Har även läst att yrkeshögskolan är mycket lättare än universitet och undrar hur mycket detta stämmer?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31993 frågor besvarade.
Plugga på högskola eller yrkeshögskola?
Har även läst att yrkeshögskolan är mycket lättare än universitet och undrar hur mycket detta stämmer?
1 Svar
Hej Emil,
en intressant fråga och viktig så klart, men som också saknar ett självklart svar!
Redovisningsekonom är ett av många yrken (i alla fall så är fallet i Sverige) där det står arbetsgivaren fritt att anställa vem hen vill. Och så länge det inte finns jobbgaranti, så kan man med vilken utbildning som helst också, tyvärr, gå arbetslös. Olika arbetsgivare tänker olika. Och för vilka arbetsuppgifter som man anställs för att utföra, kan också visa sig vara väldigt olika, trots att samma titel kan stå i anställningskontraktet. Till exempel på små företag med kanske totalt 5 anställda, så är man ofta både redovisningsekonom, chefssekreterare/assistent, löneutbetalare/llöneadministratör och även rekryterare och samtidigt också en sort personalchef... lite av en allt-i-allo, vid behov.
Yrkeshögskoleutbildningar är ofta kortare och alltid mer praktiska än "liknande" högskole-universitetsutbildningar. Genom den praktiken som är inbakad i en yh-utbildning kommer man i kontakt med arbetsmarknaden. Många får jobb på sina praktikplatser eller via de kontakter som de skaffar sig på sina praktikplatser. Med en kortare utbildning kommer man snabbare ut i arbete och börjar tjäna pengar. Med en längre utbildning kommer man ut i arbete senare och har då också oftast en större summa i studieskuld (till CSN).
Med det sagt, så ser vi allt oftare nu att folk skaffar sig både en yrkeshögskoleutbildning och en högskole-universitetsutbildning och inte sällan i den ordningen att man läser en högskoleutbildning först, söker jobb, får inga jobb eller endast jobb som inte har med vald/läst utbildning att göra och väljer sedan söka till en yrkeshögskoleutbildning.
Det är omöjligt för mig att veta om just du om några år får den sortens anställning som du vill ha. Arbetsmarknaden förändras. Nya yrken tillkommer. Många arbetsgivare ställer allt högre krav på kompetens, men samtidigt accepterar många arbetsgivare att anställa en person med bristfälliga fakta-kunskaper och väljer utbilda på egen hand, genom köpt utbildning, korta kurser och genom att en mer erfaren kollega lär upp en nyanställd. Om arbetsgivare ser en potential hos en person som söker jobb (de rätta egenskaperna) och vet att det finns möjlighet att ge utbildning efter anställningen, så kan de göra så (vad gäller yrken där ingen legitimation, körkort eller andra bevis på kompetens krävs, - de så kallade "icke-reglerade" yrken). Och Reglerade yrken är ganska få. De flesta yrken är icke-reglerade.
Mitt råd till dig är att du läser på, ser dig omkring, funderar mycket och söker plats på både flera yrkeshögskoleutbildningar och på högskole-universitetsutbildning samtidigt. De ansökningar har "inget med varandra att göra" och du kan få plats på flera olika utbildningar samtidigt. På YH-utbildningar finns ofta ganska få studieplatser, t.ex 35 platser och sökande från hela Sverige ansöker. Det är många gånger svårare att komma in på en yrkeshögskoleutbildning än på en högskole-universitetsutbildning (både på grund av att det finns ofta få platser + för att erfarenhet visar att mer eller mindre alla med yh-examen får jobb samtidigt som många med universitetsexamen inte får jobb). Den teoretiska utbildningen man får på universitetet är en stabil och bred Grund, men man saknar ofta den praktiska delen och en "spets" (något inom en liten segment inom det breda kunskapsområde, som man är mycket bra på) och i fall man samtidigt saknar arbetslivserfarenhet och kontakter, då kan man finna sig med en universitetsexamen i handen men utan jobb. Det är inte sällan folk söker till masterprogram "bara för att" de inte fick något jobb efter sin universitetsutbildning på grundnivå (t.ex kandidatexamen).
Frågor och svar taggade med 'skolverkets avdelning för lärarleg' (12 st.)
-
Kan man ha mer än två ämnen?
Hej! Jag är en elev som vill plugga till ämneslärare och är väldigt splittrad över två skolor. En skola har de två ämnen jag vill plugga men jag gillar inte skolan, den andra har bara en av de men jag vill verkligen plugga där. Min...
Ja, det går att i efterhand utöka lärarlegitimationen med fler undervisningsämnen. För detaljerna ang.hur det kan gå till fråga studievägledare på lärarhögskolorna... Läs hela svaret -
Hur kan jag bli lärare på min examen i företagsekonomi?
Hej, jag funderar på att bli lärare och har sedan tidigare en filosofiekandidat med 90hp företagsekonomi. Som lärare skulle jag sedan också vilja ha samhällskunskap som andra ämne. Är det möjligt att studera kpu, få lärarexamen med...
Hej;enligt de svar vi tidigare fått från ansvariga för KPU så prioriterar de sökande som ska bli lärare i flera ämnen. Du kan givetvis söka och se om du... Läs hela svaret -
Kan jag som lärare i högstadiet bli behörig att undervisa i gymnasiet?
Hej! Jag ska söka ämneslärarprogrammet inriktning högstadiet 7-9. Jag har förstått att man blir behörig att undervisa även i åk 4-6 vilket ju öppnar upp möjligheter på arbetsmarknaden ännu mer, men min fråga är: om...
Hej!"behörig lärare" i Sverige är hen med Lärarlegitimation som ger behörighet att undervisa i vissa ämnen på vissa... Läs hela svaret -
Utöka behörighet ?
Hej... Jag är lärare i spanska på högstadiet.. Jag vill gärna utöka min behörighet. Hur fungerar det? Jag funderar på religion eller geografi ( till högstadiet) Krävs det examensarbete om jag pluggar poängen som krävs? Vad är...
Hej,om Lärarlyftet var god läs på skolverket.se/skolutveckling/kurser-och-utbildningar/lararlyftetDet är skolverkets avdelning för lärarlegitimationer som ansvarar för utfärdandet av... Läs hela svaret -
Bildlärare 7-9?
Hej! Jag går för tillfället utbildningen grundlärare med inriktning fritidshem. Förra terminen läste vi ämne och jag har nu läst bildpedagogik 30 hp som kommer ge mig behörighet att undervisa i bild från årskurs 1-6. Jag skulle vilja...
Hej,det en allmän studievägledare kan berätta om yrket Bildlärare finns att ta del av i yrkespresentationen på framtid.se/yrke/bildlarare Vill man bli "behörig lärare" är det att... Läs hela svaret -
lägga till företagsekonomi när jag ansöker om lärarlegitimation?
Hej, Jag har en kandidatexamen i företagsekonomi. Jag har snart läst färdigt yrkeslärarprogrammet, 90 p. Där jag blir behörig att undervisa på vård-och omsogsprogrammet och Barn och fritid på gymnasiet och vuxenutbildning. Kan jag även bli...
Hej,det är skolverket som utfärdar läralegitimationer och de som är experter på lärarutbildningar och lärarbehörigheter är studievägledare... Läs hela svaret -
Får lärare i engelska undervisa SFI och SAS?
Hej! Har en lärare som är behörig att undervisa engelska i gymnasium och vuxenutbildning rätt till att undervisa SFI/SAS? Jag söker jobb i komvux, men mest av dem kräver någon som är behörig att undervisa 2 ämnen.
Hej Zara,Engelska och Svenska är olika ämnen.Att arbetsgivare skriver i jobbannonser att de söker behöriga lärare är mycket vanligt men det är ont om behöriga lärare,... Läs hela svaret -
Hur kan jag läsa till sociologi lärare i gymnasium?
Hej, jag studerar Internatkonell migration och etniska relationer (IMER) programmet med inrikting sociologi. Jag tar examen VT21 och har börjat funderat på att läsa till gymnasielärare inom sociologi, hur kan jag gå till väga? Vad behöver jag läsa...
Hej Nathalie,För att bli behörig sociologilärare gäller förordningen (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare, där... Läs hela svaret -
Legitimerad slöjdlärare som vill bli behörig i bild också?
Jag har en legitimation i slöjd (90 poäng i ämnet) som gäller från åk 3 - 9 samt det förberedande programmet i gymnasiet. Vad krävs för att jag ska bli behörig i bild åk 7 - 9 också.
Hej Nils,Skolverkets avdelning för lärarlegitimationer kan i vissa fall utöka legitimationer endast pga den faktiska arbetslivserfarenheten, alltså om du jobbar som... Läs hela svaret -
Hur kan man bli modersmålslärare i urdu här i Sverige?
Hej!
Jag undrar hur kan man bli modersmålslärare i urdu.
Tack för ert svar!
Hej Erica, formella krav för att bli behörig Modersmålslärare är - lärarexamen + minst 30 högskolepoäng godkända i "det aktuella språket" + att man... Läs hela svaret -
Behörighet förskola?
Hej! Jag är utbildad barnskötare. Nu väger jag mellan att utbilda mig till Grundskollärare med inriktning förskoleklass, 1-3 alternativt Förskollärare. Vore jag en relevant ansökare även till förskollärar tjänster om jag väljer...
Hej Mimmo,i vissa kommuner har beslut fattats att på förskolorna anställa - i alla fall tillsvidare (alltså på heltid med månadslön) - endast personer som har Förskollärarlegitimation.... Läs hela svaret -
Gå ut med F i betyg?
Hej! Jag har en fråga angående hur många F man kan ha för att kunna ta examen. Det krävs att man utav 2500 poäng har godkänt i 2250 poäng, dvs att man ”har råd med” 250 poäng underkänt. Utöver det finns det ämnen...
Hej Basma,en viktigt, intressant fråga men som också är rätt så "omständig" att svara på... Hur som helst måste du ha minst 2250 p. med godkända betyg, ej färre. Och det stämmer... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga