Hej SYV, Henning heter jag. Ska försöka o hoppas jag beskriver mitt fall tydligt annars får jag förtydliga. Jag e inte inne här något o läser så mycket o kommer nog inte läsa det svaret som jag får så hoppas att det skickas automatiskt till min mejladress. Ok, följande undring.: Jag har höjt tre av mina gamla /äldre betyg från G dvs E till A o även från VG till A. Jag har läst här att för varje steg höjer man sig ca 0,1. Så med det skulle jag höja mina betyg ca 0,2 då jag höjt mig från VG/C till A. Men det beräknade inte antagningen. se/UHR utan jag fick en höjning på ena kursen på 0,21 (vilket man ska få) medan den andra bara genererade 0,16. Sedan så höjningen från G/E till A som är fyra, steg skulle genererat ca 0,4 i höjning men fick enbart 0,32 - 0,34. Hae mejlat o ringt dem om detta x antal gånger men dem säger att det stämmer fastän det inte e dels konsekvent när man har gjort exakt likadan höjning i dem båda kurserna o dels så stämmer det inte med vad ni skriver, dvs att ett steg ska generera ca 0,1 i höjning /decimaler. Hoppas på svar på detta som jag finner lite luddigt från deras sida. Mvh/Henning
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32174 frågor besvarade.
Betygshöjning, steg o decimaler?
1 Svar
Hej,
gymnasiala kurser har olika "storlek/volym". De nuvarande gymnasiala kurser är ofta, men inte alltid 100poängs-kurser (vilket betyder att studieinsats för att läsa en sådan kurs är beräknad till cirka 200 timmar). Det finns dock kurser som är både större och mindre. En 50poängskurs är hälften så stor och en 150poängskurs är tre ggr större än en 50poängs-kurs. t.ex är kursen Fysik1a en 150poängskurs och höjning av betyget i den kursen i ett "steg", t.ex från E till D blir därför + cirka 0.15 medan "samma höjning": från betyget E till D i kursen Religionskunskap 1 (som är en 50poängskurs) blir + cirka 0.05. Varför "cirka"? Jo, för att det beror också på hur många poäng (totalt) som man räknar på: ju större det totala antalet är desto mindre blir "utslaget" för varje kurs, kan man kanske säga.
Alla betyg från det dokumentet som bekräftar grundläggande behörighet räknas in + de betygen som inte ingår i det dokumentet men som antingen krävs för särskild behörighet eller som ger meritpoäng också räknas in; på så sätt kan det i vissa fall bli så att väldigt många poäng räknas in och i så fall blir höjning i varje kurs "mindre värt". Det är ju "snittbetyget" man räknar fram men sedan också plussar på de meritpoäng som man har (om man har några). Och då får man meritvärdet. Det är med meritvärdet som man konkurrerar i betygsgrupperna. Beräkningarna blir komplicerade och det är bl.a därför som "Räkneverktyget" (räknehjälpen) ligger på antagning.se - se antagning.se/sv/betyg-och-behorighet/gymnasial-vuxenutbildning/gymnasieexamen-fran-komvux/rakna-ut-ditt-meritvarde
Först ska man veta vilka betyg som ska räknas in i snittet, vilket kan också vara en komplicerad fråga att reda ut; sedan ska man räkna på rätt sätt och till slut ska man också veta vilka kurser som ger meritpoäng och det är Olika till olika utbildningar, alltså med samma (exakt samma) betyg kan man få olika meritvärden vid ansökan till olika utbildningar. Exempel: en person söker i första hand till juristprogrammet och i andra hand till socionomprogrammet. Juristprogrammet kräver ej matte för särskild behörighet men socionomprogrammet kräver matte 2. I meritvärdet till juristprogrammet får den sökande + 0.5 meritpoäng för godkänt betyg i matte 2-kursen men till socionomprogrammet får hen inte det (för att den kursen krävs ju och därför inte ger meritpoäng). På så sätt får den sökande två olika meritvärden på exakt samma betyg, vilket beror på att kraven på särskild behörighet skiljer sig mellan utbildningarna och därför kan man få olika antal meritpoäng i sitt meritvärde. Och man kan även få olika "snittbetyg" på exakt samma betyg också, konstigt nog. Exempel: en person ej på gymnasiet läst kursen Samhällskunskap 2 men läste den efteråt, på komvux. Hen söker i första hand till Ämneslärarprogrammet där man utbildar sig till lärare i samhällskunskap (programmet kräver godkänt betyg i kursen Samhällskunskap 2) och i andra hand till Ämneslärarprogrammet där man blir språklärare (där kursen Samhällskunskap inte krävs). I "det första snittbetyget" kommer betyget i Samhällskunskap 2 räknas in men inte i det andra "snittbetyget". Kompletterande betyg som inte ingår dokumentet som påvisar grundläggande behörighet räknas i fall kursen krävs för särskild behörighet eller ger meritpoäng. Samhällskunskap 2 ger inte meritpoäng och den krävs för särskild behörighet till några få utbildningar, endast. Så den kommer räknas in vid ansökan till utbildningen som leder till att man blir lärare i samhällskunskap men ej till andra universitetsutbildningar.
Så, först ska man veta vilka kurser som ska räknas in (vilka betyg, alltså) och sedan ska man också veta hur många meritpoäng man ska lägga till "snittet". Och så till varje alternativ till universitetsansökan separat (om kraven på särskild behörighet skiljer sig åt mellan utbildningarna).
Jag vill avsluta mitt svar med att skriva om att jag aldrig varit om att Antagning.se skulle räkna fel och ge fel meritvärde till någon sökande. De är proffs på de område och jag litar på att de räknar rätt.
Reglerna kring hur man får fram rätt meritvärde är ganska komplicerade (i vissa fall väldigt komplicerade) men de är ändå ganska logiska och lätta att förstå sig på, tycker jag. Alla som ställde frågor här i forumet kring "för lågt meritvärde" och som sedan hörde av sig, erkände i efterhand att Antagning.se hade rätt. Jag har alltså inte varit med om att Antagning.se skulle räkna fram fel meritvärde (förutom de få fall då sökande inte laddade upp kompletterande betyg på sin inloggning på antagning.se).
Mitt råd är att ladda upp Alla sina gymnasiala betyg på Antagning.se -- detta för att de räknar in det som Måste räknas in (på grund av att annars blir man obehörig) + av det som kan/får räknas in endast det som höjer den sökandes meritvärde (i alla de fall där det är möjligt räknar Antagning.se till sökandes fördel).
Du får också gärna kasta ett öga på Gymnasieguiden.se/meritpoäng
Frågor och svar taggade med 'bred utbildning' (15 st.)
-
Natur eller ekonomi?
Jag har nästan alltid varit intresserad i ekonomi men är nu också intresserad i naturvetenskapsprogrammet jag undrar om det är smartare att ta ekonomi om man vet att man är duktig på det samtidigt som man inte vet vad man vill bli och vill ha stor/ bred...
Hejsan,ang. "mycket att välja emellan" så är det fördelaktigt att läsa utbildning på ett Yrkesprogram,... Läs hela svaret -
Kan jag bli sjuksköterska om jag går samhällskunskap?
Jag går i åttan och vi ska nu börja fundera på gymnasieval och jag vill jobba inom vården och undrar om man kan bli sjuksköterska om man går samhällskunskap.
Jo, man kan på sikt bli sjuksköterska även om man på gymnasiet läser på SA-programmet. Men du blir beroende av följande: om din gymnasieskola där du... Läs hela svaret -
Finns det någon utbildning till sportjournalist?
Hej! Jag går just nu i årskurs 3 och läser samhällsvetenskapligaprogrammet med inriktning beteendevetskap. Snart är det dags för ansökan till universitet/högskola och jag är intresserad att bli sportjournalist och därav tänkte jag...
Hej,en intressant fråga du ställer men som också är ganska svår att besvara. Saken är den att utbildningsutbud förändras och utbildningar till... Läs hela svaret -
Masterprogram i sociologi eller socialt arbete?
Hej, Jag tar i sommar min kandidatexamen i det beteendevetenskapliga programmet Kognitiv Neurovetenskap - Tillämpad Positiv Psykologi https://www.his.se/utbildning/beteendevetenskap/kognitiv-neurovetenskap-tillampad-positiv-psykologi-knppg/ och är nu intresserad av att utbilda mig...
Hej,i annonser om lediga jobb som Civilutredare brukar stå följande:Det som arbetsgivare (Polisen) uppger som Kraven är- Akademisk examen från exempelvis socionomprogrammet,... Läs hela svaret -
Karriärsmöjligheter med MENA-Studier?
Hej! Jag är oerhört intresserad av MENA-regionen - politiskt, ekonomiskt, kulturellt, historiskt, etc. - och har kikat på denna: https://www.su.se/sok-kurser-och-program/hmesk-1.412568?open-collapse-boxes=program-detail utbildning, då den omfattar i princip allt som jag...
Hej!En utbildning som fokuserar på MENA-regionen kan ge dig en djup förståelse för området och kan vara mycket värdefull om du vill arbeta specifikt med frågor relaterade till... Läs hela svaret -
borde jag ta ekonomi eller sam istället?
Hej! jag vill ta natur sam. men vill syv har sagt att den är onödig och att den innehåller svåra matte kurser och att natur vetenskapliga ämnena är onödiga då de endast pluggar till första steget och att många jobb kräver andra...
Hej,vad gäller att utbildningen "ger behörighet" så är det så att du ska klara kurserna och få lägst godkända betyg men endast godkända betyg ger lågt... Läs hela svaret -
Ekonomi eller natur?
Hej! Jag ska välja mitt gymnasie nu och är osäker på ekonomi eller natur. Jag är osäker på vad jag vill bli och tänkte därför att natur skulle passa men har hört att natur är mycket plugg och jag håller på med mycket...
Hej,med "natur" gissar jag på att du menar NA och inte NB (alltså inte Naturbruksprogrammet som också kan förkortas till "natur" :). Naturvetenskapsprogrammet (NA) har två... Läs hela svaret -
Jobb efter syv-programmet?
Hej! Jag funderar lite på att gå syv programmet efter gymnasiet. Jag har inte tillräckligt med bra betyg men ska satsa på HP där jag såg att det räckte med ungefär 0.5 för senaste antagningen. Men förutom att jobba som syv efter...
Hej Adam,jag skulle absolut säga att SYV-programmet är en "bred" utbildning. Jag vet att de som har examen från SYV-programmet arbetar på många olika arbetsplatser med ganska olika... Läs hela svaret -
Retorikkonsultprogrammet, inriktning mot politisk kommunikation?
Hej jag undrar vad kan man jobba med i framtiden om man läser denna utbildning Retorikkonsultprogrammet, inriktning mot politisk kommunikation och hållbar utveckling ?
Hej Fidan,den information om "efter utbildning"/framtida karriär vi har tillgång till, lyder följande: Efter... Läs hela svaret -
Vad kan man bli?
Hej! Jag undrar med vad man kan jobba med efter man är klar med programmet "Interkulturellt företagande"
Hej Hanna! jag gissar på att du i din fråga menar den här utbildningen på Södertörns högskola, sh.se/program--kurser/program/grund/interkulturellt-foretagande, stämmer det?Det är en av de... Läs hela svaret -
Offentlig förvaltning eller human resources?
Hej! Just nu studerar jag till förskollärare, men under senare tid har intresset väckts för arbete som handläggare inom diverse företag som arbetsmiljöverket, konsumentverket, kronofogden, skatteverket, m.m. samt arbete inom personalvetenskap med rekrytering, arbetsmiljö, ekonomi. Jag står...
Hej Linda;yrken personalvetare och "handläggare" är samlings-begrepp som inkluderar många olika "under-yrken" och oändligt antal olika uppsättningar/kombinationer av arbetsuppgifter.... Läs hela svaret -
Är humanistiska programmet brett nog?
Jag har börjat titta mycket på gymansium och är väldigt intresserad i det humanistiska programmet men vill verkligen gå något brett på gymnasiet då jag verkligen inte alls har koll på vad jag vill göra i framtiden! Så jag undrar om de humansitiska programmet är brett nog för allt eller om det är...
Hej Nathalie,du kan ta och jämföra programplaner för de 2 programmen:Programplan för Samhällsvet.prog.>ochProgramplan för Humanistiska prog.>. -
Vet inte vilket program jag ska välja?
Hej! Jag vet inte om jag ska välja ekonomi eller natur. Vet inte exakt vad jagg vill jobba med senare, advokat och ingenjör är yrken jag har intresse för!
Hej Daniel, för att på sikt kunna bli en Advokat>>, måste man först bli Jurist. då söker man efter gymnasiet till juristprogrammet; särskild behörighet är... Läs hela svaret -
Borde jag byta?
Hej, jag är 16 år och går just nu Natur på gymnasiet. Jag känner dock att ämnena som kemi och fysik inte är mina favvoämnen precis. Jag funderar på att byta till samhälle med inriktning media då jag är intresserad av journalistik och att skriva. Men samtidigt så är ju natur en bred utbildning...
Hej Louise, du har rätt i mycket av det som du skriver i din fråga; och det också är sant att "bred utbildning" på naturvet.programmet "öppnar dörrar" ofta endast om man har tillräckligt höga... Läs hela svaret -
Går det att byta gymnasium och linje i trean?
Jag har läst två år på naturbrukslinjen med inrikting häst. Jag har nu valt att byta skola och linje av flera olika anledningar. Men på min linje har jag läst alla A-kurser, som matte 1 & 2a, samhällskunskap 1a1 och historia 1a1. Därför undrar jag om man kan läsa upp dessa A-kurser så att de...
Hej Annika, att byta skola, program eller inriktning är inte en rättighet (på så sätt att det ej kan garanteras att det går). För det första, så måste Ledig... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga