

     

    Sveriges television

    -                           Hämta/lämna analog film.

    -                           Lära sig filmdigitalisering.

    -                           Lära sig grunderna i det digitala arkivet.

    Filmvetenskap, samt Idéhistoria I, 30 hp, Konstvetenskap I, 30 hp, Arkeologi I, 30 hp och Arkeologi II, 30 hp

     

    Studiefrämjandet Stockholms län

    -                           Genomförande av Program Rosetta, ett jämställdhetsprojekt inom musik.

    -                           Stötta Art Movement, ett projekt inom integration genom konst.

    Medie- och kommunikationsvetenskap, samt Projektledarutbildning, 30 hp

     

    RFSU Stockholm

    -                           Stöd till projektledare: Ta fram en skrift, administration, textbearbetning, delta i utbildningar.

    Etnologi, samt Projektledarutbildning, 30 hp

     

    Scenkonstmuseet

    -                           Fördjupat värdskap i utställningen Sound Check.

    -                           Medverkan i arbetet med uppdatering av Ljudskogen.

    -                           Medverkan i uppstartsarbetet för Dansutställningen.

    Musikvetenskap, samt Historia I, 30 hp

     

    Tekniska museet

    -                           Musealt arbete: Utställningsdesign, pedagogiska workshops, museivärdsarbete, spelfestival, m.m.

    Etnologi, samt God och dålig vetenskap, orienteringskurs 7,5 hp, Kläder, kropp och identitet 15 hp, Populärkulturen och samhället 15 hp, Introduktion i genusstudier 15 hp, och Introduktion i genusstudier – vetenskapskritiska perspektiv 15 hp.

    Frågor och svar taggade med 'naturprogrammet' (24 st.)

    • lampa_1

      Natur-medicin eller natur-natur?

      Hej! Jag går i nian och fick nyligen höra om natur profil medicin. Jag undrar hur den inriktingen skiljer sig från natur-natur och vilka gymnasier som erbjuder profil medicin eftersom jag inte kan hitta några själv. Jag undrar även om jag kan plugga direkt till läkare efter gymnasiet om jag...

      Milla : : Hej,"Natur-natur" är utbildning på NA (nationell inriktning Naturvetenskap). Det finns på NA ännu en annan nationell inriktning som heter Naturvetenskap-och-samhälle). I utbildningen... Läs hela svaret
    • lampa_1

      Kan jag fortfarande ha latin om jag väljer naturprogrammet?

      Hej! Jag går i årskurs 9 och är inte helt säker på vilken linje jag vill välja. Jag har länge bestämt mig för att gå i naturprogrammet, men sen jag fick höra att en av mina nära vänner ska gå på det humanistiska programmet. Jag bestämde mig för att göra lite research om det humanistiska...

      Milla : : Hej,för att en icke-obligatorisk kurs på gymnasiet ska få lov att starta måste tillräckligt antal elever välja läsa den kursen. Teoretiskt sett, finns inom... Läs hela svaret
    • Nadja

      Hum eller natur?

      Hej! Jag går i nian och ska göra mitt gymnasieval men jag vet inte vad jag vill. Jag blir jättestressad och vet inte om jag ska välja naturprogrammet eller humanistiska programmet. Jag har bra betyg så jag är inte orolig över att jag inte ska komma in...

      Anna: : Hej Nadja,gymnasieval är ett viktigt val men inte "livsavgörande". Det går att både skaffa sig kunskap utanför skolan och komplettera med kurser efter gymnasiet. Det finns möjlighet att lära sig... Läs hela svaret
    • Mia

      Går dåligt på naturprogrammet, kan jag få behörighet till saker efter?

      Hej jag går första året på naturprogrammet och det går inte bra som jag förväntat. Jag hade väldigt hög merit när jag ansökte till gymnasiet och då många A. Nu går det verkligen inte bra i kemi och i matte då jag nästan får F. Även i några andra ämnen får jag låga betyg på som jag tidigare hade...

      Anna: : Hej Mia,jag gissar att du med "naturprogrammet" menar NA, för annars kan man även mena NB. Du frågar om man med låga betyg kan bli läkare eller... Läs hela svaret
    • Narek

      Hur byter jag program innan gymnasiet börjar?

      Hejsan! Jag gick ut nian under vårterminen och nu ska jag börja på gymnasiet. Jag hade teknikprogrammet som förstahandsval. Jag hade hög merit så att komma in va inte ett problem men nu under sommaren har jag börjat tvivla på mitt val. Jag skulle hellre gå natur. Jag har kollat och det finns...

      Anna: : Hejsan!om det finns ledig plats och du är behörig borde ditt gymnasieantagningskansli kunna anta dig ganska snabbt (direkt). Kontakta personal på ditt gymnasieantagningskansli. Vilket kansli det... Läs hela svaret
    • Aya

      Gymnasiearbete om parkinsons?

      Hej! Jag går trdje året på det naturvetenskapliga programmet och ska börja skriva gymnasiearbet. Jag är egentligen intresserad av att skriva gymnasiearbete om parkinsons sjukdom, men har svårt att komma på frågeställningar och avgränsa. Har ni förslag på frågeställningar som man kan ha?

      Mikael: : Hej!SYV är inte lärare och kan inte godkänna temat eller frågeställningar för gymnasiearbete, utan det måste handledare för GA på din skola göra.Som SYV tycker jag att det... Läs hela svaret
    • Emanuel

      Är natur ett bra val om jag vill bli en ingenjör?

      Jag bor utomlands och har gått på hermods distansgymnasium det här året med tekniklinje. Det har varit svårt och jag funderar på om jag skulle byta till Korrespondens gymnasiet där de har mer traditionella lektioner vilket jag tror skulle passa mig...

      Anna: : Hej,du får gärna jämföra programplaner för Teknik_och för Naturvet.programmet. På NA läser man Biologi; på Inriktningen Naturvetenskap är även... Läs hela svaret
    • Cissi

      Vad skall jag gå?

      Jag har alltid tänkt mig att jag skulle vilja gå det naturvetenskapliga programmet på gymnasiet och jag har bra nog betyg för det i nuläget. Jag har ganska lätt för matematik och No-ämnena och tycker att de är relativt roliga. Jag har även...

      Daniel: : Hej Cissi,om man redan på gymnasiet vill läsa Fysik2, Kemi2, Biologi2 och Matematik 4, då är det Inriktning Naturvetenskap på NA >>. På teknikprogrammet, inriktning Teknikvetenskap läser man... Läs hela svaret
    • Sandra

      Hur gör jag för att arbeta med genteknik?

      Hej! Jag heter Sandra och går andra året på naturprogrammet just nu. Jag är fortfarande osäker på exakt vad jag vill läsa till efter gymnasiet, men jag har på sistone utvecklat ett intresse för genteknik, speciellt forskning på embryonala stamceller och iPS-celler. Jag är dock väldigt osäker på...

      Julia: : Hej Sandra,Forskare blir man efter en mycket lång och mödosam process som kräver stort engagemang och ofta lägger man mycket mer än endast "heltid" /med "heltid" menas det 40 timmar per... Läs hela svaret
    • Gustav

      Är natur/sam lättare än natur/natur?

      Hej, har länge funderat på gymnasiet, och är både intresserad av Samhällsvetenskap/beteende, och Natur-samhällsvetenskap. Jag tycker att både NO och SO ämnena är roliga, men dock så är jag lite orolig över matten på Naturprogrammet, och därför tvekar på det programmet och tänker på att välja...

      Julia: : Hej Gustav, på Natur-natur läser man fysik 2, kemi 2, biologi 2 och matematik 4; det är kurser som på inriktningen Natur-och-samhälle på NA är Frivilliga. Har man svårt... Läs hela svaret
    • Mary

      Vilket program, vilket jobb?

      Hej! Nu är det så att jag ska börja på gymnasiet, och jag är väldigt förvirrad för att jag är tvungen att göra mitt val strax. Jag är en ganska osäker person och kan inte välja mellan naturprogrammet och teknikprogrammet. För det första så vill jag gå natur för att man kan bli läkare, och jag...

      Mikael: : Hej Mary, jag har svårt att tro att man redan är färdigutbildad Barnläkare när man är 25 år... då det tar extramt lånt tid att utbilda sig till specialistläkare - först 5,5... Läs hela svaret
    • Jesper

      Vad, var och hur ska jag söka?

      Hej, jag har fyllt tjugo (20) och hamnat i en knepig situation, pga av detta så måste jag nu söka till folkhögskola/komvux då jag är för gammal för vanligt gymnasium. Jag har betyg i flera kurser men saknar fortfarande 1,5 år av studier. Om jag vill plugga till elektriker på KTH, vad ska jag då...

      Julia: : Hej Jesper, är det den här utb. på KTH>> som du vill bli behörig till eller en annan utbildning? Elektriker>> är ett yrke som man läser på Gymnasial nivå, inte på... Läs hela svaret
    • A

      Är det värt att byta gymnasielinje?

      Hej! Jag går just nu ettan på en estetisk linje. När jag skulle välja gymnasie i 9:an så stod det mellan natur och estet. Jag valde inte natur eftersom jag hade känt mig väldigt stressad under nians gång. Nu när jag nästan har gått ett år i gymnasiet känner jag att jag saknar naturämnena...

      Anna: : Hej A, du kan lägga in en ansökan till åk1 på Naturvetenskapsprogrammet. Om du blir ANTAGEN, vilket du ska få veta tidigast till midsommar, då behöver du fatta beslut. Just nu har... Läs hela svaret
    • Nansy

      Vård eller natur för universitet ?

      Hej.. Jag har en fråga om vård och omsorgsprogram.. Jag välja gå vård och omsorgs nästa år, så jag vill fortsätta studera i universitet efter gymnasiet för att bli läkare men min vänner säger till mig att jag måste gå till naturprogrammet Är det viktigt gå till naturprogrammet för...

      Julia: : Hej Nansy, dina vänner som säger att man måste för att kunna bli läkare - på Naturvetenskapsprogrammet har ... både Rätt och Fel! :) Rätt - för att kurser som man... Läs hela svaret
    • Matilda

      Måste jag ändra matte 2c till matte 2b på pappret?

      Jag gick det naturvetenskapliga programmet det första året på gymnasiet och läste då matte 1c och 2c under året. Till tvåan bytte jag till ekonomiprogrammet på samma skola då det passade mig bättre, och nu börjar jag årskurs 3, alltså börjar jag läsa matte 3b efter ett års uppehåll av matematik....

      Peter: : Ja, MatiIda! I varje gymnasieprogram måste Programstruktur föIjas. Så här ser strukturen ut på Ekonomiprogrammet -... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga