Hej! Jag vet inte vad jag vill studera vidare efter gymnasiet. Just nu går jag andra året på gymnasiet naturvetenskapsprogrammet. Någonting jag funderat på är att jag är intresserad av hjärnan. Finns det yrken som inkluderar att arbeta och studera om hjärnan? Någon speciell läkare eller psykolog?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31893 frågor besvarade.
Jag vill arbeta med hjärnan i framtiden?
5 Svar
Hej Alva,
man kan arbeta med hjärnan eller studera om hjärnan utifrån olika aspekter: evolutionära, anatomiska, fysiologiska, neurologiska, psykologiska, psykiatriska och säkert också några till andra aspekter... är ju inte expert på området, utan är en allmän studie och yrkesvägledare, så kan endast ge allmänna råd, ej specifika, alltså.
Mitt första råd blir att du kikar på många olika yrken på www.framtid.se - det är en sajt om över 2.ooo yrken! Börja gärna med att titta på yrken inom Naturvetenskapligt arbete och yrken inom Hälso- och sjukvården.
Mitt andra råd blir att du pratar med lärare i naturvetenskapliga ämnen, dina lärare på gymnasiet alltså och frågar dem om råd och svar på den frågan som du ställer här nu.
Mitt tredje råd blir att du som temat för ditt gymnasiearbete väljer HJÄRNAN. Gymnasiearbete är en obligatorisk gymnasiekurs á 100 poäng, vilket innebär att du ska lägga ner cirka 200 timmar på den kursen. Godkänt betyg i kursen är ett av kraven för att få ut examensbevis. På 200 timmar (fem veckor på heltid - alltså 40 timmar per vecka, om man endast jobbar med just sitt gymnasiearbete och inte samtidigt med några andra kurser) borde du hinna göra mycket efterforskningar: du kan t.ex ta fram alla de olika aspekter av hjärnforskning, beskriva dem alla men sedan kanske välja en eller ett par aspekter som du vill fördjupa dig inom. Du kan då även ta kontakt med universitetslärare och forskare som på ett eller annat sätt jobbar med frågor om hjärnan. Efter att ha genomfört ett sådant arbete borde du kunna ha mycket mer klar uppfattning om vad du vill göra efter gymnasiet.
Hej igen, vi fick idag ännu ett svar från ÖREBRO UNIVERSITET. Var god läs nedan:
"Som biomedicinsk analytiker med inriktning fysiologi så har man möjlighet att arbeta med neurofysiologi där hjärna och nerver är i fokus. Man utför undersökningar på hjärnan, elektroencephalografi (EEG) t ex där man tittar på hjärnans elektriska aktivitet. Man träffar både barn och vuxna som utreds för t ex olika typer av epilepsi, sömnstörningar och det är även vanligt med övervakning av hjärnans aktivitet efter t ex hjärtstopp, eller övervakning av hjärnans aktivitet hos för tidigt födda barn.
Så är du intresserad av hjärnan så kan jag varmt rekommendera henne att söka till biomedicinska analytikerutbildningen med inriktning fysiologi!"
Hej!
Här kommer lite mer information kring hur och vad en psykolog kan arbeta med:
Psykologprogrammet är en professionsutbildning som ger möjligheter att arbeta inom många olika fält som verksam psykolog. Inom psykologprogrammet läser studenterna neuropsykologi som är läran om de relationer som finns mellan beteende och hjärnans funktion. Neuropsykologiska studier intresserar sig för hur olika delar av hjärnan påverkar beteendet och vilka delar som kontrollerar olika områden som stress, minne och depression. Psykologer inom det neurovetenskapliga fältet kan exempelvis arbeta med bedömningen av kognitiv och psykologisk funktion i samband med medicinska, neurologiska eller psykiatriska störningar. Psykologen kan ställa diagnoser, tolka neuropsykologiska test och erbjuda möjliga rekommendationer till dessa patienter. Inom universitet och högskola finns även möjlighet att forska inom fältet neuropsykologi.
Efter psykologprogrammet finns möjlighet att som färdig psykolog specialisera sig. Neuropsykologi är en inriktning där möjlighet till specialisering finns, läs mer på: https://www.psykologforbundet.se/Specialistutbildning/specialiteter/neuropsykologi/
Vidare kan en psykolog arbeta med att formulera en tjänstebeskrivning och med hjälp av psykologisk testning och intervjuer rekrytera den bäst lämpade personen för en tjänst. En psykolog kan även möta ungdomar med psykisk ohälsa på en ungdomsmottagning, eller handleda lärare i bemötandet av elever med funktionsnedsättningar i skolan.
Inom hälso- och sjukvården kan psykologer arbeta bland annat inom psykiatri, medicinsk verksamhet och på vårdcentraler. Psykologer finns även inom rättspsykiatri och kriminalvård där arbetsuppgifterna bland annat handlar om utredning och behandling. Som psykolog kan man arbeta med psykoterapi som behandlingsmetod. Det är vanligt att psykologer vidareutbildar sig till psykoterapeuter efter utbildningen, för att fördjupa sina kunskaper om psykoterapi ännu mer.
I förskola och skola spelar psykologer en viktig roll inom elevhälsan; de arbetar bland annat med förebyggande insatser, utreder individärenden och handleder personal.
Inom näringslivet och i försvaret kan psykologer arbeta med bland annat rekrytering och urval samt med företagshälsovård.
Hej
Frågan är ospecifik, jag föreslår att du söker upp en studie- och yrkesvägledare på din skola för att i ett vägledningssamtal precisera så mycket som möjligt - vad "arbeta med hjärnan" innebär för dig. Vilken innebörd vill du ge åt de orden? Vad är det med hjärnan som lockar dig?
Det finns annars flera olika yrken/utbildningar/ämnesområden som skulle kunna vara intressanta om man vill "arbeta med hjärnan eller studera hjärnan":
Ex på ämnesområden: medicin (yrke läkare), psykologi (yrke psykolog), psykoterapi (yrke psykoterapeut), neurovetenskap och kognitionsvetenskap (yrke forskare).
Hej igen, fick nu svar från en vetenskapsjournalist: "
Hjärnan är involverad i enormt mycket. Jag kan tipsa om följande yrken som jag kommer på: neuroforskare, stamcellsforskare, neurokirurg, strokeforskare, alzheimerforskare, parkinsonforskare, onkolog som behandlar – eller forskar om - hjärncancer, psykiatriker, psykolog – men listan kan fyllas på väldigt mycket. Kanske kan du få bättre tips hos en studievägledare på ett lärosäte (högskolan eller universitet) som erbjuder relevanta utbildningar och kan därför ge bättre svar på din fråga?"
Hej, läs (nedan) svar från en studievägledare på läkarprogrammet:
"Att jobba med hjärnan kan omfatta många områden – Psykologi, fysiologi/medicin etc. Läkarprogrammet ger en bred och grundläggande bas för behandling och sjukdomslära. Man kan vidareutbilda sig inom neuropsykologi, klinisk medicin eller t.ex hjärnkirurgi. Detta handlar då om vidareutbildning efter 6 år inom grundläggande medicin/läkarutbildning som självklart inte enbart begränsas till studier kring den mänskliga hjärnan.
I läkarprogrammet så ges kurser inom tema Psyke och Neurologi men det motsvarar bara en liten del av alla läromål som programmet täcks av.
Med vänlig hälsning".
Hej igen, vi fick nu ännu ett svar från en annan studievägledare på läkarprogrammet, på ett annat lärosäte:
"Om du först utbildar dig till läkare kan du sedan specialisera dig och bli neurokirurg det är en utbildning som tar ca 12 år totalt men när du specialiserar dig (de sista 5-6 åren) gör du det på en arbetsplats och inte på universitetet.
https://www.sahlgrenska.se/jobb-och-framtid/tillsammans-for-patienten/daniel---neurokirurg/
Alternativt specialistläkare inom psykiatrin, det tar ungefär lika länge att utbilda sig till det som till neurokirurg.
Du kan ju även utbilda dig till sjuksköterska och sedan specialisera dig mot neurologi, det tar 3 år grundutbildning + minst ett års arbetslivserfarenhet + 2 år specialistutbildning
Psykolog kan ju också vara ett alternativ.
Vänliga hälsningar".
Om yrket Specialistsjuksköterska var god läs på framtid.se/yrke/specialistsjukskoterska
Hej igen, nu fick svar från Umeå Universitet. Var god läs nedan:
Jag tänker att det är viktigt för dig är att fortsätta utforska och fundera på vilket sätt du är intresserad av hjärnan,vilka ämnesområden ser du som mest intressant att utgå från, naturvetenskap, medicin, beteendevetenskap eller kanske kognitionsvetenskap. Utbildningarna på universitetet har lite olika profiler, vi på Umeå Universitet har Biomedicinprogram och Läkarprogram, Biomedicinsk analytiker har vi också hos oss samt Psykologprogram och en profil jag inte såg bland övriga svaren är Kognitionsvetarprogrammet som finns hos oss, kan också vara intressant, läs mer om det och även övriga program hos oss: Utbildningskatalog, se våra program:
https://www.umu.se/utbildning/
Nästa vecka, 4/3 2021 har vi digitalt öppet hus, se här om något kan intressera att vara med på och välkommen att höra av er igen : https://www.umu.se/utbildning/digitala-universitetsdagen/
/Studievägledare
Hej igen, vi fick ännu ett svar - från Högskolans studievägledare:
Hej! vad kul med en elev med fokus på vidarestudier och hjärnan. Jag svarar gärna på frågor kring våra utbildningar inom kognitiv neurovetenskap och där är vår inriktning ”neuropsykologi och medvetandestudier” det program som fördjupar sig i just hjärnan. Jag bifogar länk till utbildningsprogrammet där det står om behörighetskrav och arbetsmarknaden i stort. Med utbildningen ges även möjlighet att läsa vidare vårt magisterprogram och söka sig vidare på forskningsnivå.
Hej igen, vi fick idag ännu ett svar från ännu en sakkunnig; var god läs nedan:
Några förslag på yrken för dig som är intresserad av att arbeta med hjärnan:
-Läkare, där kan man specialisera inom anatomi, neurologi och psykiatri t ex.
-Sjuksköterska-går också att specialisera sig på olika sätt.
-Psykolog – allt beteende kommer från hjärnan
-Biomedicinare, där går det också att fördjupa sig i studier om hjärnan.
-Farmakologi-många av hjärnans sjukdomar behandlas med läkemedel och det behövs fler upptäckter där. Se info i presentationen: Farmakolog.
-Civilingenjör med inriktning medicin teknik- det behövs mer avancerad teknik för att kunna studera hjärnan. Se info i presentationen: Med.ingenjör.
-Civilingenjör, andra inriktningar – ex nanoteknologi används för att se hur väldigt små elektroder kan opereras in i hjärnan för att behandla ex depression och Parkinson.
Hej Alva!
På Karolinska Institutet finns flera utbildningar där man studerar hjärnan (neurovetenskap) på olika sätt.
Vi har psykologprogrammet där man betonar sambandet mellan psykologi (kunskapen om beteende, känslor och tankar) och människan som biologisk varelse (hjärnans organisation och funktion, beteendegenetik, fysiologi, evolutionen med mera).
Inom det forskningsförberedande Biomedicinprogrammet läser man kurser inom neurovetenskap.
Även läkarprogrammet har neurovetenskapliga kurser.
Alla programmen ger en bas för vidare studier, forskning och arbeta inom neurovetenskap. Exempel på Karolinska Institutets forskning inom området finns här
https://ki.se/forskning samt på Institutionen för neurovetenskap https://ki.se/neuro och Institutionen för klinisk neurovetenskaphttps://ki.se/cns
Med vänlig hälsning
Allmän studie- och karriärvägledning
Avd. För utbildning- och forskarutbildningsstöd|
Karolinska Institutet
Hej igen, nedan finns svar från Lunds universitet:
Det finns olika vägar man kan gå om man vill arbeta med hjärnan. Om man först utbildar sig till läkare kan man sedan välja olika spår. Man kan t ex bli neurolog, psykiatriker. Båda dessa är specialistutbildningar som man gör efter en avslutad läkarutbildning. På läkarprogrammet läser man hjärnan men man läser ju självfallet alla andra delar av kroppen så hjärnan är bara en del.
Man kan även bli biomedicinare och då arbeta med forskning och då kan man ha olika delar av hjärnan som sitt område. Man kan även bli sjuksköterska och ha specialistkompetenser inom t ex neurologi eller psykiatri. Även inom arbetsterapi och fysioterapi kan man arbeta med t ex personer som fått hjärnskador.
Hjärnan är ett outforskat område och därför är det svårt att säga vilka yrken som man i framtiden kommer att kunna inkludera hjärnan i. En bra bas är att läsa läkarprogrammet eller ngn annan utbildning i medicin och sedan se hur man vill gå vidare – antingen inom forskningen eller som specialist.
Att jobba med hjärnan; stöter man på i flera utbildningar och yrken. Exempelvis de utbildningarna jag anger nedan, men på olika sätt. Naturvetenskapsprogrammet på gymnasiet ger behörighet till bl.a dessa utbildningar:
Biomedicinska analytikerprogrammet 180hp:
Som Biomedicinsk analytiker inriktning laboratoriemedicin, analyserar man prover och kan kritisk utvärdera analysresultat. Som biomedicinsk analytiker inriktning fysiologi, genomför man dessutom undersökningar och analyser i direkt kontakt med människor. Oavsett inriktning arbetar man med avancerad teknik.
De två inriktningarna innebär med ingående:
Inom inriktningen fysiologi lär sig studenterna om undersökningar på bl.a. hjärta, kärl, nerver och muskler som utförs på patienter. Tekniker som ingår i utbildningen är elektrofysiologiska undersökningar, ultraljud samt nuklearmedicin.
Yrkesfilm BMA Fysiologi: https://www.youtube.com/watch?v=x0f505MS63U
Inom inriktning Fysiologi kan man arbeta på Neurofysiologisk-klinik där det handlar om Hjärnan och nerver.
Inom inriktningen laboratoriemedicin så koncentreras undervisningen på laboratoriemedicinska undersökningsmetoder på provmaterial som kan vara allt ifrån ett urinprov, en bakterieodling till ett vävnadsprov.
(Områdes)behörigheten på båda inriktningarna är A12/12. Ansökan sker direkt till den inriktning man är intresserad av.
Arbetsterapeutprogrammet, 180 hp
En arbetsterapeuts vardag kan se mycket olika ut beroende på arbetsplats och uppdrag. Vissa utgår från individen och får ansvaret att anpassa en persons vardagsmiljö efter dennes behov eller prova ut olika fysiska eller kognitiva hjälpmedel. Andra kan arbeta med tillgänglighet och välmående på en mer samhällelig nivå.
Gemensamt är att din roll som arbetsterapeut är väldigt viktig för de personer du hjälper.
Läs mer: https://www.oru.se/utbildning/program/arbetsterapeutprogrammet/
Som Arbetsterapeut kan man arbeta inom Psykiatrin och rehabilitering av hjärnan/det kognitiva.
Röntgensjuksköterskeprogrammet, 180 hp
Utbildningen är för dig som, genom kunskaper i anatomi och fysiologi, vill veta hur människan fungerar, samtidigt som du är intresserad av hur teknik och strålningsfysik ge svar som ligger till grund för fortsatt vård och behandling av patienter. (Röntgen av hjärnan förekommer).
Eftersom tekniken utvecklas i en rasande fart är det bra om du också är nyfiken och tycker det är spännande att följa med i den nyaste forskningen kring radiografi.
Samtidigt är det viktigt att du tycker om att arbeta med människor och omvårdnad, eftersom du i din framtida yrkesutövning kommer att ha patientkontakt.
Läs mer:
https://www.oru.se/utbildning/program/rontgensjukskoterskeprogrammet/
Alla program ovan leder till en yrkesexamen (legitimation utfärdas hos Socialstyrelsen) och ger möjligheter till vidare studier på avancerad nivå och inom forskning (efterfrågan är stor!)
Detta om du vill forska vidare på Hjärnan exempelvis.
Samtliga programs arbetsmarknad: Behovet är stort efter arbetskraft och konkurrensen är liten.
Örebro universitet har även ett masterprogram med två inriktningar, som heter ’Metoder inom medicinsk diagnostik’.
Exempelvis inriktning Bild- och funktionsdiagnostik (länk ovan) ger dig möjlighet till fördjupning i undersökningsmetoder som används inom kliniska avdelningar för röntgen, bilddiagnostik och fysiologi. Inriktningen innehåller även teoretisk fördjupning och kräver att du har minst ett års yrkeserfarenhet som biomedicinsk analytiker eller röntgensjuksköterska.
Vänliga hälsningar
Studievägledare
ÖREBRO UNIVERSITET
Institutionen för Hälsovetenskaper
Frågor och svar taggade med 'kompletterande pedagogisk utbildning' (14 st.)
-
Kompletterande pedagogisk utbildning?
Jag har 20+ års arbetslivserfarenhet inom främst projektledning, inköp och logistik. I botten har jag en kandidatexamen inom industriell ekonomi, med inriktining logistik. Är också civilekonom. Jag undrar om jag kan komplettera med pedagogisk utbildning för att...
Hej,du får bäst svar från studievägledare på lärarhögskolorna; de är experter på lärarutbildningar och lärarbehörigheter men jag vill ändå ge... Läs hela svaret -
KPU efter beteendevetenskaplig utbildning?
Hej, Om jag läser 120 hp inom psykologi, kan jag läsa KPU för att bli behörig/legitimerad gymnasielärare? Hur görs ämneskombinationer? Behöver man läsa 120 hp i ytterligare ett ämne för att kunna bli lärare i bägge ämnen?
Hej,frågor om lärarutbildningar och lärarbehörigheter besvaras bäst av skolverkets avdelning för lärarlegitimationer och av studievägledare på... Läs hela svaret -
Kan jag gå KPU inriktat mot högstadiet och sedan arbeta på gymnasiet?
Hej! Jag har en kandidatexamen i svenska och är behörig att söka KPU med inriktning mot högstadiet. Jag läser just nu in en magisterexamen i svenska och när den här vårterminen är slut är jag även behörig att söka vissa KPU med inriktning mot gymnasiet. Jag vill helst arbeta som...
Hej Wilma,om du redan har kandidatexamen i svenska och läser nu masterprogrammet, så borde du kanske kunna uppvisa att du läst en termin på heltid (30 hp) svenska... Läs hela svaret -
Hur stor chans finns det om man är reservplats 3?
Hej! Jag är student med ungefär 173 hp och har sökt till en utbildning, där 100 personer är antagen. Just nu är jag på reservplats 3 och undrar om ni tror att det finns en chans överhuvudtaget till att jag blir antagen... Utbildningen jag har sökt...
Hej Sofia,som RESERV nr.3 har man en god chans att bli antagen, men tyvärr inga garantier.FRåGA SYV kommer hålla tummarna för dig!Lycka till! -
SVA 3 och kompletterande pedagogisk utbildning ?
Jag har civilingenjörexamen och just nu studerar jag på sva grundläggande 4 på Sifa. Jag har fått en tjänst som NO-lärare och funderar på att studera en kompletterande pedagogisk utbildning för att kunna jobba som legitimerad lärare. Jag...
Hej Carla.På gymnasienivå (och kurser i svenska som andraspråk 1,2 och 3 ligger på Gymnasial nivå) läser man på komvux i den kommunen där man är... Läs hela svaret -
Hur blir jag lärare i teknik?
Hej! Finns det något program på distans för att bli tekniklärare åk 7-9 eller på gymnasiet? Jag hittar endast program på campus.
Hej Linnéa!Om du vill söka till en högskoleutbildning med start hösten 2020, då kommer utbud av utbildningar fastställas till 16 mars 2020 (det är då anmälningsperiod... Läs hela svaret -
Poäng som krävs med kpu?
Hej! jag började i höstas läsa ämneslärareprogrammet inriktning engelska men klarade inte en spärrtenta. Jag fick då istället tipset att antigen studera engelska omgång två distans i en annan skola eller vänta till hösten för...
Hej,för att komma in på KPU måste man ha minst 90 hp godkända inom ett och samma undervisningsämne; kan krävas fler meriter.För det första, så prioriterar KPU de sökande som ska... Läs hela svaret -
Hur ser arbetsmarknaden ut för nyutbildade gymnasielärare i filosofi?
Hej! Jag har hört att det kommer vara lätt för nyutbildade gymnasieämneslärare att få jobb framöver. Gäller detta även för nyutbildade gymnasielärare i filosofi? Vänligen, Anders.
Hej Anders; gymnasielärare är oftast behöriga att undervisa i 2 ämnen.Kurser i filosofi på gymnasiet läses på några få gymnasieprogram,... Läs hela svaret -
dela upp lärarutbildning?
hej! jag är sugen på att bli idrottslärare på gymnasienivå. min fråga är, om man inte vill läsa mer än 1 ämne. dvs om jag bara vill undervisa i idrott har jag då förstått det som att man kan läsa endast lösa ämnet och sedan komplettera med de pedagogiska kurserna? jag undrar även om man...
Hej! Idrottskurser på LiU riktar sig inte till gymnasiet, men går att läsa om här: https://liu.se/ikk/idrott-och-rorelse?l=svVisst kan man bli behörig i endast idrott, men det är säkert bra att... Läs hela svaret -
Bli gymnasielärare?
Hej, hur gör man för att få behörighet att vara gymnasielärare om man har en ekonomutbildning från Lunds Universitet (Civilekonom, när jag gick i skolan....). Jag förstår att man måste läsa pedagogiken men hur mycket och hur lång tid?
Hej Bjarne, i brist på lärare kan du säkert få jobb nu till hösten, även utan lärarexamen /tyvärr - skulle jag säga... för att det är beklagligt att många obehöriga... Läs hela svaret -
Kompletterande pedagogisk utbildning?
Hej Vad finns det för kurser eller program man kan läsa för att kunna bli samhällskunskaps eller historie lärare i gymnasiet(inte ämneslärarprogrammet). Då jag funderar på att ta en annan väg för att bli gymnasielärare genom kompletterande pedagogisk utbildning.
Du behöver läsa minst 90 högskolepoäng = tre terminer på heltid i vardera ämnet; i ett av ämnena behöver du ännu en termin, dvs 120 hp, som blir ditt huvudämne och sedan kan du läsa KPU och bli gymnasielärare . -
Vad behöver jag för att läsa kpu?
Hej! Jag läste Biomedicin, inriktning fysisk träning på Halmstad högskola mellan 2013-2016. Jag är nu intresserad av att läsa vidare till idrottslärare och för att ha behörighet till att läsa KPU behöver jag ha 90hp i idrott. Min undran är, finns det några poäng ur min tidigare utbildning jag...
Hej Anthony, det är tyvärr tveksamt att några kurser från Biomed.programmet kan bli tillgodoräknade som "idrottskurser". Du bör visa upp dina betyg för en studievägledare som just... Läs hela svaret -
Behörig ekonomilärare?
Hej, hur blir man behörig ekonomilärare?
Hej Anna! Det vanligaste är att man blir ämneslärare på gymnasiet i två ämnen. Vilka ämnen som får kombineras med Företagsekonomi och annan bra info, finns bl a på... Läs hela svaret -
Kan jag läsa yttligare ett ämne?
Hej! Jag undrar om man kan läsa till yttligare ett ämne om man redan har lärarexamen i tre ämnen, alltså att man endast läser så mycket hp som krävs för att få undervisa i ämnet och inte läsa pedagigiken då man redan läst den?
Pedagogiken är anpassad till just undervisningsämnena och man bör därför läsa pedagogik sist. Vill man bli behörig i ännu ett ämne, blir man tvungen läsa om KPU, tre... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga