Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32049 frågor besvarade.
Framtid i sociologi eller kriminologi?
2Poäng
Ellinor
Hej!
Jag har väldigt svårt att klura ut vad jag ska bli. Jag har gått samhäll beteendevetenskap och har alltid haft lätt för ämnen såsom svenska, engelska, sociologi, psykologi etc. Jag har ofta fått höra att jag uttrycker mig bra både i tal och skrift och att jag är noggrann och gör saker ordentligt. Först tänkte jag att jag skulle bli landskapsarkitekt men nu känns det som att jag inte är tillräckligt kreativ eller duktig på matte för att trivas i det yrket.
Jag tror att jag skulle vara bra på att arbeta med olika typer av utredningar eller att organisera/medverka i ledning av någon organisation eller liknande. Det enda jag kan komma på är att läsa sociologi eller kanske kriminologi men när jag läst om det verkar det vara så otroligt tuff arbetsmarknad vilket skrämmer mig. Finns det verkligen inga jobb för någon som läst det och är arbetsmarknaden lika hård om man läser en master efteråt? De flesta sidor säger bara att det är hård konkurrens för beteendevetare men specificerar inte inom vilka områden arbetsmarknaden är svårare eller lättare. Det vore ett mardrömsscenario för mig att läsa en utbildning inom exempelvis kriminologi och sedan hamna som kriminalvårdare, eller sociologi och sedan bli biståndsbedömare eller socialsekreterare. Där vill jag verkligen inte hamna. Jag vill inte arbeta "med" människor på det viset utan snarare "om" människor och samhälle. Forskning är också någonting som intresserar mig.
Har ni något förslag om ett yrke ni tror skulle passa någon som mig? Och vad är era tankar kring de linjer jag funderar på?
Hej, jag vill börja med yrket Forskare - mot forskning man man sträva efter i princip vilken högskoleutbildning som helst; vägen är dock lång, svår och osäker. Man ska vara mycket duktig, vara beredd på att läsa i många år och även ha lite tur (t.ex utlyses inte doktorandtjänster varje och ibland kan gå flera år innan det finns ngn doktoranstjänst att söka till, sedan finns det inga garantier på att få tjänsten). Sedan går vi vidare till Beteendevetare som är ett samlingsbegrepp för ett antal olika yrken. Grundutbildningen är på 3 år (man läser mot kandidatexamen eller mot yrkesexamen och det tar 3 år på heltid). Hur arbetsmarknaden förändras på 3 år är det ingen som egentligen vet. Det finns prognoser men de kan slå fel. Sedan kan "saker" hända som t.ex Covid.19 - och vem visste att det skulle ske? :( Det vi vet om yrken berättar vi på www.framtid.se där över 2.ooo yrken beskrivs. ang.arbetsmarknaden kan man inte säga ngt definitivt/garanterat ens om dagens läge - för att det kan se olika ut i olika delar av landet. Är man beredd att flytta inom hela Sverige, ta korta vikariat (till att börja med), jobba deltid eller jobba med ngt som man egentligen inte har tänkt sig (i alla fall till att börja med) - har man större chans att "få in foten" och kan på sikt få ett jobb som man trivs mycket bra med och även den lönen som man siktar på.
ang.läsa på avancerad nivå - t.ex masterprogrammet Efter grundutbildning, alltså med kandidatexamen eller yrkesexamen på 180 hp, som innebär studier i 3 år på heltid på högskolenivå, kan man söka och konkurrera om plats på magister (1 år) eller master (2 år) påbyggnadsutbildningar. De ligger på avancerad nivå. Att man söker till en utbildning betyder inte att man garanterat kommer in. Ofta gör man så att man efter grundutbildningen söker jobb och i fall man ej får ngt jobb som man vill ha, söker även till utb.på avancerad nivå. Om man då kommer in på utb.på avancerad nivå, kan man ändå fortsätta söka jobb hela tiden och avbryta sin utbildning om man får det jobbet man vill ha. Du frågar om det är större chans att få jobb med mer utbildning. Men det finns tyvärr inte ngt. definitivt svar på den frågan, i alla fall inom inom de områden som du är intresserad av. Arbetsgivare kan tänka olika. Ngn arbetsgivare kan tycka att det räcker med grundutbildningen på 3 år och om den personen även har jobbat i några år, alltså har arbetslivserfarenhet är det en bättre kandidat för tjänsten än ngn som endast har läst jättemycket och kanske aldrig har jobbat.
ang.konkurrens till tjänsterna inom beteendevetenskap Det finns säkert större behov (de facto) att anställa än det finns resurser till. Alltså finns det arbetsuppgifterna som inte görs pga det ej finns medel att betala löner och då blir det få tjänster och många som vill ha de jobben. På så sätt blir det hög konkurrens. Vem som får jobbet beror ibland på ren "tur". Det gäller att finnas på rätt plats vid rätt tidpunkt och passa in på den profilen som just den arbetsgivaren har tänkt sig... Ibland kan språkkunskaperna (t.ex att man kan ngt ovanligt, i Sverige, språk) och att man har körkort spela avgörande roll. Det är därför bra att "rusta upp sig": lära sig så mycket engelska + ännu ett annat språk (helst) som möjligt och skaffa sig körkort; skaffa sig "relevant utbildning" och vara flexibel vad gäller arbetsort, arbetstiderna, lönen mm - i alla fall under de första åren i arbetslivet.
Jag har stor förståelse kring det att du inte vill utbilda dig till arbetslöshet. Det finns sällan ngn som har det som mål att läsa i många år men ej kunna få jobb sen. Ang.kunna få jobb - så är det så här: så länge det ej finns jobbgaranti, så vet man inte vem som får jobb, när, vilket jobb eller ens Om den personen för jobb, över huvudet taget. Tyvärr finns det exempel på att man "utbildar sig i onödan" om man får lov att säga så: t.ex om man jobbar som Undersköterska och utbildar sig till mitt yrke, Studie- och yrkesvägledare i 3 år, men sedan går tillbaka och fortsätter jobba som undersköterska i många år - kanske fram till pension pga man ej lyckas få jobb på SYV-utbildningen... finns säkert några sådana och liknande exempel. Man kan alltså inte få ngn garanti. Du får fundera på om du vill satsa på utbildning som har mycket goda framtidsutsikter (dock ej ngn garanti), som t.ex Lärare, Sjuksköterska eller Polis... eller om du vill söka studier inom de ämnena där dina intressen ligger och få se sen vart det "bär". Det finns nog inget jobb där man stormtrivs varje dag. Utan man får under vissa perioder "stå ut" med de arbetsuppgifter man egentligen vill ha och göra så gott man kan. Det finns också personer som satsar på hobby, alltså de skaffar sig jobb för att kunna försörja sig och har det trevlig och "bra" på fritiden, när de utövar sina Hobby. Du tycker kanske att jag gav ett "luddigt" och intet-sägande svar och jag kan absolut förstå att man kan känna så. Men, jag kan ju inte veta att du får jobb, kan inte veta hur arbetsmarknaden förändras på flera års sikt (som sagt arbetsmarknadsprognoserna kan slå fel).
Studie- och yrkesvägledare
Frågor och svar taggade med 'idrottslärare' (68 st.)
Vilken skola kan jag studera på för att bli idrottslärare i stockholm. Kan man vara idrott och religionslärare i gymnasiet eller får man bara undervisa i idrott?
Milla : :
Hejsan,jag vill råda dig att kontakta Studie- och karriärvägledning på GIH, gymnastik- och idrottshögskolan: se kontaktuppgifter... Läs hela svaret
vilka skolor i stockholm finns det för att bli ämneslärare mot gymnasiet. Mer specefikt i religion och idrott. Jag vet att det finns Su och södertörn men jag undrar om det fiins fler?
Milla : :
Hej,om du har för avsikt att anmäla dig nu för start Vårterminen 2024, så verkar det inte finnas någon sådan utbildning som är sökbar, tyvärr.
Hej, jag har snart fått lärarexamen i fritidshem med inriktning idrott. Jag undrar då om jag läser ytterligare 120 hp får jag då examen/behörighet till att undervisa i idrott för gymnasiet utan att gå kpu för att jag redan har examen?
Milla : :
Hej Matteus!mitt råd är att du vänder dig med din fråga till studievägledare på de lärosäten där lärare i Idrott utbildas. Vad gäller legitimationer för... Läs hela svaret
Hej, jag läser idrott 1 på gymnasiet och min lärare kräver att jag ska kunna avancerade gymnastik för att kunna få högre betyg än C. Det handlar typ att gå på två armar utan att tappa balansen osv, det är sjukt och jag kan inte lägga tid på sånt eller ta risken att bryta kroppsdelar. När jag...
Mikael: :
Hej Keane! Jag antar att det är samma krav som läraren ställer på alla elever och du inte särbehandlas. Ytterst ansvarig på en skola är rektorn. Syv har inte... Läs hela svaret
Hej! Jag har läst ämneslärare, idrott och hälsa 97,5hp samt uvk kurser 7,5*3hp. Har börjat på mina andra ämne men det var inte alls min grej, så nu funderar jag på att läsa en kpu och enbart bli behörig i idrott och hälsa. Vilka...
Anna: :
Hej Filippa!Jag kan inte hitta ngn KPU som leder till examen som Idrottslärare som har öppnat för SEN ANMÄLAN eller som planerar för att öppna för sen anmälan - du kan själv se information i listan... Läs hela svaret
Hej på GIH hemsida kan man läsa om vilka kurser som krävs för att bli idrottslärare, det står så här: "Grundläggande behörighet + Engelska 6, Idrott och hälsa 2 eller motsvarande kunskaper, Matematik 2a alternativt Matematik 2b...
Anna: :
Hej Sara!Idrott2 kan inte ersätta Naturkunskap2. Det är en kombination av fysik, kemi och biologi som ersätter naturkunskap 2. alltså, om man har godkända betyg i fysik1a, kemi1... Läs hela svaret
Hej! Jag har gått utbildningen lärare inriktning fritidshem vilket ger mig behörighet för att undervisa i ett estetiskt ämne, jag har då valt idrott. Jag har då behörighet, för att undervisa i idrott och hälsa samt sätta betyg på...
Julia: :
Hej Sebastian,se avsnitt UTBILDNING i yrkespresentationen Idrottslärare på Framtid.seDet bästa svaret på din fråga om hur du blir behörig Idrottslärare... Läs hela svaret
Jag är intresserad av att få reda på vilka högskoleutbildningar som kräver ett godkänt betyg i idrott och hälsa från gymnasiet?
Julia: :
hej Elin,enligt de uppgifter jag har så är det utbildningar som leder till yrken Idrottslärare och till Fysioterapeut, som kräver godkänt betyg i Idrott-och hälsa 1 från... Läs hela svaret
Hej! Jag gick ut gymnasiet sommaren 2020 med 7 F, nu vill jag plugga upp mina ämnen och kommer snart börja i folkhögskola men jag är orolig att jag inte blir antagen till högskolan jag vill söka till om jag går på folkhögskola. Jag vill söka...
Julia: :
Hej Saif,Antagningsstatistik för Ämneslärarprogrammet mot gymnasieskolan (Gymnastik- och idrottshögskolan) säger att de senaste några ggr har alla sökande med omdöme från en... Läs hela svaret
Hej! Jag skulle gärna ta emot tips hur man kan gå tillvägs för att bara bli idrottslärare ? Jag har just nu läst 60 HP, dom första 30 är det man får veta innebörden att vara lärare osv. Dom andra 30 P var idrott och hälsa 1 och ska...
Anna: :
Hej!Jag antar att ditt mål är att få ut Lärarlegitimation som lärare i Idrott och hälsa. I grunden för lärarlegitimation ligger lärarexamen. Du måste alltså under alla... Läs hela svaret
Hej, jag läste på Göteborgs universitets hemsida att om man utbildat sig till ämneslärare inriktning åk 7-9 med idrott och hälsa (90hp) som förstaämne så kan man även undervisa på gymnasiet? Stämmer det alltså att jag...
Anna: :
Hej Tea,jag råder dig ställa den här frågan till studievägledare på lärarhögskolorna, till GIH och till skolverkets avdelning för lärarlegitimationer samt till GU, där... Läs hela svaret
Hej! Jag har länge tänk att jag vill bli lärare & har vart inställd mest på svenskalärare. Jag vill undervisa på högstadiet & syv på min skola har berättat att jag är behörig att bli det även om jag inte läst...
Julia: :
Hej Hanna,"högstadielärare" som också kan kallas för Lärare 7-9 eller för "senarelärare", är oftast behöriga i 3 ämnen. Med endast idrott som... Läs hela svaret
Hej jag funderar på att läsa till idrottslärare på gymnasienivå! Jag undrar vilka idrottskurser man själv måste ha läst innan, jag har läst idrott och hälsa 1 och undrar om det räcker. Samt vilka natur kurser man måste ha...
Anna: :
Hej Lucas,om utbildningen till Idrottslärare på GIH - var god se info på gih.se/kurswebb/program-och-kurser/amneslararprogrammet-mot-gymnasieskolani Sverige är gymnasielärare oftast behöriga i 2... Läs hela svaret
Hej! Jag tar min sjuksköterskeexamen nu men känner att yrket inte är rätt för mig.. Jag vill gärna arbeta med idrott och hälsa i skolan. Jag kan tänka mig både grundskola och gymnasiet! Jag funderar vad som är "snabbaste" vägen...
Mikael: :
Hej,
kika gärna på yrket Skolsköterska, det kan vara den snabbaste vägen för dig att få jobb på en skola. Skolsköterska jobbar med elevernas hälsa, men inte... Läs hela svaret
Anna: :
Hej!Den läraren som är ansvarig för prövningen där du anmälde dig till en prövning - får utforma prövningen som hen anser vara lämpligt. Allmän info om prövningar... Läs hela svaret