Hej SYV, Henning heter jag. Ska försöka o hoppas jag beskriver mitt fall tydligt annars får jag förtydliga. Jag e inte inne här något o läser så mycket o kommer nog inte läsa det svaret som jag får så hoppas att det skickas automatiskt till min mejladress. Ok, följande undring.: Jag har höjt tre av mina gamla /äldre betyg från G dvs E till A o även från VG till A. Jag har läst här att för varje steg höjer man sig ca 0,1. Så med det skulle jag höja mina betyg ca 0,2 då jag höjt mig från VG/C till A. Men det beräknade inte antagningen. se/UHR utan jag fick en höjning på ena kursen på 0,21 (vilket man ska få) medan den andra bara genererade 0,16. Sedan så höjningen från G/E till A som är fyra, steg skulle genererat ca 0,4 i höjning men fick enbart 0,32 - 0,34. Hae mejlat o ringt dem om detta x antal gånger men dem säger att det stämmer fastän det inte e dels konsekvent när man har gjort exakt likadan höjning i dem båda kurserna o dels så stämmer det inte med vad ni skriver, dvs att ett steg ska generera ca 0,1 i höjning /decimaler. Hoppas på svar på detta som jag finner lite luddigt från deras sida. Mvh/Henning
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32182 frågor besvarade.
Betygshöjning, steg o decimaler?
1 Svar
Hej,
gymnasiala kurser har olika "storlek/volym". De nuvarande gymnasiala kurser är ofta, men inte alltid 100poängs-kurser (vilket betyder att studieinsats för att läsa en sådan kurs är beräknad till cirka 200 timmar). Det finns dock kurser som är både större och mindre. En 50poängskurs är hälften så stor och en 150poängskurs är tre ggr större än en 50poängs-kurs. t.ex är kursen Fysik1a en 150poängskurs och höjning av betyget i den kursen i ett "steg", t.ex från E till D blir därför + cirka 0.15 medan "samma höjning": från betyget E till D i kursen Religionskunskap 1 (som är en 50poängskurs) blir + cirka 0.05. Varför "cirka"? Jo, för att det beror också på hur många poäng (totalt) som man räknar på: ju större det totala antalet är desto mindre blir "utslaget" för varje kurs, kan man kanske säga.
Alla betyg från det dokumentet som bekräftar grundläggande behörighet räknas in + de betygen som inte ingår i det dokumentet men som antingen krävs för särskild behörighet eller som ger meritpoäng också räknas in; på så sätt kan det i vissa fall bli så att väldigt många poäng räknas in och i så fall blir höjning i varje kurs "mindre värt". Det är ju "snittbetyget" man räknar fram men sedan också plussar på de meritpoäng som man har (om man har några). Och då får man meritvärdet. Det är med meritvärdet som man konkurrerar i betygsgrupperna. Beräkningarna blir komplicerade och det är bl.a därför som "Räkneverktyget" (räknehjälpen) ligger på antagning.se - se antagning.se/sv/betyg-och-behorighet/gymnasial-vuxenutbildning/gymnasieexamen-fran-komvux/rakna-ut-ditt-meritvarde
Först ska man veta vilka betyg som ska räknas in i snittet, vilket kan också vara en komplicerad fråga att reda ut; sedan ska man räkna på rätt sätt och till slut ska man också veta vilka kurser som ger meritpoäng och det är Olika till olika utbildningar, alltså med samma (exakt samma) betyg kan man få olika meritvärden vid ansökan till olika utbildningar. Exempel: en person söker i första hand till juristprogrammet och i andra hand till socionomprogrammet. Juristprogrammet kräver ej matte för särskild behörighet men socionomprogrammet kräver matte 2. I meritvärdet till juristprogrammet får den sökande + 0.5 meritpoäng för godkänt betyg i matte 2-kursen men till socionomprogrammet får hen inte det (för att den kursen krävs ju och därför inte ger meritpoäng). På så sätt får den sökande två olika meritvärden på exakt samma betyg, vilket beror på att kraven på särskild behörighet skiljer sig mellan utbildningarna och därför kan man få olika antal meritpoäng i sitt meritvärde. Och man kan även få olika "snittbetyg" på exakt samma betyg också, konstigt nog. Exempel: en person ej på gymnasiet läst kursen Samhällskunskap 2 men läste den efteråt, på komvux. Hen söker i första hand till Ämneslärarprogrammet där man utbildar sig till lärare i samhällskunskap (programmet kräver godkänt betyg i kursen Samhällskunskap 2) och i andra hand till Ämneslärarprogrammet där man blir språklärare (där kursen Samhällskunskap inte krävs). I "det första snittbetyget" kommer betyget i Samhällskunskap 2 räknas in men inte i det andra "snittbetyget". Kompletterande betyg som inte ingår dokumentet som påvisar grundläggande behörighet räknas i fall kursen krävs för särskild behörighet eller ger meritpoäng. Samhällskunskap 2 ger inte meritpoäng och den krävs för särskild behörighet till några få utbildningar, endast. Så den kommer räknas in vid ansökan till utbildningen som leder till att man blir lärare i samhällskunskap men ej till andra universitetsutbildningar.
Så, först ska man veta vilka kurser som ska räknas in (vilka betyg, alltså) och sedan ska man också veta hur många meritpoäng man ska lägga till "snittet". Och så till varje alternativ till universitetsansökan separat (om kraven på särskild behörighet skiljer sig åt mellan utbildningarna).
Jag vill avsluta mitt svar med att skriva om att jag aldrig varit om att Antagning.se skulle räkna fel och ge fel meritvärde till någon sökande. De är proffs på de område och jag litar på att de räknar rätt.
Reglerna kring hur man får fram rätt meritvärde är ganska komplicerade (i vissa fall väldigt komplicerade) men de är ändå ganska logiska och lätta att förstå sig på, tycker jag. Alla som ställde frågor här i forumet kring "för lågt meritvärde" och som sedan hörde av sig, erkände i efterhand att Antagning.se hade rätt. Jag har alltså inte varit med om att Antagning.se skulle räkna fram fel meritvärde (förutom de få fall då sökande inte laddade upp kompletterande betyg på sin inloggning på antagning.se).
Mitt råd är att ladda upp Alla sina gymnasiala betyg på Antagning.se -- detta för att de räknar in det som Måste räknas in (på grund av att annars blir man obehörig) + av det som kan/får räknas in endast det som höjer den sökandes meritvärde (i alla de fall där det är möjligt räknar Antagning.se till sökandes fördel).
Du får också gärna kasta ett öga på Gymnasieguiden.se/meritpoäng
Frågor och svar taggade med 'lärarutbildning' (82 st.)
-
KPU utbildning?
Hej, Jag har en fråga om man skulle läsa KPU f-3 och få behörighet till svenska, engelska och so utifrån sina tidigare studier. Hur skiljer det sig mot Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3,...
Hej!svar ang.lärarutbildningar och lärarbehörigheter får du bäst av de som är experter på just det område och det är skolverkets avdelning för lärarlegitimationer och... Läs hela svaret -
Plugga vidare till behörig lågstadielärare?
Jag jobbar idag i förskoleklass sedan 5 år tillbaka, har i grunden utbildning till förskollärare, 240hp. Jag önskar nu att jobba som behörig lärare i åk 1-3, vilken väg ska jag ta? Kan jag tillgodoräkna något från min 3,5...
Hej,jag vill hänvisa dig till studievägledare på lärarhögskolorna. Detta för att du ska få rätt svar på dina frågor. Som allmän studievägledare (ej... Läs hela svaret -
Bli lärare via KPU och sedan utöka sin behörighet?
Hej jag går i 3an på gymnasiet. Jag vill jobba som lärare på en 4-9 skola i Spanska och SO. Hur kan jag få behörighet snabbt, jag tänker att jag vill jobba som obehörig lärare och läsa kurser i samhällskunskap/historia och spanska medan jag arbetar som obehörig lärare eller vikarie. Om...
Hej,du frågar vad är det enklaste sättet att få någon form av lärarbehörighet men samtidigt vill du börja jobba som lärare så fort som... Läs hela svaret -
Var kan man studera för att bli HKK lärare?
Jag har tidigare läst på högskolan för att bli lärare men fick hoppa av pga av hälsan, så jag har poäng från det samt arbetat som HKK lärare i 7 år. Det är svårt att hitta rätt ställe att söka, jag vore...
Hejsan,kika gärna på svaret i tråden på https://www.fragasyv.se/fragor/hur-blir-jag-hemkunskaps-laerareJag håller med dig om att det är svårt att snabbt och lätt... Läs hela svaret -
Hur blir jag hemkunskaps lärare?
Jag är utbildad grundlärare inriktad mot fritidshem. Jag vill läsa till hemkunskap och undrar hur man går tillväga, jag vill kunna undervisa åk 1-9 . Vilka kurser behöver jag ? Och går det att göra det på distans ?
Hej,det vi vet om yrket Hem- och konsumentkunskapslärare inkl.vilken utbildning som krävs för att bli behörig lärare, berättar vi om i presentationen... Läs hela svaret -
Hur får man den bredast Lärarutbildningen?
Hej hur får man en sådan bred lärarutbildning som möjligt, så snabbt som möjligt. Med mina betyg just nu så borde jag ta gymnasieexamen men vet inte riktigt vilken behörighet jag har eftersom jag har F i Matematik 3c och Fysik 1a, går linjen...
Hej,svar på frågan om examensbevis för dig: om du endast får F i matte 3c och fysik1a, kurserna som sammanlagt går ut på 250 poäng, och du får godkända betyg i alla... Läs hela svaret -
vem räknas som BII ?
Hej! Jag tog examen från gymnasiet, nu tänker jag ta modersmål steg 3&4. De kurserna har jag inte läst i gymnasiet. Frågan är om jag tar de räknas jag sen som BII när jag söker till UNI ? Eller är det bara de som höjer kurser som...
Hej,kurserna i ämnet modersmål krävs (som regel) inte till någon svensk högskole-universitetsutbildning och de kurserna ger inte heller några meritpoäng, därför kommer inte de betygen... Läs hela svaret -
Hur går man från förskole lärare till gymnasie lärare?
Hej hur går man från förskole lärare till gymnasie lärare ?
Hej,du får gärna ställa den frågan till studievägledare på lärarhögskolorna, som är experter på lärarutbildningar. Min uppfattning är den... Läs hela svaret -
Lärarutbildning som inte kräver matte 2?
Hej, jag söker efter en lärarutbildning (inte fritids eller förskola) som inte kräver matte 2. Finns det något även om det skulle vara på distans?
Hej,du får gärna ställa din fråga till studievägledningen på de lärarhögskolorna där du vill studera. Jag har svårt att tro att du kan tänka dig bli... Läs hela svaret -
Kan jag gå KPU inriktat mot högstadiet och sedan arbeta på gymnasiet?
Hej! Jag har en kandidatexamen i svenska och är behörig att söka KPU med inriktning mot högstadiet. Jag läser just nu in en magisterexamen i svenska och när den här vårterminen är slut är jag även behörig att söka vissa KPU med inriktning mot gymnasiet. Jag vill helst arbeta som...
Hej Wilma,om du redan har kandidatexamen i svenska och läser nu masterprogrammet, så borde du kanske kunna uppvisa att du läst en termin på heltid (30 hp) svenska... Läs hela svaret -
Gå från Lågstadielärare till mellanstadiet?
Hej! Jag har börjat plugga till lågstadielärare för ett tag sedan! Men har nu börjat fundera på om jag även vill ha möjlighet att jobba på mellanstadiet. Går det att bara läsa till kurser eller måste man då gå om hela utbildningen för att få jobba på mellanstadiet?
Hej Julia,fråga studievägledare på din institution om du inom din utbildning eller utanför din utbildning kan läsa kurser som skulle ge dig möjlighet att utöka din... Läs hela svaret -
Utbildningsfråga?
Hej Jag hade fråga angående lärarutbildningen årskurs 7-9. Är det så att man läser första ämne och andra ämne som man själv då väljer. Men läser man även andra ämnen som Engelska, svenska eller matte? Pluggar...
Hej Leah!lärare på högstadiet, åren 7-9 i grundskolan, brukar vara behöriga i 3 ämnen (ibland i 2, men oftast i 3 ämnen). Du ser i namnet på ämneslärarprogrammet vilka ämnen som... Läs hela svaret -
Kan man bli antagen med låg merit och inget högskoleprov?
Om man har till exempel merit (alltså det man konkurrerar om till universitet/högskola) siffror på 11.53 och 12.03 har man ens en chans att komma in på någon utbildning —> beteendevetare/grundlärare f-3 och förskollärare.?Kan tilläggas...
Hej Selma,var antagningsgräns "hamnar" i framtiden är det ingen som vet: det beror på hur många utbildningsplatser som "öppnas" och vilka meriter... Läs hela svaret -
Kan man lägga till ämnen som examinerad gymnasielärare?
Hej! Jag studerar för tillfället HR-programmet vid Linköpings Universitet, men jag känner innerst inne att jag vill arbeta som gymnasielärare. Historia, psykologi och religion är ämnen jag alltid älskat och det hade varit ett nöje att undervisa inom de ämnena. I och med att jag flyttade...
Hej Ivana!330 högskolepoäng motsvarar studier på heltid i 5,5 år - då läser man mot att bli gymnasielärare i 2 ämnen. Om ingångsämnet är... Läs hela svaret -
Utbilda sig till NO-lärare?
Hej! Jag har funderat på att utbilda mig till NO-lärare för åk 7-9 men hittar inga utbildningar. I skolan är NO ett ämne men inom lärarprogrammen verkar de vara uppdelade i sina tre delar. Finns det några utbildningar där man blir NO lärare...
Hej Jacob!utbildningsutbud kan förändras och till nästa termin kanske man hittar de utbildningar som inte hittas nu, till hösten...... de utbildningar som startar hösten 2021 på de svenska... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga