Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31962 frågor besvarade.
Psykoterapeut med socionom eller psykologutbildning i bakgrunden?
6Poäng
Olivia
Hej!
Jag är intresserad av att utbilda mig till psykoterapeut, och undrar om det blir en skillnad av att först gå socionomutbildningen eller psykologutbildning? Blir det några skillnader i det framtida arbetslivet? Kan psykoterapeuter med socionom i bakgrunden göra mindre än de med psykolog i bakgrunden?
Och vad är egentligen skillnaden på psykolog och psykoterapeut? Förstår skillnaden i utbildning, men inte vad skillnaden i deras arbetsliv ser ut? Vad kan den ena göra som inte den andra kan?
Hej Olivia, det är stor konkurrens vad gäller att komma in på psykoterapeututbildningen i Sverige och det är i första hand psykologer och läkare som antas. Socionomer antas "i undantagsfall", kan man säga... det är i alla fall så vi fick det förklarat för oss av de sakkunniga. Ang. jämföra yrken Psykolog och Psykoterapeut - så är det bra om du kan se info på framtid.se/yrke/psykolog och på yrke/psykoterapeut.
Liselotte
Utökat svar
hej igen,
vi har nu fått svar från Uppsala Universitet som lyder:
"... vid Uppsala universitet är chanserna goda att komma in på psykoterapeutprogrammet med en bakgrund som socionom samt genomgången grundläggande psykoterapiutbildning. Vid de två senaste antagningarna har socionomer varit den största gruppen (några fler än psykologerna).
Psykolog vs. psykoterapeut? Som namnet anger arbetar psykoterapeuter med psykoterapi. En psykolog, som har viss utbildning i psykoterapi men betydligt mer begränsad än en psykoterapeut, kan även arbeta med psykoterapi men också med psykologi inom en rad andra områden än behandling (psykoterapi). Se denna länk: https://www.psykologiguiden.se/rad-och-fakta/fa-hjalp/vad-gor-en-psykolog
Hej, det brukar, enligt de sakkunniga som vi fick svar ifrån - vara lättast att komma in på psykoterapeutprogrammet med en psykologutbildning i botten, men socionom kommer på en god andraplats. Sedan hänger det förstås på övriga meriter också. Detta finns rätt väl beskrivet på www.psychology.su.se/utbildning/alla-utbildningar/psykoterapeutprogrammet/frågor-och-svar-faq.
Utökat svar
Men vad är skillnaden mellan psykolog och psykoterapeut? Svar (nedan) fick vi från en sakkunnig:
En legitimerad psykolog har en 5-årig utbildning i psykologi + ett års praktisk tjänstgöring. En psykolog kan arbeta med alltifrån samtalsterapi och mental ohälsa till chefsutveckling och personalfrågor.
En legitimerad psykoterapeut har en grundexamen från en utbildning såsom läkare, psykolog eller socionom. Hen har även en eventuell grundkurs inom psykoterapi (om detta inte ingick i grundexamen), minst 2 års arbetslivserfarenhet samt en vidareutbildning inom psykoterapi. En psykoterapeut arbetar med att bedriva samtalsterapi med människor i olika former.
Utökat svar
Hej igen, vi fick svar från ännu en sakkunnig. Var god läs hans svar, nedan:
"... begreppet ”terapeut” i Sverige är inte lagskyddat. Vem som helst kan kalla sig just terapeut. Socialstyrelsen är den huvudman som i Sverige licensierar vårdyrken av olika slag, medan Kommerskollegium licensierar olika typer av mer praktiska utbildningar.
Socialstyrelsen ger t ex licens till kliniska psykologer efter fullbordad utbildning innehållande både teori, klinisk handledning och praktik samt ett särskilt allmänt tjänstgöringsår (PTP). Beteckningen Leg. Psykolog är en lagskyddad och av socialstyrelsen garanterad, yrkesbenämning. Ingen annan får kalla sig leg. psykolog utan att uppfytlla socialstyrelsens kriterier. Det vore ett lagbrott. Däremot finns det inget som egentligen säger att man inte kan kalla sig ”psykolog” hur som helst – bara inte leg.psykolog.
Psykoterapeut har tidigare varit en ganska oreglerad beteckning, men även den är nu reglerad av socialstyrelsen. Även här gäller att "psykoterapeut" kan betyda nästan vad som helst men blir man licensierad av socialstyrelsen så får man kalla sig Leg. Psykoterapeut, som också är en lagskyddad titel. För att bli leg.psykoterapeut måste man först ha en grundläggande högskoleutbildning i ett vårdyrke, i socialt arbete eller i psykologi. Därefter läser man en påbyggnadsutbildning i psykoterapi som har litet olika inriktningar beroende på vid vilket lärosäte eller av socialstyrelsen erkänt institut man studerar.
En leg psykoterapeut är en specialistutbildning i klinisk psykologi. Precis som det finns specialiteter genom vidareubildning för läkare och sjuksköterskor efter grundutbildning så finns det även för psykologer och olika vårdyrken. För närvarande finns 10 olika sådana specialiteter. Psykologisk behandling/psykoterapi är en av dessa.
Vilken är då skillnaden mellan olika typer av yrkesmässig legitimerad psykologisk behandling? Egentligen inte så stor. Skillnaden ligger snarast i hur man nådde sin legitimation och vilken utbildningsbakgrund man har:
Leg psykolog har ett vidare aktivitetesspektrum och kan förstås agera mer kurator och rådgivare utan att för den skull bedriva terapeutisk intervention, men såvitt jag vet kan hen även göra detta om så skulle behövas. En leg psykologi har i Sverige INTE förskrivningsrätt; dvs de får inte skriva ut recept lämpliga för psykologisk behandling.
Leg psykoterapeut är helt inriktad på intervention; dvs på att förändra någons beteende till förmån för patientens bästa baserat på evidensbaserade teorier. Leg psykoterapeuter har heller inte förskrivningsrätt.
Leg läkare i psykiatri är oftast också utbildade psykoterapeuter, men behöver inte vara detta för sin yrkesutövning. Till skillnad mot psykologer och terapeuter är de nästan uteslutande biologiskt orienterade och deras behandlingsmetoder är medicinska snarare än psykologiska. Psykiatern har förskrivningsrätt.
... internationellt sätt, finns helt andra legitimationer i psykologi som inte alls, som i Sverige, förutsätter en klinisk utbildning också.
Alltså, din undran är verkligen berättigad. Dessa yrkesbeteckningar är långt ifrån självklara. Skillnaden är mer bakgrund än yrkesutövning skulle jag vilja säga, och den enda stora skillnaden mellan de är mellan psykiatern kontra psykoterapeuten och psykologen är förskrivningsrätten, som socialstyrelsen endast sätter i samband med en utbildning i medicin. Det har i många år debatterats om även psykologer och psykoterapeuter skulle få i alla fall en begränsad förskrivningsrätt. Såvitt jag vet, fortsätter debatten och inget land har hittills givit andra än läkare den rätten."
Hej igen! Vi fick svar från Upplysningstjänsten på Socialstyrelsen. Var god läs nedan:
Varken psykologyrket eller psykoterapeutyrket är ett ensamrättsyrken (jmf 4 kap. 4 § PSL), vilket innebär att de inte åtnjuter ensamrätt till arbetsuppgifterna. Däremot är de båda yrkestitlarna skyddade enligt bestämmelserna i 4 kap. 5 § patientsäkerhetslagen samt 6 § samma lag. Av 6 § samma lag framgår vidare att den som saknar behörighet att använda titeln psykolog heller inte får använda en titel som kan förväxlad med sådan titel.
De flesta arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvården är inte reglerade på så sätt att det finns krav på vem som får utföra dem.
Det finns dock allmänna regler om t.ex. vårdgivares, verksamhetschefers och hälso- och sjukvårdspersonals ansvar, som indirekt påverkar hur arbetet kan fördelas. De mest centrala reglerna finns i 3 kap. 1 § och 6 kap. 1 § patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL. Vårdgivaren ska planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård i HSL respektive TL upprätthålls (3 kap. 1 § PSL). En central del av vårdgivarens ansvar är också att ha ett ledningssystem med de processer och rutiner som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet och säkerhet (se Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2011:9 om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete). Hälso- och sjukvårdspersonalen ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet och patienter ska ges sakkunnig och omsorgsfull hälso- och sjukvård (6 kap. 1 § PSL). All hälso- och sjukvård och tandvård ska ha den personal, de lokaler och den utrustning som behövs för att kunna ge patienterna god vård (5 kap. 2 § hälso- och sjukvårdslagen [2017:30] och 4 a § tandvårdslagen [1985:125]). Det finns alltså en stor frihet inom hälso- och sjukvården när det gäller hur arbetsuppgifter som inte är särskilt reglerade fördelas, men man måste alltid följa de allmänna reglerna på hälso- och sjukvårdens område. Socialstyrelsen har tagit fram webbplatsen "Vem får göra vad i hälso- och sjukvården och tandvården?" för att tydliggöra det regelverk som finns.
Hej, generellt sett, kan man säga att Psykolog är en bredare utbildning där man kan arbeta inom olika områden. En psykoterapeut arbetar med samtalsterapi. Det finns en hemsida som förklarar det utförligt: www.ahum.se/psykolog-eller-psykoterapeut. Vilken väg man ska välja att gå beror på vad man vill arbeta med. Om man vill arbeta med just psykoterapi, så kan man välja att först läsa till Socionom, men då måste man också gå den förberedande utbildningen Psykoterapi 1 eller motsvarande. Är man utbildad Psykolog, har man redan den kompetensen och slipper söka var man kan läsa Psykoterapi 1. För att vara behörig till Psykoterapi 1, måste man ha varit yrkesverksam på minst 50 % med psykoterapeutiska arbetsuppgifter. I första hand tas sökande in med pågående arbete inom verksamheter där psykoterapi utgör en central del.
För att få en komplett steg-1 utbildning behöver man på egen hand skaffa sig egenterapi samt handledning enskilt eller i grupp av en handledarutbildad leg.psykoterapeut.
Efter avslutad komplett steg-1 måste man arbeta med psykoterapi minst 2 år under handledning innan man kan söka till psykoterapeutprogrammet, som är på 90 högskolepoäng. Först efter detta kan man ansöka om sin psykoterapeutlegitimation hos Socialstyrelsen.
Att många väljer vägen via socionomprogrammet, tror jag, beror på att det är svårare att komma in på Psykologprogrammet än på Socionomutbildningen/socionomprogrammet.
***
För att arbeta med psykoterapi, t ex behandling inom KBT eller psykodynamisk behandling & familjeterapi krävs att man är legitimerad psykoterapeut (det finns förvisso många olika behandlingsformer/terapier som inte har den kvalitetsstämpeln och det finns exempel på att man kallar sig för en "terapeut" endast med kortkurser inom t ex gestaltterapi, psykodrama, psykosyntes m fl. Det är lite av en djungel....:-). Hoppas detta gav svar på dina frågor! Hälsningar D: P.S. För att kunna bli legitimerad psykoterapeut krävs att man i botten är t ex läkare, präst, socionom eller psykolog (de vanligaste professionerna som blir psykoterapeuter).
Ja, socionom är rätt bakgrund för psykoterapeutprogrammet. Men mycket tyder på att det kommer bli allt strängare, och allt fler mottagningar inom landstinget kommer bara anställa psykologer för behandlingsarbete.
Det finns ingenting som en psykoterapeut kan göra men som en psykolog inte får göra. Men en psykolog kan göra en hel del som en psykoterapeut inte gör - framförallt utredningsarbete och organisationspsykologi/arbete med organisationer.
Frågor och svar taggade med 'kompletterande pedagogisk utbildning' (14 st.)
Jag har 20+ års arbetslivserfarenhet inom främst projektledning, inköp och logistik. I botten har jag en kandidatexamen inom industriell ekonomi, med inriktining logistik. Är också civilekonom. Jag undrar om jag kan komplettera med pedagogisk utbildning för att...
Milla : :
Hej,du får bäst svar från studievägledare på lärarhögskolorna; de är experter på lärarutbildningar och lärarbehörigheter men jag vill ändå ge... Läs hela svaret
Hej,
Om jag läser 120 hp inom psykologi, kan jag läsa KPU för att bli behörig/legitimerad gymnasielärare?
Hur görs ämneskombinationer? Behöver man läsa 120 hp i ytterligare ett ämne för att kunna bli lärare i bägge ämnen?
Milla : :
Hej,frågor om lärarutbildningar och lärarbehörigheter besvaras bäst av skolverkets avdelning för lärarlegitimationer och av studievägledare på... Läs hela svaret
Hej!
Jag har en kandidatexamen i svenska och är behörig att söka KPU med inriktning mot högstadiet. Jag läser just nu in en magisterexamen i svenska och när den här vårterminen är slut är jag även behörig att söka vissa KPU med inriktning mot gymnasiet. Jag vill helst arbeta som...
Anna: :
Hej Wilma,om du redan har kandidatexamen i svenska och läser nu masterprogrammet, så borde du kanske kunna uppvisa att du läst en termin på heltid (30 hp) svenska... Läs hela svaret
Hej! Jag är student med ungefär 173 hp och har sökt till en utbildning, där 100 personer är antagen. Just nu är jag på reservplats 3 och undrar om ni tror att det finns en chans överhuvudtaget till att jag blir antagen... Utbildningen jag har sökt...
Anna: :
Hej Sofia,som RESERV nr.3 har man en god chans att bli antagen, men tyvärr inga garantier.FRåGA SYV kommer hålla tummarna för dig!Lycka till!
Jag har civilingenjörexamen och just nu studerar jag på sva grundläggande 4 på Sifa. Jag har fått en tjänst som NO-lärare och funderar på att studera en kompletterande pedagogisk utbildning för att kunna jobba som legitimerad lärare. Jag...
Anna: :
Hej Carla.På gymnasienivå (och kurser i svenska som andraspråk 1,2 och 3 ligger på Gymnasial nivå) läser man på komvux i den kommunen där man är... Läs hela svaret
Hej! Finns det något program på distans för att bli tekniklärare åk 7-9 eller på gymnasiet? Jag hittar endast program på campus.
Milla : :
Hej Linnéa!Om du vill söka till en högskoleutbildning med start hösten 2020, då kommer utbud av utbildningar fastställas till 16 mars 2020 (det är då anmälningsperiod... Läs hela svaret
Hej! jag började i höstas läsa ämneslärareprogrammet inriktning engelska men klarade inte en spärrtenta. Jag fick då istället tipset att antigen studera engelska omgång två distans i en annan skola eller vänta till hösten för...
Anna: :
Hej,för att komma in på KPU måste man ha minst 90 hp godkända inom ett och samma undervisningsämne; kan krävas fler meriter.För det första, så prioriterar KPU de sökande som ska... Läs hela svaret
Hej!
Jag har hört att det kommer vara lätt för nyutbildade gymnasieämneslärare att få jobb framöver. Gäller detta även för nyutbildade gymnasielärare i filosofi?
Vänligen,
Anders.
Anna: :
Hej Anders;
gymnasielärare är oftast behöriga att undervisa i 2 ämnen.Kurser i filosofi på gymnasiet läses på några få gymnasieprogram,... Läs hela svaret
hej!
jag är sugen på att bli idrottslärare på gymnasienivå.
min fråga är, om man inte vill läsa mer än 1 ämne. dvs om jag bara vill undervisa i idrott har jag då förstått det som att man kan läsa endast lösa ämnet och sedan komplettera med de pedagogiska kurserna?
jag undrar även om man...
SYV-besökare: :
Hej!
Idrottskurser på LiU riktar sig inte till gymnasiet, men går att läsa om här: https://liu.se/ikk/idrott-och-rorelse?l=svVisst kan man bli behörig i endast idrott, men det är säkert bra att... Läs hela svaret
Hej, hur gör man för att få behörighet att vara gymnasielärare om man har en ekonomutbildning från Lunds Universitet (Civilekonom, när jag gick i skolan....).
Jag förstår att man måste läsa pedagogiken men hur mycket och hur lång tid?
Liselotte: :
Hej Bjarne,
i brist på lärare kan du säkert få jobb nu till hösten, även utan lärarexamen /tyvärr - skulle jag säga... för att det är beklagligt att många obehöriga... Läs hela svaret
Hej
Vad finns det för kurser eller program man kan läsa för att kunna bli samhällskunskaps eller historie lärare i gymnasiet(inte ämneslärarprogrammet). Då jag funderar på att ta en annan väg för att bli gymnasielärare genom kompletterande pedagogisk utbildning.
Milla : :
Du behöver läsa minst 90 högskolepoäng = tre terminer på heltid i vardera ämnet; i ett av ämnena behöver du ännu en termin, dvs 120 hp, som blir ditt huvudämne och sedan kan du läsa KPU och bli gymnasielärare .
Hej!
Jag läste Biomedicin, inriktning fysisk träning på Halmstad högskola mellan 2013-2016. Jag är nu intresserad av att läsa vidare till idrottslärare och för att ha behörighet till att läsa KPU behöver jag ha 90hp i idrott. Min undran är, finns det några poäng ur min tidigare utbildning jag...
SYV-besökare: :
Hej Anthony, det är tyvärr tveksamt att några kurser från Biomed.programmet kan bli tillgodoräknade som "idrottskurser".
Du bör visa upp dina betyg för en studievägledare som just... Läs hela svaret
Julia: :
Hej Anna!
Det vanligaste är att man blir ämneslärare på gymnasiet i två ämnen. Vilka ämnen som får kombineras med Företagsekonomi och annan bra info, finns bl a på... Läs hela svaret
Hej! Jag undrar om man kan läsa till yttligare ett ämne om man redan har lärarexamen i tre ämnen, alltså att man endast läser så mycket hp som krävs för att få undervisa i ämnet och inte läsa pedagigiken då man redan läst den?
Mikael: :
Pedagogiken är anpassad till just undervisningsämnena och man bör därför läsa pedagogik sist. Vill man bli behörig i ännu ett ämne, blir man tvungen läsa om KPU, tre... Läs hela svaret