Hej SYV,
Jag heter Dewin. Jag har slutat gymnasiet och kommit till världens dilemma. Det är så här att jag har bestämt mig för att plugga vidare, men hur jag ska plugga vidare är huvudämnet i mitt dilemma.
Jag flyttade hemifrån när jag var 16 år. Först gick jag två år på Europaskolan Gymnasium, Strängnäs. Under tredje året studerade jag helt på distans genom en kommunal gymnasieskola. Sedan jag var 16 år har jag därför jobbat och försörjy mig helt själv. Jag har jobbat på McDonald's och nu på Lidl. Under tiden jag inte hade tillsvidareanställning, och inte hade heltid hade jag gång på gång sagt till mina chefer att jag ville ha en trygghet hos dem, eftersom jag var omtyckt pga mina prestationer. Mina chefer har gång på gång frågat om jag skulle studera vidare eller inte. Helt ärligt, just då hade jag ingen lust att gå vidare till högskolan. Men under höstterminen 2015 såg jag att många utav mina gymnasievänner från tiden på Europaskolan gick vidare till högskolan, då började jag att sakna studier och känslan av att komma till skolan igen. (Allvarligt talat så om jag nu ska få bestämma mig igen, så ska jag inte jobba och studera för man slits, och gnistan för studier blir allt mindre i takt med att man börjar tjäna pengar. Så jag ska inte låta mina framtida barn göra samma misstag).
Trots att jag jobbade, och slet mig och började prioritera andra saker så kan jag faktiskt stolt säga att jag har 19.48. Med den poängen kommer jag faktiskt in på många ekonomutbildningar på välkända universitet. Men jag vet inte hur jag ska göra. Jag har jobbat och försörjt mig och blivit en del av konsumtionssamhället, därför blir det jättesvårt och tufft att börja leva på ca 9 tusen varje månad som en vanlig student. Jag har helt enkelt gjort mig beroende av konsumtionen.
Sen är det också som så att jag hade lovat mina chefer att inte plugga vidare - det var grundkravet för mig för att få fast anställning och heltid. Nu ställer jag till en massa problem för dem också. Om jag nu ska börja med ekonomistudier på exempelvis Uppsala Universitet så kan inte jag längre jobba. Då måste jag antingen söka tjänstledighet eller säga upp mig. Att söka tjänstledighet skulle innebära att jag ställer till ett ultimatum för mina chefer (då jag också har laglig rätt till det), då jag hade lovat dem att inte studera vidare. De har sagt att jag kommer ställa till ett problem för dem på minst tre år. De vill att jag ska säga upp mig isåfall, men jag vill inte säga upp mig - jag vill ha en trygghet.
Så med andra ord, att studera på campus är omöjligt då jag varken vill gå ner i lön, säga upp mig eller ställa till ett ultimatum för mina chefer. Därför har jag tänkt på att studera på distans. Det finns då två skolor som erbjuder ett helt ekonomprogram på distans, det är Högskolan i Gävle och Blekinge Tekniska Högskolan. Så nu är frågan, hur stor har skolans rykte för karriären? Jag vill helt enkelt inte bli nekad eller bortprioriterad när jag en dag ska söka jobb hos exempelvis en bank för att jag har en examen från Högskolan i Gävle och inte Stockholms Universitet.
Jag undrar också om jag typ kan plugga två och ett halv år på Högskolan i Gävle och sedan byta högskolan och gör mitt examensarbete på något känt universitet? Och därefter fortsätta med mastern på samma universitet?`
Sen har jag också hört att man också kan plugga enstaka kurser hos olika universitet, och sedan tar ut examen på det sista universitet (där jag gör examensarbete)?
Nu har jag försatt mig i en sådan svår situation. Men jag är medveten om att jag kan ta mig ur den. Min utgångspunkten är att utgå ifrån vad jag har och vad jag vill uppnå. Jag kommer helt enkelt att klara av att jobba heltid och studera på heltid. I trean fick jag brottas med studierna på kvällar, det slutade med 5st A, 1st B och 1st C och E i gymnasiearbetet. Jag ångrar att jag har haft för många bollar i luften, men jag har klarat det förr, så jag kommer klara tre år till.
Många av mina kollegor och andra som inte har ett jobb säger så här till mig: "Du måste vara galen Dewin, du har ett bra jobb med riktigt bra lön. Folk söker arbete och inte får och du har och du är inte nöjd".
Sen har jag mina gamla skolkamrater som säger så här: "Dewin, vad har du gjort under hela din gymnasietid? Du har kämpat för att få 19.48. Du har ett läshuvud, du kommer in på nästan alla utbildningar du vill. Tänk att många i din gamla klass inte har sådana betyg. Det måste vara tragiskt om du inte utnyttjar betygen som du en gång i tiden kämpade för för att bli något stort."
Snälla, hjälp mig. Hur ska jag göra för att uppnå det bästa?
Jag heter Dewin. Jag har slutat gymnasiet och kommit till världens dilemma. Det är så här att jag har bestämt mig för att plugga vidare, men hur jag ska plugga vidare är huvudämnet i mitt dilemma.
Jag flyttade hemifrån när jag var 16 år. Först gick jag två år på Europaskolan Gymnasium, Strängnäs. Under tredje året studerade jag helt på distans genom en kommunal gymnasieskola. Sedan jag var 16 år har jag därför jobbat och försörjy mig helt själv. Jag har jobbat på McDonald's och nu på Lidl. Under tiden jag inte hade tillsvidareanställning, och inte hade heltid hade jag gång på gång sagt till mina chefer att jag ville ha en trygghet hos dem, eftersom jag var omtyckt pga mina prestationer. Mina chefer har gång på gång frågat om jag skulle studera vidare eller inte. Helt ärligt, just då hade jag ingen lust att gå vidare till högskolan. Men under höstterminen 2015 såg jag att många utav mina gymnasievänner från tiden på Europaskolan gick vidare till högskolan, då började jag att sakna studier och känslan av att komma till skolan igen. (Allvarligt talat så om jag nu ska få bestämma mig igen, så ska jag inte jobba och studera för man slits, och gnistan för studier blir allt mindre i takt med att man börjar tjäna pengar. Så jag ska inte låta mina framtida barn göra samma misstag).
Trots att jag jobbade, och slet mig och började prioritera andra saker så kan jag faktiskt stolt säga att jag har 19.48. Med den poängen kommer jag faktiskt in på många ekonomutbildningar på välkända universitet. Men jag vet inte hur jag ska göra. Jag har jobbat och försörjt mig och blivit en del av konsumtionssamhället, därför blir det jättesvårt och tufft att börja leva på ca 9 tusen varje månad som en vanlig student. Jag har helt enkelt gjort mig beroende av konsumtionen.
Sen är det också som så att jag hade lovat mina chefer att inte plugga vidare - det var grundkravet för mig för att få fast anställning och heltid. Nu ställer jag till en massa problem för dem också. Om jag nu ska börja med ekonomistudier på exempelvis Uppsala Universitet så kan inte jag längre jobba. Då måste jag antingen söka tjänstledighet eller säga upp mig. Att söka tjänstledighet skulle innebära att jag ställer till ett ultimatum för mina chefer (då jag också har laglig rätt till det), då jag hade lovat dem att inte studera vidare. De har sagt att jag kommer ställa till ett problem för dem på minst tre år. De vill att jag ska säga upp mig isåfall, men jag vill inte säga upp mig - jag vill ha en trygghet.
Så med andra ord, att studera på campus är omöjligt då jag varken vill gå ner i lön, säga upp mig eller ställa till ett ultimatum för mina chefer. Därför har jag tänkt på att studera på distans. Det finns då två skolor som erbjuder ett helt ekonomprogram på distans, det är Högskolan i Gävle och Blekinge Tekniska Högskolan. Så nu är frågan, hur stor har skolans rykte för karriären? Jag vill helt enkelt inte bli nekad eller bortprioriterad när jag en dag ska söka jobb hos exempelvis en bank för att jag har en examen från Högskolan i Gävle och inte Stockholms Universitet.
Jag undrar också om jag typ kan plugga två och ett halv år på Högskolan i Gävle och sedan byta högskolan och gör mitt examensarbete på något känt universitet? Och därefter fortsätta med mastern på samma universitet?`
Sen har jag också hört att man också kan plugga enstaka kurser hos olika universitet, och sedan tar ut examen på det sista universitet (där jag gör examensarbete)?
Nu har jag försatt mig i en sådan svår situation. Men jag är medveten om att jag kan ta mig ur den. Min utgångspunkten är att utgå ifrån vad jag har och vad jag vill uppnå. Jag kommer helt enkelt att klara av att jobba heltid och studera på heltid. I trean fick jag brottas med studierna på kvällar, det slutade med 5st A, 1st B och 1st C och E i gymnasiearbetet. Jag ångrar att jag har haft för många bollar i luften, men jag har klarat det förr, så jag kommer klara tre år till.
Många av mina kollegor och andra som inte har ett jobb säger så här till mig: "Du måste vara galen Dewin, du har ett bra jobb med riktigt bra lön. Folk söker arbete och inte får och du har och du är inte nöjd".
Sen har jag mina gamla skolkamrater som säger så här: "Dewin, vad har du gjort under hela din gymnasietid? Du har kämpat för att få 19.48. Du har ett läshuvud, du kommer in på nästan alla utbildningar du vill. Tänk att många i din gamla klass inte har sådana betyg. Det måste vara tragiskt om du inte utnyttjar betygen som du en gång i tiden kämpade för för att bli något stort."
Snälla, hjälp mig. Hur ska jag göra för att uppnå det bästa?
