Ellinor
    Hej!
    Jag har väldigt svårt att klura ut vad jag ska bli. Jag har gått samhäll beteendevetenskap och har alltid haft lätt för ämnen såsom svenska, engelska, sociologi, psykologi etc. Jag har ofta fått höra att jag uttrycker mig bra både i tal och skrift och att jag är noggrann och gör saker ordentligt. Först tänkte jag att jag skulle bli landskapsarkitekt men nu känns det som att jag inte är tillräckligt kreativ eller duktig på matte för att trivas i det yrket.

    Jag tror att jag skulle vara bra på att arbeta med olika typer av utredningar eller att organisera/medverka i ledning av någon organisation eller liknande. Det enda jag kan komma på är att läsa sociologi eller kanske kriminologi men när jag läst om det verkar det vara så otroligt tuff arbetsmarknad vilket skrämmer mig. Finns det verkligen inga jobb för någon som läst det och är arbetsmarknaden lika hård om man läser en master efteråt? De flesta sidor säger bara att det är hård konkurrens för beteendevetare men specificerar inte inom vilka områden arbetsmarknaden är svårare eller lättare. Det vore ett mardrömsscenario för mig att läsa en utbildning inom exempelvis kriminologi och sedan hamna som kriminalvårdare, eller sociologi och sedan bli biståndsbedömare eller socialsekreterare. Där vill jag verkligen inte hamna. Jag vill inte arbeta "med" människor på det viset utan snarare "om" människor och samhälle. Forskning är också någonting som intresserar mig.

    Har ni något förslag om ett yrke ni tror skulle passa någon som mig? Och vad är era tankar kring de linjer jag funderar på?

    1 Svar

    Milla SYV på FrågaSYV

    Hej,
    jag vill börja med yrket Forskare - mot forskning man man sträva efter i princip vilken högskoleutbildning som helst; vägen är dock lång, svår och osäker. Man ska vara mycket duktig, vara beredd på att läsa i många år och även ha lite tur (t.ex utlyses inte doktorandtjänster varje och ibland kan gå flera år innan det finns ngn doktoranstjänst att söka till, sedan finns det inga garantier på att få tjänsten).
    Sedan går vi vidare till Beteendevetare som är ett samlingsbegrepp för ett antal olika yrken. Grundutbildningen är på 3 år (man läser mot kandidatexamen eller mot yrkesexamen och det tar 3 år på heltid). Hur arbetsmarknaden förändras på 3 år är det ingen som egentligen vet. Det finns prognoser men de kan slå fel. Sedan kan "saker" hända som t.ex Covid.19 - och vem visste att det skulle ske? :(
    Det vi vet om yrken berättar vi på www.framtid.se där över 2.ooo yrken beskrivs. ang.arbetsmarknaden kan man inte säga ngt definitivt/garanterat ens om dagens läge - för att det kan se olika ut i olika delar av landet. Är man beredd att flytta inom hela Sverige, ta korta vikariat (till att börja med), jobba deltid eller jobba med ngt som man egentligen inte har tänkt sig (i alla fall till att börja med) - har man större chans att "få in foten" och kan på sikt få ett jobb som man trivs mycket bra med och även den lönen som man siktar på.

    ang.läsa på avancerad nivå - t.ex masterprogrammet
    Efter grundutbildning, alltså med kandidatexamen eller yrkesexamen på 180 hp, som innebär studier i 3 år på heltid på högskolenivå, kan man söka och konkurrera om plats på magister (1 år) eller master (2 år) påbyggnadsutbildningar. De ligger på avancerad nivå. Att man söker till en utbildning betyder inte att man garanterat kommer in. Ofta gör man så att man efter grundutbildningen söker jobb och i fall man ej får ngt jobb som man vill ha, söker även till utb.på avancerad nivå. Om man då kommer in på utb.på avancerad nivå, kan man ändå fortsätta söka jobb hela tiden och avbryta sin utbildning om man får det jobbet man vill ha.
    Du frågar om det är större chans att få jobb med mer utbildning. Men det finns tyvärr inte ngt. definitivt svar på den frågan, i alla fall inom inom de områden som du är intresserad av. Arbetsgivare kan tänka olika. Ngn arbetsgivare kan tycka att det räcker med grundutbildningen på 3 år och om den personen även har jobbat i några år, alltså har arbetslivserfarenhet är det en bättre kandidat för tjänsten än ngn som endast har läst jättemycket och kanske aldrig har jobbat.

    ang.konkurrens till tjänsterna inom beteendevetenskap
    Det finns säkert större behov (de facto) att anställa än det finns resurser till. Alltså finns det arbetsuppgifterna som inte görs pga det ej finns medel att betala löner och då blir det få tjänster och många som vill ha de jobben. På så sätt blir det hög konkurrens. Vem som får jobbet beror ibland på ren "tur". Det gäller att finnas på rätt plats vid rätt tidpunkt och passa in på den profilen som just den arbetsgivaren har tänkt sig... Ibland kan språkkunskaperna (t.ex att man kan ngt ovanligt, i Sverige, språk) och att man har körkort spela avgörande roll. Det är därför bra att "rusta upp sig": lära sig så mycket engelska + ännu ett annat språk (helst) som möjligt och skaffa sig körkort; skaffa sig "relevant utbildning" och vara flexibel vad gäller arbetsort, arbetstiderna, lönen mm - i alla fall under de första åren i arbetslivet.

    Jag har stor förståelse kring det att du inte vill utbilda dig till arbetslöshet. Det finns sällan ngn som har det som mål att läsa i många år men ej kunna få jobb sen. Ang.kunna få jobb - så är det så här: så länge det ej finns jobbgaranti, så vet man inte vem som får jobb, när, vilket jobb eller ens Om den personen för jobb, över huvudet taget. Tyvärr finns det exempel på att man "utbildar sig i onödan" om man får lov att säga så: t.ex om man jobbar som Undersköterska och utbildar sig till mitt yrke, Studie- och yrkesvägledare i 3 år, men sedan går tillbaka och fortsätter jobba som undersköterska i många år - kanske fram till pension pga man ej lyckas få jobb på SYV-utbildningen... finns säkert några sådana och liknande exempel. Man kan alltså inte få ngn garanti. Du får fundera på om du vill satsa på utbildning som har mycket goda framtidsutsikter (dock ej ngn garanti), som t.ex Lärare, Sjuksköterska eller Polis... eller om du vill söka studier inom de ämnena där dina intressen ligger och få se sen vart det "bär".
    Det finns nog inget jobb där man stormtrivs varje dag. Utan man får under vissa perioder "stå ut" med de arbetsuppgifter man egentligen vill ha och göra så gott man kan.
    Det finns också personer som satsar på hobby, alltså de skaffar sig jobb för att kunna försörja sig och har det trevlig och "bra" på fritiden, när de utövar sina Hobby.
    Du tycker kanske att jag gav ett "luddigt" och intet-sägande svar och jag kan absolut förstå att man kan känna så. Men, jag kan ju inte veta att du får jobb, kan inte veta hur arbetsmarknaden förändras på flera års sikt (som sagt arbetsmarknadsprognoserna kan slå fel).

    Studie- och yrkesvägledare
    • Ellinor : hmm, ja jag förstår. Men vet ni ingenting om hur det ser ut inom sociologi eller kriminologi? Framtid.se säger att det är balans för kriminologer och att prognos saknas för de som läst sociologi men inom kategorin samhällsvetare där kriminologi och sociologi ingår står det att konkurrensen är hög. Vad är det som stämmer där då? Är det en helt okej arbetsmarknad för kriminologer eller gäller det bara för vissa tjänster inom kriminologi såsom kriminalvårdare och inte sånt som jag är intresserad av dvs organisationsutveckling, utredningar, administration etc. Jag förstår att det inte går att säga exakt hur det kommer se ut i framtiden men det är därför jag ber er om råd. Står liksom och väger fram och tillbaka då jag funderar på om sociologi skulle öppna upp fler möjligheter för mig än kriminologi, men att arbetsmarknaden inom kriminologi eventuellt ser lite bättre ut än inom sociologi. Eller finns det något annat man kan bli med om man vill jobba med sånt här? Exempelvis inom skolväsendet eller inom kommun/landsting etc? Så bra att höra att chanserna är lite större att få bra jobb om man är förflyttningsbar för jag har egentligen inget problem med att flytta någonstans då jag inte har familj eller något sådant. Och så har jag körkort.
    • Milla : Hur det ser ut idag och hur det kommer se ut om 3 år - behöver absolut inte bli samma eller ens liknande. Se t.ex vad som hände med hotell, restaurang- och besöksnäringen/turism pga Covid-19! :( --- Det vi skriver om yrken på www.framtid.se baserar vi på uppgifter från arbetsmarknadsundersökningar, utlåtande från sakkunniga, fackliga organisationer och övriga insatta... men ingen har en "kristallkula" och du behöver ju bara "en tjänst". Det räcker alltså att ngn går i förtidspension eller blir föräldraledig så öppnas det möjighet för att få jobb för en person - och så kan det ju bli Du, eller hur? Att du har körkort och är "flyttbar" är jättebra - då kan du söka både utbildningar och jobb i hela Sverige och kanske även utomlands... . Om du står och väger mellan sociologi och kriminologi: varför inte läsa en kurs inom varje ämne, till att börja med? Du kan sedan bestämma vilket ämne som du är mer intresserad av. Du kanske i din examen (kandidatexamen) kan ha både kurser inom sociologi och kriminologi eller så kanske du på t.ex 4 år - kan ta ut 2 kandidatexamina: en med huvudämne sociologi och en med huvudämne kriminologi? Det är inte omöjligt, men börja i så fall med att läsa en 30 hp.kurs inom varje ämne; då läser du 2 terminer: en termin inom varje ämne. Prata också med studievägledare på de institutioner där intressanta för dig utbildnignar ges. Du kan också vända dig till arbetsförmedlingen och till fackföreningar - för att höra med de vad de tror om framtida arbetsmarknaden.

    Frågor och svar taggade med 'elprogrammet' (10 st.)

    • Mandingo

      Effektivaste sättet att bli behörig till läkare från elprogrammet?

      Efter att först ha gått estet 1 år och insett att det inte var min grej så är jag nu inne på tredje året på elprogrammet. Nu vet jag vad jag vill, jag ska komma in på läkarlinjen via högskoleprovet. Frågan är bara, hur skaffar jag effektivast behörighet till det? Jag har läst...

      Milla : : Sök till naturvet basår på flera olika lärosäten och till komvux och samtidigt till flera olika folkhögskolor. Kommer du på flera olika ställen, kan du välja sedan, vilken utbildningsplats du tackar Ja till.
    • M.

      Frågan är ska jag välja Teknik eller El?

      Frågan är ska jag välja Teknik eller El? Och vilken inriktning som kan leda till vad jag tycker om?

      Hej! Jag är en elev som läser språkintro och i januari kommer jag söka till gymnasiet. Jag är intresserad av att laga och bygga elapparater...

      Mikael: : Mitt förslag är att du läser om olika yrken på WWW.framtid.se -börja med https://www.framtid.se/yrke/tele-och-elektronikreparator i många presentationer på framtid.se finns... Läs hela svaret
    • Oliver

      Kan man ta med sig kurser?

      Hej, jag har en fråga angående om man skulle byta program? Om jag skulle gå på teknikorogrammet och börja om 1:an och gå istället till el programmet kan jag då ta med mig kurser från teknik som tex teknik, cad till el programmet även om de inte ingår i el?

      Anna: : Hej Ulf! Vid programbyte kan rektor fatta beslut om Individuellt anpassat program>> och i så fall kan man ta med in kurser i Examensbevis som egentligen inte ingår i programmet. Det är inte elevens... Läs hela svaret
    • Oliver

      Kan man bli elingenjör genom elprogrammet?

      Hej SYV! Jag har kollat på nätet om hur man blir en elingenjör och jag har hittat information om att man kan gå på elprogrammet och senare därefter söka sig till yrkeshögskolan men på andra källor så står det att man behöver gå på teknik/natur linjen. Vilket stämmer? Är det möjligt att bli...

      Milla : : Hej Fredrik, "Ingenjör" är inte en skyddad titel och man kan därför med olika utbildningar kalla sig för "ingenjör". t.ex kan man bli gymnasieingenjör - om man läser på... Läs hela svaret
    • Jennifer

      Nu känner mig lurad, vadå högsta högskolebehörighet?

      Har fått höra att Naturvetenskap ger högsta möjliga högskolebehörighet. Nu när jag går sista terminen ser jag att allt vore mycket enklare om man gått elprogrammet istället. Jag ville ha möjlighet att välja den utbildningen jag vill efter gymnasiet. Nu ser det ut som man måste vara "bäst"...

      Milla : : Hej Jennifer, du skriver "...allt eftersom man inte får ha betyg i matte, fysik, kemi för ett Tekniskt Basår som oftast ger garanti på vilken "Civil-/ingenjör-utbildning" man vill." och jag undrar var du... Läs hela svaret
    • Evis

      Hoppa av gymnasiet? Vilka möjligheter/alternativ finns det?

      Hej! Vi har en son som har ADD och har det kämpigt i skolan. När han slutade åttan hade ett godkänt betyg och då bestämdes att han skulle få studieanpassad skolgång. Och med hårt arbete från honom och fantastiska speciallärares hjälp och stöd, hade han tio godkända ämnen när han slutade...

      Liselotte: : Hej Evis! Det är djupt beklagligt att er familj hamnade i den här situationen! Det är absolut inte bra & någonting behöver hända nu på en gång för att er son inte skall komma efter i sin studiegång... Läs hela svaret
    • Vilma

      Kan jag studera vidare till detta efter elteknik programmet?

      Hej! Jag ska antagligen börja på el programmet med inriktningen elteknik. När jag tar studenten kommer jag bara vara en elektriker, eller hur? Men jag har tankar om att efter studenten studera vidare. Jag har hittat tre inriktningar som jag tänker en del på nu....

      Mikael: : Hej Vilma, vill direkt tipsa dig om en Yrkeshögskoleutbildning http://www.yhguiden.se/utbildning/campus-nykoping/projektledare-elteknik1 som du kan finna vara av intresse. YHutbildningar ligger på... Läs hela svaret
    • Anna

      Alternativt gymnasium? Olika möjligheter?

      Hej, jag går tvåan på handelsprogrammet och trivs inte i varken min klass eller i skolan. Tänkte byta skola men tycker inte det finns ett så bra utbud av handelsskolor där jag bor, så funderar på om man kan plugga distans av det som är kvar av handelprogrammet någon annanstans? Eller finns det...

      Lena: : Hejsan, oj, vad synd att du inte trivs! Om du ska söka till Korrgymnasiet så finns ju inte Handelsprogrammet. Du kan ju söka till dom och något av deras program och sedan se vilka kurser du kan ha tillgodo - dock har... Läs hela svaret
    • moa

      vilken matte läser man på elprogrammet?

      vad för sorts matematik läser man på elprogram

      Lena: : Hejsan, du läser Matte 1a - här kan du läser mer om vad just den matten innehåller. http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/mat?subjectCode=MAT&lang=SV /Lena, Syv

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga