Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31959 frågor besvarade.
Genväg till gymnasiet för nyanlända?
6 Svar
Hej Emma,
det finns olika aspekter i detta... Jag tänker så här; att det kanske är det viktigaste att eleverna skaffar sig bra Grund för vidare studier. Även om de har faktiska kunskaper i t.ex kemi, matte mm., så kan de inte "det på svenska". Exempel - matteuppgift Räkna ut yten på gaveln på huset... hur ska man räkna om man inte vet vad "gavel" är? Man kanske räknar då ytan på taket eller på väggen...? och så är det i alla andra ämnen också. Det som ofta händer att man med utländska betyg får bedömning att man har "godkänt betyg i samhällskunskap, men enligt min åsikt, så är det inte samma "samhällskunskap" som man lär sig i olika länder. Därför skadar det inte alls, utan kan hjälpa mycket - om man får "repetera" allt PÅ SVENSKA.
Jag "röstar" därför för att läsa grundskolekurserna, även om man formellt sätt skulle kunna slippa...
Det är många ggr till elevernas nackdel om man skyndar på för mycket. Det kan då lätt bli så att eleven förstår DELAR av texter, men inte allt... och det blir då extremt svårt att klara gymnasiet. Vi ser också exempel på elever som fick Examnesbevis med godkända betyg - men i praktiken ej förstår tillräckligt mycket svenska; då kan inte komma in på någon eftergymnasial utbildning eller, om de kommer in på den, klarar inte av att läsa där. De kan också ha svårt att få och kunna behålla ett jobb, när arbetsgivaren efter ett tag "upptäcker" att den anställde faktiskt ej förstå instruktionerna tillräckligt bra och klarar därför inte av sitt jobb, trots de "formella meriter", t.ex Examensbevis.
Om elever har Faktiska kunskaper i ämnena, borde de kunna rätt så snabbt "gå igenom kurserna" - när de har lärt sig svenska till tillräckligt hög nivå OCH det finns även forskning som påvisar att man lär sig ett nytt språk snabbare om man studerar Ämneskunskaper PÅ DET NYA SPRÅKET, i stället för att "rabbla glosorna". :)
Jag vet att det finns elever som har mycket bråttom . De vill komma in på gymnasiet "imorgon" och bli klara med gymnasiet "nästa vecka" och med högskola "nästa månad" och sedan få jobb direkt. :) Och det finns av dem också några få som skulle kunna klara det bra - att blixtsnabbt "gå igenom systemet" men det är ett Undantag. Individuella bedömningar behöver göras. Det går inte att ta fram en tabell som gäller alla de olika ländernas utbildningar. många ggr har inte eleverna betyg med sig. Om de har betyg, så är det ändå extremt svårt att veta om det är "snällbetyg" eller om lärarna verkligen ställde krav på elevernas kunskaper. Även "riktiga betyg" kan inte "helt och fullt" med 100% säkerhet "översättas" till svenska kurser, därför att man i olika länder läser inte exakt samma "avsnitt" inom olika ämnen. Det är alltså omöjligt att skapa ett system där alla betyg från alla världens länder kan direkt översättas till "svenska betyg".
Och det är de Faktiska kunskaper som är de viktigaste.
Ännu ett alternativ kan tyvärr vara att eleven "har glömt" mycket av det som hen kunde "då" hen fick sina betyg i hemlandet; t.ex pga psykiskt trauma... att man har betyg behöver inte alltid (tyvärr) betyda att man också ha de kunskaperna och vad hjälper det att ha betyg om man ej har de faktiska kunskaperna?
Summan av kardemumman:
jag är övertygad om att det är bättre att eleverna skrivs in på alla grundskolekurser och att lärarna är uppmärksamma på de som är mycket snabba och duktiga och ger dem möjlighet att snabbt "gå igenom" och få betyg för att kunna fortsätta läsa vidare.
Hej,
Betygen från utlandet måste vara översatta till svenska, vilket bekostas av eleven själv, och antagningskansliets personal måste veta vad betygen står för, dvs om eleven blivit godkänd i hemlandet.
Om ansökan till gymnasiet i "Fri kvot"
kan bli aktuell om eleven ”kommer från skolenheter vilkas betyg eller omdömen inte utan vidare kan jämföras med betygen från grundskolan” (Gymnasieförordningen 7 kap §2).
Viktigt!
Man får aldrig glömma att utländska elever till stor del saknar de förkunskaper som krävs för ett nationellt program i Sverige, så även om de skulle ha svenskan blir det tufft att hänga med i övriga ämnen. Att komma in på ett nationellt program är inte alltid det bästa för eleven.
Hej!
Det finns tyvärr inget enkelt svar, eller någon tabell att utgå ifrån . Varje elev som söker bedöms individuellt.
Några faktorer man tittar på i de utländska betygen är:
· Motsvarar betygens nivå (i respektive land) ungefär de betyg som krävs för att komma in på sökt program.
· Har eleven läst och blivit godkänd i de ämnen som krävs för att bli behörig till det sökta programmet?
Andra faktorer som spelar in, när antagningskansliet eller rektor på gymnasiet gör bedömningar, är om det är ett högt söktryck till den aktuella gymnasieutbildningen.
En rekommendation från undervisande lärare är också en viktig del i bedömningen.
Med vänlig hälsning
Peter syv
Hej, vi fick nu svar från gymnasieantagningen i Halland. Var god läs deras svar nedan:
Vi har lite information på vår hemsida om detta, se länk nedan. Vi fungerar som en förmedlare av ansökningar och betyg mellan grund- och gymnasieskolor. Det är inte vi som gör bedömningarna, utan mottagande skolas huvudman. IB har lite andra urvalskriterier än de ”vanliga” nationella programmen, se länk nedan.
http://www.gymnasiehalland.se/16/ansokan/fri-kvot.html#.WeR5P01lKM8
https://www.halmstad.se/barnutbildning/gymnasieskola/sannarpsgymnasiet/utbildningarpasannarp/ibinternationalbaccalaureate.2710.html
Med Vänliga Hälsningar
Antagningshandläggare
hej igen, och här är svar från antagningskansliet i Nyköping, var god läs nedan:
Hej,
Här finns en missuppfattning. Det är inte antagningskanslierna som gör prövningen i fri kvot utan det är huvudmannen för sökt utbildning (kommunal, fristående eller landstingsägd) som gör bedömningen och fattar beslut i varje enskilt ärende.
Beslutet fattas på det underlag som eleven, ofta med hjälp av studie- och yrkesvägledare, har gett in. För att eleven ska kunna antas måste den bedömas ha kunskaper motsvarande de behörighetskrav som finns för de olika programmen.
Vänliga hälsningar
Antagningskansliet
Nyköpings Kommun
Svar /nedan/ från elevantagningen i Region Dalarna:
Vi har inga tabeller el dyligt att gå på, och vi på antagningskansliet bedömer inte elevens utländska betyg.
Mottagande kommun/skolas antagningsnämnd får försöka att bedöma om eleven uppfyller behörighetskravet till sökt program. Att man har med sig motsvarande betyg i de ämnen som krävs för behörigheten.
Betygen ska vara översatta till svenska, vilket eleven får ombesörja att det blir gjort. Viktigt att det finns med intyg/omdöme mm från skolan man går på, vilken kapacitet eleven har att klara av sökt program.
Jag brukar rekommendera mina SYV att där det är möjligt, få eleverna att tenta av ämnen för att få ett svenskt grundskolebetyg, då blir det mycket lättare för nämnden att bedöma eleven i frikvot.
Om vissa elever blir antagna eller ej, kan ju bero på hur många frikvotare som söker till resp program. Man har ju bara ett begränsat antal frikvotsplatser.
När det gäller IB, så får man kolla med de skolor som har detta program.
Med vänliga hälsningar
Elevantagningen
Region Dalarna
Hej igen, jag har nu fått svar som kanske tillför ngt. nytt och förklarar en del :) Var god läs nedan:
"Vi har haft kontakt med Skolverket i frågan och Skolvervet menar att man inte kan översätta den utländksa grundskolebehörigheten rakt av, dvs. att det skulle krävas KE, FY och BI för att vara behörig till NA exempelvis, utan det är en totalbedömning av elevens förmåga att klara sökt program som på ngt. sätt måste "komma fram" eller påvisas. Det görs en individuell bedömning för varje elev och det är respektive huvudman som gör den bedömningen.
Självklart krävs betyg i svenska för att kunna bli antagen till ett nationellt program. Ingen behörighet krävs till IB, mer än att eleven som sökt klarat testerna som görs inför antagning till IB-programmet.
Vänliga hälsningar".
Hej, vi fick nu svar från en kollega, var god läs hennes svar nedan:
Hej, jag har förstått det som så att det görs den s.k valideringen, i de flesta fall, på grundskolan alternativt på IM där eleven kan pröva sina kunskaper för att sedan få betyg för att kunna söka till gymnasiet (se behörighetskrav i bifogad länk). Vissa undantag kan göras från behörighetskraven i särskilda fall exempelvis dispens i engelska eller om huvudman gör bedömningen att eleven förväntas klara sökt utbildning utan att de formella behörighetskraven är uppfyllda i sin helhet och då skulle jag tro att man söker i Fri Kvot.
Man måste nog göra en bedömning i varje enskilt fall tänker jag. Vilket land kommer eleven ifrån och hur lång är den faktiska skolgången? Ett betyg i franska eller matematik kanske kan valideras rakt av medan ett utländskt betyg i samhällskunskap naturligtvis inte motsvarar den svenska kursen.
Här hittar du bra info:
https://www.skolverket.se/bedomning/betyg/oversattning/slutfora-gymnasiestudier-i-sverige-efter-att-ha-gatt-i-skola-utomlands-1.190311
https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3576.pdf%3Fk%3D3576
Mvh
Hej,
jag ställde din fråga till Skolverket och fick idag svar från Skolverkets Upplyssningstjänst som lyder:
"Det finns inga nationella regleringar för hur en validering av betyg ska gå till. Skolverket har heller ingen tabell eller liknade som visar utländska betyg i relation till svenska betyg. Det är upp till varje skola om man vill validera en elevs utländska grundskole- eller gymnasiebetygbetyg. Om man väljer att validera finns det inte några nationella regleringar för hur en validering ska gå till."
Frågor och svar taggade med 'studievägledare på lärarutbildningen' (33 st.)
-
Vad behöver jag läsa för att utöka min behörighet i idrott?
Hej, jag har läst fritidshem med inriktning idrott på göteborgs universitet. Där läste jag 30 hp idrott och är behörig att undervisa i ämnet idrott åk 1-6. Jag har för mig att jag måste läsa 15 hp till för att bli...
Hej!det svaret vi tidigare fått från en sakkunnig säger: Med 90 HÖGSKOLEPOÄNG I IDROTT OCH HÄLSA i en lärarexamen eller som utökad behörighet,... Läs hela svaret -
KPU utbildning?
Hej, Jag har en fråga om man skulle läsa KPU f-3 och få behörighet till svenska, engelska och so utifrån sina tidigare studier. Hur skiljer det sig mot Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3,...
Hej!svar ang.lärarutbildningar och lärarbehörigheter får du bäst av de som är experter på just det område och det är skolverkets avdelning för lärarlegitimationer och... Läs hela svaret -
Speciallärare, vilken utbildning ska jag välja först?
Hej! Kan jag plugga till speciallärare om jag först utbildar mig till grundlärare för fritidshem 180hp, eller krävs det alt. är det bättre med en annan lärarexamen med högre hp, till exempel grundlärare 4-6 på 240 HP. Jag vet att det...
Hej!Det vi vet om yrket Speciallärare berättar vi i yrkespresentationen på framtid.se/yrke/speciallarareFör att bli behörig Speciallärare behöver man få ut... Läs hela svaret -
Plugga vidare till behörig lågstadielärare?
Jag jobbar idag i förskoleklass sedan 5 år tillbaka, har i grunden utbildning till förskollärare, 240hp. Jag önskar nu att jobba som behörig lärare i åk 1-3, vilken väg ska jag ta? Kan jag tillgodoräkna något från min 3,5...
Hej,jag vill hänvisa dig till studievägledare på lärarhögskolorna. Detta för att du ska få rätt svar på dina frågor. Som allmän studievägledare (ej... Läs hela svaret -
litteraturkandidat kombinerat med lärarutbildning?
Hej! Nästa år kommer jag ha läst klart min utbildning och ha kandidat i litteraturvetenskap. Jag har blivit sugen på att bli litteraturlärare på gymnasienivå. Vet att gymnasielärare vanligtvis ligger runt 5 år utbildning, men om jag redan har...
Hejsan,jämför vilka kurser som ingår i din utbildning som leder till kandidat i litteraturvetenskap med de kurser som ingår i det ämneslärarprogrammet som du skulle vilja... Läs hela svaret -
Hur får man den bredast Lärarutbildningen?
Hej hur får man en sådan bred lärarutbildning som möjligt, så snabbt som möjligt. Med mina betyg just nu så borde jag ta gymnasieexamen men vet inte riktigt vilken behörighet jag har eftersom jag har F i Matematik 3c och Fysik 1a, går linjen...
Hej,svar på frågan om examensbevis för dig: om du endast får F i matte 3c och fysik1a, kurserna som sammanlagt går ut på 250 poäng, och du får godkända betyg i alla... Läs hela svaret -
Ämneslärarkombination?
Hej! Jag studerar till ämneslärare och har ingångsämne svenska som andraspråk. Ska snart välja ett andra ämne och har funderat på att välja psykologi. Kommer ämneskombinationen SVA och psykologi vara attraktiv på arbetsmarknaden? Har...
Hej,jo, det kan vara svårare att få en heltidstjänst som lärare (om det är det man vill) med vissa ämneskombinationer men det är mer eller mindre en "gissningslek" att försöka... Läs hela svaret -
byta från lärare i f-3 till 4-6?
Hej! Jag undrar hur enkelt det är att bli behörig till att undervisa som lärare i åk 4-6 om man är utbildad i f-3? Jag ska välja utbildning och står mellan dessa två val och är orolig att jag kommer ångra mig om jag väljer det ena...
Hej,du får gärna ställa din fråga till studievägledare som jobbar på lärarhögskolorna för att det är de som är experter på lärarutbildningar. Min... Läs hela svaret -
Motsvarar Grundlärarutbildning LÄRAREXAMEN?
Hej, Jag skulle söka Grundlärarutbildning med interkulturell profil med inriktning mot fritidshem, erfarenhetsbaserad. Det är 150 HP och på distans. Skulle fråga motsvarar den här utbildningen lärarexamen? Jag skulle fortsätta utbilda mig som...
Hej,en utbildning du nämner i din fråga skriver på sin hemsida (bland annat) följande:Examensbenämning:Grundlärarexamen med interkulturell profil med inriktning mot arbete i... Läs hela svaret -
Gå från grundskollärare till ämneslärare?
Hej! Jag studerar just nu till grundskollärare F-3 och undrar hur man skulle gå tillväga för att senare vidareutbilda sig till ämneslärare i matte och NO? Måste man läsa om en hel lärarutbildning eller kan man gå en specifik utbildning,...
Hej,du får bäst svar på din fråga av studievägledare som jobbar på lärarhögskolorna. Lärarutbildningar är en "komplicerad fråga"... det sker... Läs hela svaret -
Kan jag som lärare i högstadiet bli behörig att undervisa i gymnasiet?
Hej! Jag ska söka ämneslärarprogrammet inriktning högstadiet 7-9. Jag har förstått att man blir behörig att undervisa även i åk 4-6 vilket ju öppnar upp möjligheter på arbetsmarknaden ännu mer, men min fråga är: om...
Hej!"behörig lärare" i Sverige är hen med Lärarlegitimation som ger behörighet att undervisa i vissa ämnen på vissa... Läs hela svaret -
lägga till företagsekonomi när jag ansöker om lärarlegitimation?
Hej, Jag har en kandidatexamen i företagsekonomi. Jag har snart läst färdigt yrkeslärarprogrammet, 90 p. Där jag blir behörig att undervisa på vård-och omsogsprogrammet och Barn och fritid på gymnasiet och vuxenutbildning. Kan jag även bli...
Hej,det är skolverket som utfärdar läralegitimationer och de som är experter på lärarutbildningar och lärarbehörigheter är studievägledare... Läs hela svaret -
Lärare med kandidat i pedagogik?
Hej! Jag läser nu ett beteendevetenskapligt program som resulterar i en kandidatexamen i pedagogik (90 hp). Om jag skulle vilja bli lärare kan jag då komplettera med att läsa andra ämnen som jag vill undervisa i tex på gymnasiet? Jag menar alltså om jag...
Hej Jennifer,en gymnasielärare brukar ha 120 hp i sitt första undervisningsämne och 90 hp - i sitt andra (bi-ämne). Vad gäller om du skulle kunna ta ut lärarexamen, så måste jag... Läs hela svaret -
Vad krävs för att bli en programmeringslärare?
Jag studerar ämneslärarprogrammet för Gymnasieskolan, vilket kräver två ämnen. Utöver det vill jag även bli en programmeringslärare och har läst, samt kommer att läsa programmeringskurser vid sidan av lärarstudierna. Finns det...
Hej Fredrik,det är skolverkets avdelning för lärarlegitimationer som bestämmer i frågor om lärarleg. Vad jag som Allmän studievägledare kan säga (inte expert... Läs hela svaret -
Kan man jobba i 6 års om man pluggar förskolelärare?
Jag har sökt till förskolelärare på Stockholms universitet och undrar om man bara kommer kunna jobba på en förskola efteråt? Eller kommer man kunna jobba på 6års i grundskolan? Har även sökt Grundlärarprogrammet med inriktning...
Hej Ida,inom forskollärarprogram brukar möjlighet finnas att välja några kurser (inom programmet) som ger behörighet att i något eller några få ämnen... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga