Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31976 frågor besvarade.
Framtid i sociologi eller kriminologi?
2Poäng
Ellinor
Hej!
Jag har väldigt svårt att klura ut vad jag ska bli. Jag har gått samhäll beteendevetenskap och har alltid haft lätt för ämnen såsom svenska, engelska, sociologi, psykologi etc. Jag har ofta fått höra att jag uttrycker mig bra både i tal och skrift och att jag är noggrann och gör saker ordentligt. Först tänkte jag att jag skulle bli landskapsarkitekt men nu känns det som att jag inte är tillräckligt kreativ eller duktig på matte för att trivas i det yrket.
Jag tror att jag skulle vara bra på att arbeta med olika typer av utredningar eller att organisera/medverka i ledning av någon organisation eller liknande. Det enda jag kan komma på är att läsa sociologi eller kanske kriminologi men när jag läst om det verkar det vara så otroligt tuff arbetsmarknad vilket skrämmer mig. Finns det verkligen inga jobb för någon som läst det och är arbetsmarknaden lika hård om man läser en master efteråt? De flesta sidor säger bara att det är hård konkurrens för beteendevetare men specificerar inte inom vilka områden arbetsmarknaden är svårare eller lättare. Det vore ett mardrömsscenario för mig att läsa en utbildning inom exempelvis kriminologi och sedan hamna som kriminalvårdare, eller sociologi och sedan bli biståndsbedömare eller socialsekreterare. Där vill jag verkligen inte hamna. Jag vill inte arbeta "med" människor på det viset utan snarare "om" människor och samhälle. Forskning är också någonting som intresserar mig.
Har ni något förslag om ett yrke ni tror skulle passa någon som mig? Och vad är era tankar kring de linjer jag funderar på?
Hej, jag vill börja med yrket Forskare - mot forskning man man sträva efter i princip vilken högskoleutbildning som helst; vägen är dock lång, svår och osäker. Man ska vara mycket duktig, vara beredd på att läsa i många år och även ha lite tur (t.ex utlyses inte doktorandtjänster varje och ibland kan gå flera år innan det finns ngn doktoranstjänst att söka till, sedan finns det inga garantier på att få tjänsten). Sedan går vi vidare till Beteendevetare som är ett samlingsbegrepp för ett antal olika yrken. Grundutbildningen är på 3 år (man läser mot kandidatexamen eller mot yrkesexamen och det tar 3 år på heltid). Hur arbetsmarknaden förändras på 3 år är det ingen som egentligen vet. Det finns prognoser men de kan slå fel. Sedan kan "saker" hända som t.ex Covid.19 - och vem visste att det skulle ske? :( Det vi vet om yrken berättar vi på www.framtid.se där över 2.ooo yrken beskrivs. ang.arbetsmarknaden kan man inte säga ngt definitivt/garanterat ens om dagens läge - för att det kan se olika ut i olika delar av landet. Är man beredd att flytta inom hela Sverige, ta korta vikariat (till att börja med), jobba deltid eller jobba med ngt som man egentligen inte har tänkt sig (i alla fall till att börja med) - har man större chans att "få in foten" och kan på sikt få ett jobb som man trivs mycket bra med och även den lönen som man siktar på.
ang.läsa på avancerad nivå - t.ex masterprogrammet Efter grundutbildning, alltså med kandidatexamen eller yrkesexamen på 180 hp, som innebär studier i 3 år på heltid på högskolenivå, kan man söka och konkurrera om plats på magister (1 år) eller master (2 år) påbyggnadsutbildningar. De ligger på avancerad nivå. Att man söker till en utbildning betyder inte att man garanterat kommer in. Ofta gör man så att man efter grundutbildningen söker jobb och i fall man ej får ngt jobb som man vill ha, söker även till utb.på avancerad nivå. Om man då kommer in på utb.på avancerad nivå, kan man ändå fortsätta söka jobb hela tiden och avbryta sin utbildning om man får det jobbet man vill ha. Du frågar om det är större chans att få jobb med mer utbildning. Men det finns tyvärr inte ngt. definitivt svar på den frågan, i alla fall inom inom de områden som du är intresserad av. Arbetsgivare kan tänka olika. Ngn arbetsgivare kan tycka att det räcker med grundutbildningen på 3 år och om den personen även har jobbat i några år, alltså har arbetslivserfarenhet är det en bättre kandidat för tjänsten än ngn som endast har läst jättemycket och kanske aldrig har jobbat.
ang.konkurrens till tjänsterna inom beteendevetenskap Det finns säkert större behov (de facto) att anställa än det finns resurser till. Alltså finns det arbetsuppgifterna som inte görs pga det ej finns medel att betala löner och då blir det få tjänster och många som vill ha de jobben. På så sätt blir det hög konkurrens. Vem som får jobbet beror ibland på ren "tur". Det gäller att finnas på rätt plats vid rätt tidpunkt och passa in på den profilen som just den arbetsgivaren har tänkt sig... Ibland kan språkkunskaperna (t.ex att man kan ngt ovanligt, i Sverige, språk) och att man har körkort spela avgörande roll. Det är därför bra att "rusta upp sig": lära sig så mycket engelska + ännu ett annat språk (helst) som möjligt och skaffa sig körkort; skaffa sig "relevant utbildning" och vara flexibel vad gäller arbetsort, arbetstiderna, lönen mm - i alla fall under de första åren i arbetslivet.
Jag har stor förståelse kring det att du inte vill utbilda dig till arbetslöshet. Det finns sällan ngn som har det som mål att läsa i många år men ej kunna få jobb sen. Ang.kunna få jobb - så är det så här: så länge det ej finns jobbgaranti, så vet man inte vem som får jobb, när, vilket jobb eller ens Om den personen för jobb, över huvudet taget. Tyvärr finns det exempel på att man "utbildar sig i onödan" om man får lov att säga så: t.ex om man jobbar som Undersköterska och utbildar sig till mitt yrke, Studie- och yrkesvägledare i 3 år, men sedan går tillbaka och fortsätter jobba som undersköterska i många år - kanske fram till pension pga man ej lyckas få jobb på SYV-utbildningen... finns säkert några sådana och liknande exempel. Man kan alltså inte få ngn garanti. Du får fundera på om du vill satsa på utbildning som har mycket goda framtidsutsikter (dock ej ngn garanti), som t.ex Lärare, Sjuksköterska eller Polis... eller om du vill söka studier inom de ämnena där dina intressen ligger och få se sen vart det "bär". Det finns nog inget jobb där man stormtrivs varje dag. Utan man får under vissa perioder "stå ut" med de arbetsuppgifter man egentligen vill ha och göra så gott man kan. Det finns också personer som satsar på hobby, alltså de skaffar sig jobb för att kunna försörja sig och har det trevlig och "bra" på fritiden, när de utövar sina Hobby. Du tycker kanske att jag gav ett "luddigt" och intet-sägande svar och jag kan absolut förstå att man kan känna så. Men, jag kan ju inte veta att du får jobb, kan inte veta hur arbetsmarknaden förändras på flera års sikt (som sagt arbetsmarknadsprognoserna kan slå fel).
Studie- och yrkesvägledare
Frågor och svar taggade med 'skolverkets avdelning för lärarleg' (12 st.)
Hej! Jag är en elev som vill plugga till ämneslärare och är väldigt splittrad över två skolor. En skola har de två ämnen jag vill plugga men jag gillar inte skolan, den andra har bara en av de men jag vill verkligen plugga där. Min...
Milla : :
Ja, det går att i efterhand utöka lärarlegitimationen med fler undervisningsämnen. För detaljerna ang.hur det kan gå till fråga studievägledare på lärarhögskolorna... Läs hela svaret
Hej, jag funderar på att bli lärare och har sedan tidigare en filosofiekandidat med 90hp företagsekonomi. Som lärare skulle jag sedan också vilja ha samhällskunskap som andra ämne. Är det möjligt att studera kpu, få lärarexamen med...
Milla : :
Hej;enligt de svar vi tidigare fått från ansvariga för KPU så prioriterar de sökande som ska bli lärare i flera ämnen. Du kan givetvis söka och se om du... Läs hela svaret
Hej! Jag ska söka ämneslärarprogrammet inriktning högstadiet 7-9. Jag har förstått att man blir behörig att undervisa även i åk 4-6 vilket ju öppnar upp möjligheter på arbetsmarknaden ännu mer, men min fråga är: om...
Milla : :
Hej!"behörig lärare" i Sverige är hen med Lärarlegitimation som ger behörighet att undervisa i vissa ämnen på vissa... Läs hela svaret
Hej... Jag är lärare i spanska på högstadiet.. Jag vill gärna utöka min behörighet. Hur fungerar det? Jag funderar på religion eller geografi ( till högstadiet) Krävs det examensarbete om jag pluggar poängen som krävs? Vad är...
Milla : :
Hej,om Lärarlyftet var god läs på skolverket.se/skolutveckling/kurser-och-utbildningar/lararlyftetDet är skolverkets avdelning för lärarlegitimationer som ansvarar för utfärdandet av... Läs hela svaret
Hej! Jag går för tillfället utbildningen grundlärare med inriktning fritidshem. Förra terminen läste vi ämne och jag har nu läst bildpedagogik 30 hp som kommer ge mig behörighet att undervisa i bild från årskurs 1-6. Jag skulle vilja...
Milla : :
Hej,det en allmän studievägledare kan berätta om yrket Bildlärare finns att ta del av i yrkespresentationen på framtid.se/yrke/bildlarare Vill man bli "behörig lärare" är det att... Läs hela svaret
Hej, Jag har en kandidatexamen i företagsekonomi. Jag har snart läst färdigt yrkeslärarprogrammet, 90 p. Där jag blir behörig att undervisa på vård-och omsogsprogrammet och Barn och fritid på gymnasiet och vuxenutbildning. Kan jag även bli...
Milla : :
Hej,det är skolverket som utfärdar läralegitimationer och de som är experter på lärarutbildningar och lärarbehörigheter är studievägledare... Läs hela svaret
Hej! Har en lärare som är behörig att undervisa engelska i gymnasium och vuxenutbildning rätt till att undervisa SFI/SAS? Jag söker jobb i komvux, men mest av dem kräver någon som är behörig att undervisa 2 ämnen.
Milla : :
Hej Zara,Engelska och Svenska är olika ämnen.Att arbetsgivare skriver i jobbannonser att de söker behöriga lärare är mycket vanligt men det är ont om behöriga lärare,... Läs hela svaret
Hej, jag studerar Internatkonell migration och etniska relationer (IMER) programmet med inrikting sociologi. Jag tar examen VT21 och har börjat funderat på att läsa till gymnasielärare inom sociologi, hur kan jag gå till väga? Vad behöver jag läsa...
Daniel: :
Hej Nathalie,För att bli behörig sociologilärare gäller förordningen (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare, där... Läs hela svaret
Jag har en legitimation i slöjd (90 poäng i ämnet) som gäller från åk 3 - 9 samt det förberedande programmet i gymnasiet. Vad krävs för att jag ska bli behörig i bild åk 7 - 9 också.
Anna: :
Hej Nils,Skolverkets avdelning för lärarlegitimationer kan i vissa fall utöka legitimationer endast pga den faktiska arbetslivserfarenheten, alltså om du jobbar som... Läs hela svaret
Jag undrar hur kan man bli modersmålslärare i urdu.
Tack för ert svar!
Julia: :
Hej Erica,
formella krav för att bli behörig Modersmålslärare är - lärarexamen + minst 30 högskolepoäng godkända i "det aktuella språket" + att man... Läs hela svaret
Hej! Jag är utbildad barnskötare. Nu väger jag mellan att utbilda mig till Grundskollärare med inriktning förskoleklass, 1-3 alternativt Förskollärare. Vore jag en relevant ansökare även till förskollärar tjänster om jag väljer...
Anna: :
Hej Mimmo,i vissa kommuner har beslut fattats att på förskolorna anställa - i alla fall tillsvidare (alltså på heltid med månadslön) - endast personer som har Förskollärarlegitimation.... Läs hela svaret
Hej! Jag har en fråga angående hur många F man kan ha för att kunna ta examen. Det krävs att man utav 2500 poäng har godkänt i 2250 poäng, dvs att man ”har råd med” 250 poäng underkänt. Utöver det finns det ämnen...
SYV-besökare: :
Hej Basma,en viktigt, intressant fråga men som också är rätt så "omständig" att svara på... Hur som helst måste du ha minst 2250 p. med godkända betyg, ej färre. Och det stämmer... Läs hela svaret