Liker

    Hej! Jag kommer sluta med cirka 21.2 i betyg (går naturnatur) och funderar på att bli läkare. Jag har sett att det är möjligt för antagningen i våren, vilket jag är helt ok med (våren 2025). Jag kommer då ligga på gränsen till antagningen, och undrar därmed om den antagningen är de sista som studenter kommer in på universitetet. Jag förstår att det den sista, men jag undrar om det sker att studenter blir uppringda ca 1-4 veckor efter antagningen, (om det finns plats). Finns det något liknande?

    1 Svar

    Milla SYV på FrågaSYV

    Hej,

    antagningsstatistik visar det meritvärde som den sökande hade som kom in sist av alla. Men det kan finnas sökande med exakt samma meritvärde som ej kom in. Exempel: vi säger att antagningsstatistik visar meritvärde på 21.3 ... då är det så här att när alla som hade högre meritvärde kom in och det finns ännu en sista plats kvar att tillsätta men det finns flera (kanske t o m många sökande) som alla har meritvärde på 21.3 men det finns ju endast en plats kvar ... då kan antagningen titta på vilket resultat på högskoleprovet de sökande har som konkurrerar mot varande om den sista platsen; men i sista hand lottas den platsen ut (slumpen får avgöra vem av de som har samma meritvärde som får platsen). 
    Sedan ställs alla de behöriga sökande i RESERV. Om någon av de antagna tackar Nej till sin plats, tillfrågas hen som står i kön som RESERV nr.1. Om hen också tackar nej, då tillfrågas hen som står i reserv som nr.2 och så vidare... Men om ingen av de antagna tackar nej, då kan inget från reserv komma in. 
    Antagningsgränserna går upp och ner. Många faktorer påverkar. 
    Mitt råd till dig blir att du gör högskoleprovet så många ggr du kan + att du även försöker höja ditt meritvärde t.ex genom prövningar. Med det högre meritvärde kommer du prövas i BII, kompletteringsgruppen (detta samtidigt som du prövas i BI, direktgruppen, med det meritvärde du får på dina betyg som ingår i ditt examensbevis från gymnasiet). Du kan samtidig även prövas i HP-urvalet (på resultatet från högskoleprovet). 
    Skulle du söka till allmänna kurser på folkhögskolorna och bli antagen, kan du på en folkhögskola på ett läsår få omdöme (högsta möjliga omdöme är 4.0) och i så fall konkurrera även i BF-urvalet. 
    I varje urvalsgrupp får man "en ny chans".
    Men sök även till hösten 2024, du förlorar ju inget på att göra ansökan. Du kan ha tur, t.ex om antal studieplatser utökas (och i så fall lär antagningsgränsen gå ner). Sök också till olika orter; helst till alla orter där läkarprogrammet ges och var beredd att flytta om du kommer in på en ort som ligger utanför pendlingsavstånd från där du bor.

    Studie- och yrkesvägledare
    • Liker : Jo, det känner jag till. En fråga bara, om jag aldrig gjort hp, kommer jag prioriteras längst ner vid antagning? Kan de då kolla på betyg i olika ämnen (biologi, matte, kemi osv)? En till fråga, jag har läst att vissa blir uppringda om att de antagits. Jag undrar bara om det finns något sådant, samt om just denna antagningen också registreras på uhr?
    • Milla :

      Har man tillräckligt högt meritvärde behöver man i så fall inte göra högskoleprovet men om man känner/vet att man kanske inte har tillräckligt högt meritvärde, är det bra/fördelaktigt att göra högskoleprovet. I betygesgrupper prövas man med en SIFFRA som är meritvärde (i den siffran ser man inte vilka betyg i enskilda ämnen eller kurser man har). ... Att "vissa blir uppringda om att de antagits" är min gissning följande: när man står i RESERV-kön till utbildningen och ens "tur" har kommit att bli antagen (om den turen kommer) då vill de som jobbar med antagningen snabbt få svar om just den sökande vill ta plats på utbildningen eller inte (för att om hen inte vill eller kan ta plats på utbildningen, då måste nästa i reservkön tillfrågas, och så vidare). I RESERV-kön ställs man strikt efter hur höga meriter man har. Motivation (hur gärna man vill komma i på utbildningen) spelar roll vid ansökan till Yrkeshögskoleutbildningar och i AU (om AU-urval öppnas/finns, vilket varje lärosäte bestämmer självt).

    • Liker :

      Hej! Jag undrade mer om det är 2 reserver med exakt samma antagningspoäng. Ena har gjort hp och får t.ex 1.3. andra har inte gjort hp alls. Prioriteras den som gjort hp först då?

      Sen med att bli uppringd, syftar jag mer på att man blir uppringd EFTER andra urvalet (antagning)?

    • Milla :

      Nu är det så här att det är antagning.se + antagningsgrupperna på lärosätena som är experter på antagningsregler (vid antagning till svenska högskole-universitetsutbildningar) och det är deras tolkning av reglerna som gäller. Jag kan inte till100% redogöra för varken sig ev.kommande regeländringar eller för exakt hur de som jobbar med det tolkar antagningsreglerna i alla situationer. Jag kan redogöra för min uppfattning (men jobbar, som sagt, inte specifikt med den frågan); min uppfattning är att antal studieplatser fördelas, på förhand, innan anmälan öppnar mellan olika sökandegrupper, t.ex går 1/3 del av platserna till de som söker på resultat från högskoleprovet och 2/3 delar av platserna kommer fördelas på BI och BII samt BF (utifrån hur många behöriga sökande som blir i varje "undergupp"). Exempel: om jag hittar på och säger att det finns 99 platser på utbildningen, men utbildningen planerar för att göra "överintag" med 6 personer (med tanke på avhopp redan under första terminen, det är inte ovanligt att man gör "överintag"). Då är det 105 platser som ska tillsättas; en tredje del av dem, alltså 35 platser kommer gå till de med högst resultat på högskoleprovet (av alla som söker just den utbildning, så klart); de övriga platserna /i vårt exempel 70 platser/ kommer fördelas på Betygsgrupperna; vi säger att 10 platser reserveras för sökande med omdöme från folkhögskolorna (BF-urval); de resterande 60 platserna går till BI och BII (direkt- respektive kompletteringsgruppen); vi säger att det är exakt lika många behöriga som söker i BI och i BII (för att det är enklare att visa med ett exempel om det är "jämna siffror", jag är ju inte en matematiker heller... :) ... så vi säger att det är lika många sökande i BI och i BII och de ska "dela på" 60 studieplatser. 40 platser av de 60 st. kommer gå till BI och 20 till BII (detta för att reglerna säger att de som är behöriga utan kompletteringar bör prioriteras). Det är därför ofta svårare att komma in med kompletteringar... Men en och samma person prövas ofta i flera urvalsgrupper. Vi säger att "Pelle" blev behörig redan på gymnasiet; hen prövas med det meritvärde hen har på sina gymnasiala betyg i BI-urvalet; men hen har också kompletterat för att höja sitt meritvärde och också gjorde högskoleprovet. "Vår Pelle" prövas i alla tre urvalsgrupper: i BI med det lägre meritvärde, i BII - med det högre meritvärde och i HP - med resultatet från högskoleprovet.

    • Milla :

      Förtsättning om "vår Pelle" och antagning till högskole-universitetsutbildning... Vi säger att Pelle inte har tillräckligt högt resultat från högskoleprovet för att bli antagen i HP-urvalet; hen ställs i RESERV-kön som t.ex nummer 3.789 (och med det kommer inte kunna komma in... det är helt osannolikt att utbildning med 105 studieplatser skulle kunna anta någon med reserv-könummer som är på över 3.000 ...); Pelle hade bra men inte mycket höga betyg från gymnasiet (det är därför hen kompletterade för att få högre meritvärde); i BII, kompletteringsgruppen råkar Pelle bli en av fem sökande som alla har exakt samma meritvärde med komplettering men det finns två "sista" platser kvar att fördela i BII-urvalsgruppen (plats nr.19 och 20). Vi säger att endast tre av de fem sökande som konkurrerar om de två sista platserna i sin urvalsgrupp har gjort högskoleprovet. Anna har högre resultat från högskoleprovet än Pelle, men Adam har lägre HP-resultat än Pelle. Då kommer plats nr.19 i BII-urvalsgruppen gå till Anna, och sista platsen, nr.20 - till Pelle.
      ... Men om vi sätter en liten "knorr" på situationen och säger att Pelle och Adam både har samma meritvärde och även samma resultat från högskoleprovet, och de konkurrerar om sista platsen. I så fall tas lottning i bruk. Vid anmälan får varje sökande ett slumpmässigt "nummer" och enligt det som antagning.se säger så kommer (vid lottningen) hen med lägre nummer vinna. T.ex om Pelle hade fått slumpmässigt nummer 76 och Adam fick 77, då "vinner" Pelle som har tur på sin sida och får besked ANTAGEN. Adam ställs då i RESERV nr.1 och skulle någon av de antagna i samma urvalsgruppen, alltså i BII tacka Nej till sin plats, då kommer Adam bli tillfrågad om har vill komma in; Adam kanske tackar nej, för att han kom in på en annan utbildning eller fick drömjobbet, då kommer hen som står i RESERV nr.2 i BII-urvalet bli tillfrågad. Om ingen antagen i den urvalsgruppen tackar Nej till sin plats, kan ingen från RESERV komma in. ... Du frågade också om man kan bli uppringd senare... Jo, det kan man: så länge utbildningen kan ta in "nya elever" t.ex 2-3 veckor efter utbildningens start, så gås de efter reservkön och de sökande tillfrågas i den ordningen som reservkön påvisar... Det är i alla fall så jag uppfattar reglerna men jobbar inte direkt/specifikt med just de frågorna. Du får gärna läsa information på www.antagning.se och du kan också själv ställa frågor till de som jobbar på Antagning.se och till antagningsgrupperna på lärosätena.

    Läs alla kommentarer

    Frågor och svar taggade med 'Åklagare' (11 st.)

    • Dalle

      Polis som vill bli Advokat eller åklagare?

      Om man är polis och vill bli advokat, finns det en genväg eller måste man gå den långa vägen gällande  utbildning? Samma sak om man är polis och vill bli åklagare?

      Milla : : Hej,i Sverige måste både Advokat och Åklagare ha (i grunden) examen från juristprogrammet. Kika gärna på yrkespresentationerna yrke/advokat och yrke/åklagare --... Läs hela svaret
    • Klxnm

      Behöver man höga betyg för att få jobba som åklagare?

      Hej! Jag pluggar för tillfället juristlinjen och har haft som dröm att jobba som åklagare i framtiden. Mina betyg hittills är däremot inte särskild bra. Därför ville jag fråga om höga betyg är ett krav för att få...

      Milla : : HEJ, det vi vet om yrket Åklagare berättar vi i presentationen på framtid.se/yrke/aklagare Vad jag, som är endast allmän studievägledare (som inte är... Läs hela svaret
    • philip

      Hur blir man åklagare?

      Hej Jag går för närvarande på teknikprogrammet tredje året på gymnasiet men har insett att jag vill jobba som åklagare eller något i den stilen i framtiden men undrar hur man gör för att bli det? Vilken utbildning måste man ha och är det försent för mig att bli det eftersom jag går...

      Anna: : Hej Philip, läs gärna på framtid.se/yrke/aklagare
    • Denis

      Går det att ha två fasta jobb?

      Hej, har länge varit intresserad om att bli åklagare och ska snart börja ekonomi juridik i gymnasiet, men jag könner att jag även har varit intresserad om att bli läkare, för det mesta som akut läkare. Då undrar jag om det faktiskt skulle gå på ett ellerannat sött att både vara åklagare och...

      Milla : : hej Denis, Det tar många år innan man kan bli åklagare eller läkare. Det är mycket långa utbildningar, båda. Om yrket Åklagare var god läs på framtid.se/yrke/aklagare... Läs hela svaret
    • Denis

      Har flera drömjobb men vet inte vilken linje?

      Hej, Jag är intresserad av att bli åklagare och det ha rjag varit länge nu, men har ändå pilot i baktankarna vilket jag har haft i ett år och håller på att forska lite mer om det. Tydligen finns det bara möjligheten stt bli pilot i Arlanda gymnasium, mer vet jag inte. Men det går väll inte stt...

      Daniel: : Hej Denis, Åklagare>>> i Sverige är i grunden >>Jurist; Pilotutbildningar ligger i Sverige på yrkeshögskolenivå och fysik 1a godkänt betyg krävs. Fysik... Läs hela svaret
    • Tania

      Jag vill bli domare men måste jag vara advokat innan det?

      Hej! Jag har tänkt på att välja ek ju i gymnasiet nästa år. Och jag undrar om jag väljer juridik i Universitetet och vill utbilda mig till domare (domstol) måste jag bli advokat/åklagare innan jag kan få bli domare? Eller kan man läsa till domare direkt? Tack!

      Liselotte: : Hej Tania! Du är intresserad av yrket Domare>>>. Man måste först få Juristexamen. Efter avlagd juristexamen kan man ansöka om notarieanställning. Efter... Läs hela svaret
    • Henrik

      Vad händer i och efter Juristprogrammet?

      Hejsan! Ni har säkert sett mina tidigare frågor, men jag lägger en följdfråga och uppskattar svar! Om vi säger att jag kommer in på Juristprogrammet någonstans i Sverige hur fungerar programmet i praktiken? Alltså, naturligtvis kommer man få läsa en hel del Juridik men hur fungerar jobb...

      Anna: : Hej Henrik! Om jag förstår det rätt, så läser du på grundskola idag och ska söka till gymnasiet. Det dröjer 3 år innan du ska söka till... Läs hela svaret
    • Oliver

      Åklagare med utländsk bakgrund?

      Hej. Jag undrar över en sak och det är angående åklagaryrket. Är det sant att det få eller kanske heller finns Åklagare med utländsk bakgrund i Sverige? För jag stort intresse för det och jag har utländsk bakgrund.

      Mikael: : Läs en artikel På den här sidan, klicka här>> och enligt det som skrivs på olika sajter på internet, så är det få åklagare i Sverige som har utländsk... Läs hela svaret
    • Oliver

      Frågor angående Åklagaryrket?

      Hej! Jag har ett par frågor som jag skulle gärna vilja få besvarade. 1. Hur tufft är det i arbetslivet som en Åklagare? 2. När man har gått på jurist kand och gjort notarietjänst därefter är det upp till 100% att man får jobb som Åklagarassistent? 3 När man har arbetat som...

      Mikael: : Hej Gustav, kika på annonsen på Den här sidan där ser du vilka arbetsuppgifter som ingår och du ser också att man söker jobbet och inte får det automatiskt. Vi kontaktar en... Läs hela svaret
    • Oliver

      Hur blir man åklagare?

      Hej! Jag behöver veta hur man blir en Åklagare och då undrar jag hur ska man göra? Jag vet att man måste gå in på Juristprogrammet efter gymnasiet men är det då så att man blir Åklagare direkt efter juristutbildningen eller är det som att bli Advokat, att man måste ha 3års praktik efter...

      Liselotte: : Hej Gustav! Som du själv skriver, så kan man läsa till Juristexamen (vilket tar 4,5 år) - för att på sikt bli Åklagare. Men enligt våra uppgifter så räcker det med att läsa... Läs hela svaret
    • emelie

      Mycket plugg - Juridikprogrammet?

      Hej! Jag ska välja gymnasium snart och jag undrar en del saker om Juridik linjen: 1. Jag har hört att det krävs väldigt mycket för att komma in på högskola efter gymnasiet inom juridik, är det sant? 2. Jag har även hört att det är väldigt, väldigt mycket plugg när man studerar juridik och...

      Anna: : Hej Emelie! Du ställer några frågor & jag ska försöka svara på dem alla. Om jag missar ngt., återkom i så fall, OK? :) Här nere finns det dina frågor och mina svar på dem: 1. Jag har hört att det krävs väldigt mycket för... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga