Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32043 frågor besvarade.
Psykoterapeut med socionom eller psykologutbildning i bakgrunden?
6Poäng
Olivia
Hej!
Jag är intresserad av att utbilda mig till psykoterapeut, och undrar om det blir en skillnad av att först gå socionomutbildningen eller psykologutbildning? Blir det några skillnader i det framtida arbetslivet? Kan psykoterapeuter med socionom i bakgrunden göra mindre än de med psykolog i bakgrunden?
Och vad är egentligen skillnaden på psykolog och psykoterapeut? Förstår skillnaden i utbildning, men inte vad skillnaden i deras arbetsliv ser ut? Vad kan den ena göra som inte den andra kan?
Hej Olivia, det är stor konkurrens vad gäller att komma in på psykoterapeututbildningen i Sverige och det är i första hand psykologer och läkare som antas. Socionomer antas "i undantagsfall", kan man säga... det är i alla fall så vi fick det förklarat för oss av de sakkunniga. Ang. jämföra yrken Psykolog och Psykoterapeut - så är det bra om du kan se info på framtid.se/yrke/psykolog och på yrke/psykoterapeut.
Liselotte
Utökat svar
hej igen,
vi har nu fått svar från Uppsala Universitet som lyder:
"... vid Uppsala universitet är chanserna goda att komma in på psykoterapeutprogrammet med en bakgrund som socionom samt genomgången grundläggande psykoterapiutbildning. Vid de två senaste antagningarna har socionomer varit den största gruppen (några fler än psykologerna).
Psykolog vs. psykoterapeut? Som namnet anger arbetar psykoterapeuter med psykoterapi. En psykolog, som har viss utbildning i psykoterapi men betydligt mer begränsad än en psykoterapeut, kan även arbeta med psykoterapi men också med psykologi inom en rad andra områden än behandling (psykoterapi). Se denna länk: https://www.psykologiguiden.se/rad-och-fakta/fa-hjalp/vad-gor-en-psykolog
Hej, det brukar, enligt de sakkunniga som vi fick svar ifrån - vara lättast att komma in på psykoterapeutprogrammet med en psykologutbildning i botten, men socionom kommer på en god andraplats. Sedan hänger det förstås på övriga meriter också. Detta finns rätt väl beskrivet på www.psychology.su.se/utbildning/alla-utbildningar/psykoterapeutprogrammet/frågor-och-svar-faq.
Utökat svar
Men vad är skillnaden mellan psykolog och psykoterapeut? Svar (nedan) fick vi från en sakkunnig:
En legitimerad psykolog har en 5-årig utbildning i psykologi + ett års praktisk tjänstgöring. En psykolog kan arbeta med alltifrån samtalsterapi och mental ohälsa till chefsutveckling och personalfrågor.
En legitimerad psykoterapeut har en grundexamen från en utbildning såsom läkare, psykolog eller socionom. Hen har även en eventuell grundkurs inom psykoterapi (om detta inte ingick i grundexamen), minst 2 års arbetslivserfarenhet samt en vidareutbildning inom psykoterapi. En psykoterapeut arbetar med att bedriva samtalsterapi med människor i olika former.
Utökat svar
Hej igen, vi fick svar från ännu en sakkunnig. Var god läs hans svar, nedan:
"... begreppet ”terapeut” i Sverige är inte lagskyddat. Vem som helst kan kalla sig just terapeut. Socialstyrelsen är den huvudman som i Sverige licensierar vårdyrken av olika slag, medan Kommerskollegium licensierar olika typer av mer praktiska utbildningar.
Socialstyrelsen ger t ex licens till kliniska psykologer efter fullbordad utbildning innehållande både teori, klinisk handledning och praktik samt ett särskilt allmänt tjänstgöringsår (PTP). Beteckningen Leg. Psykolog är en lagskyddad och av socialstyrelsen garanterad, yrkesbenämning. Ingen annan får kalla sig leg. psykolog utan att uppfytlla socialstyrelsens kriterier. Det vore ett lagbrott. Däremot finns det inget som egentligen säger att man inte kan kalla sig ”psykolog” hur som helst – bara inte leg.psykolog.
Psykoterapeut har tidigare varit en ganska oreglerad beteckning, men även den är nu reglerad av socialstyrelsen. Även här gäller att "psykoterapeut" kan betyda nästan vad som helst men blir man licensierad av socialstyrelsen så får man kalla sig Leg. Psykoterapeut, som också är en lagskyddad titel. För att bli leg.psykoterapeut måste man först ha en grundläggande högskoleutbildning i ett vårdyrke, i socialt arbete eller i psykologi. Därefter läser man en påbyggnadsutbildning i psykoterapi som har litet olika inriktningar beroende på vid vilket lärosäte eller av socialstyrelsen erkänt institut man studerar.
En leg psykoterapeut är en specialistutbildning i klinisk psykologi. Precis som det finns specialiteter genom vidareubildning för läkare och sjuksköterskor efter grundutbildning så finns det även för psykologer och olika vårdyrken. För närvarande finns 10 olika sådana specialiteter. Psykologisk behandling/psykoterapi är en av dessa.
Vilken är då skillnaden mellan olika typer av yrkesmässig legitimerad psykologisk behandling? Egentligen inte så stor. Skillnaden ligger snarast i hur man nådde sin legitimation och vilken utbildningsbakgrund man har:
Leg psykolog har ett vidare aktivitetesspektrum och kan förstås agera mer kurator och rådgivare utan att för den skull bedriva terapeutisk intervention, men såvitt jag vet kan hen även göra detta om så skulle behövas. En leg psykologi har i Sverige INTE förskrivningsrätt; dvs de får inte skriva ut recept lämpliga för psykologisk behandling.
Leg psykoterapeut är helt inriktad på intervention; dvs på att förändra någons beteende till förmån för patientens bästa baserat på evidensbaserade teorier. Leg psykoterapeuter har heller inte förskrivningsrätt.
Leg läkare i psykiatri är oftast också utbildade psykoterapeuter, men behöver inte vara detta för sin yrkesutövning. Till skillnad mot psykologer och terapeuter är de nästan uteslutande biologiskt orienterade och deras behandlingsmetoder är medicinska snarare än psykologiska. Psykiatern har förskrivningsrätt.
... internationellt sätt, finns helt andra legitimationer i psykologi som inte alls, som i Sverige, förutsätter en klinisk utbildning också.
Alltså, din undran är verkligen berättigad. Dessa yrkesbeteckningar är långt ifrån självklara. Skillnaden är mer bakgrund än yrkesutövning skulle jag vilja säga, och den enda stora skillnaden mellan de är mellan psykiatern kontra psykoterapeuten och psykologen är förskrivningsrätten, som socialstyrelsen endast sätter i samband med en utbildning i medicin. Det har i många år debatterats om även psykologer och psykoterapeuter skulle få i alla fall en begränsad förskrivningsrätt. Såvitt jag vet, fortsätter debatten och inget land har hittills givit andra än läkare den rätten."
Hej igen! Vi fick svar från Upplysningstjänsten på Socialstyrelsen. Var god läs nedan:
Varken psykologyrket eller psykoterapeutyrket är ett ensamrättsyrken (jmf 4 kap. 4 § PSL), vilket innebär att de inte åtnjuter ensamrätt till arbetsuppgifterna. Däremot är de båda yrkestitlarna skyddade enligt bestämmelserna i 4 kap. 5 § patientsäkerhetslagen samt 6 § samma lag. Av 6 § samma lag framgår vidare att den som saknar behörighet att använda titeln psykolog heller inte får använda en titel som kan förväxlad med sådan titel.
De flesta arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvården är inte reglerade på så sätt att det finns krav på vem som får utföra dem.
Det finns dock allmänna regler om t.ex. vårdgivares, verksamhetschefers och hälso- och sjukvårdspersonals ansvar, som indirekt påverkar hur arbetet kan fördelas. De mest centrala reglerna finns i 3 kap. 1 § och 6 kap. 1 § patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL. Vårdgivaren ska planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård i HSL respektive TL upprätthålls (3 kap. 1 § PSL). En central del av vårdgivarens ansvar är också att ha ett ledningssystem med de processer och rutiner som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet och säkerhet (se Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2011:9 om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete). Hälso- och sjukvårdspersonalen ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet och patienter ska ges sakkunnig och omsorgsfull hälso- och sjukvård (6 kap. 1 § PSL). All hälso- och sjukvård och tandvård ska ha den personal, de lokaler och den utrustning som behövs för att kunna ge patienterna god vård (5 kap. 2 § hälso- och sjukvårdslagen [2017:30] och 4 a § tandvårdslagen [1985:125]). Det finns alltså en stor frihet inom hälso- och sjukvården när det gäller hur arbetsuppgifter som inte är särskilt reglerade fördelas, men man måste alltid följa de allmänna reglerna på hälso- och sjukvårdens område. Socialstyrelsen har tagit fram webbplatsen "Vem får göra vad i hälso- och sjukvården och tandvården?" för att tydliggöra det regelverk som finns.
Hej, generellt sett, kan man säga att Psykolog är en bredare utbildning där man kan arbeta inom olika områden. En psykoterapeut arbetar med samtalsterapi. Det finns en hemsida som förklarar det utförligt: www.ahum.se/psykolog-eller-psykoterapeut. Vilken väg man ska välja att gå beror på vad man vill arbeta med. Om man vill arbeta med just psykoterapi, så kan man välja att först läsa till Socionom, men då måste man också gå den förberedande utbildningen Psykoterapi 1 eller motsvarande. Är man utbildad Psykolog, har man redan den kompetensen och slipper söka var man kan läsa Psykoterapi 1. För att vara behörig till Psykoterapi 1, måste man ha varit yrkesverksam på minst 50 % med psykoterapeutiska arbetsuppgifter. I första hand tas sökande in med pågående arbete inom verksamheter där psykoterapi utgör en central del.
För att få en komplett steg-1 utbildning behöver man på egen hand skaffa sig egenterapi samt handledning enskilt eller i grupp av en handledarutbildad leg.psykoterapeut.
Efter avslutad komplett steg-1 måste man arbeta med psykoterapi minst 2 år under handledning innan man kan söka till psykoterapeutprogrammet, som är på 90 högskolepoäng. Först efter detta kan man ansöka om sin psykoterapeutlegitimation hos Socialstyrelsen.
Att många väljer vägen via socionomprogrammet, tror jag, beror på att det är svårare att komma in på Psykologprogrammet än på Socionomutbildningen/socionomprogrammet.
***
För att arbeta med psykoterapi, t ex behandling inom KBT eller psykodynamisk behandling & familjeterapi krävs att man är legitimerad psykoterapeut (det finns förvisso många olika behandlingsformer/terapier som inte har den kvalitetsstämpeln och det finns exempel på att man kallar sig för en "terapeut" endast med kortkurser inom t ex gestaltterapi, psykodrama, psykosyntes m fl. Det är lite av en djungel....:-). Hoppas detta gav svar på dina frågor! Hälsningar D: P.S. För att kunna bli legitimerad psykoterapeut krävs att man i botten är t ex läkare, präst, socionom eller psykolog (de vanligaste professionerna som blir psykoterapeuter).
Ja, socionom är rätt bakgrund för psykoterapeutprogrammet. Men mycket tyder på att det kommer bli allt strängare, och allt fler mottagningar inom landstinget kommer bara anställa psykologer för behandlingsarbete.
Det finns ingenting som en psykoterapeut kan göra men som en psykolog inte får göra. Men en psykolog kan göra en hel del som en psykoterapeut inte gör - framförallt utredningsarbete och organisationspsykologi/arbete med organisationer.
Frågor och svar taggade med 'utökning av lärarlegitimation' (21 st.)
Hej, jag har läst fritidshem med inriktning idrott på göteborgs universitet. Där läste jag 30 hp idrott och är behörig att undervisa i ämnet idrott åk 1-6. Jag har för mig att jag måste läsa 15 hp till för att bli...
Milla : :
Hej!det svaret vi tidigare fått från en sakkunnig säger: Med 90 HÖGSKOLEPOÄNG I IDROTT OCH HÄLSA i en lärarexamen eller som utökad behörighet,... Läs hela svaret
Hej! Jag är leg ämneslärare på gymnasienivå i sv/eng. Utexades 2020 och är i dagarna 28 år gammal. Jag har aldrig varit nöjd med mitt val av engelska som andra ämne då jag alltid bara varit intresserad av svenska och egentligen inte var...
Milla : :
Hej!När det är lärarbrist får även obehöriga lärare undervisa (vilket du säkert vet om). Vad gäller få utökning av sin lärarlegitimation endast på grund av relevant... Läs hela svaret
Hej! Jag funderar på att bli behörig lärare i psykologi på gymnasiet. Jag har lärarexamen, lärarlegitimation (gymnasieinriktning) och jag har läst psykologi 1-30 (A) och psykologi 31-60 (B). Min fråga är om jag måste läsa psykologi...
Milla : :
Hejsan,det vi här på FRåGA SYV vet om yrket Psykologilärare uppger vi i presentationen på Framtid.se/yrke/psykologilarareSkolverkets avdelning för lärarlegitimationer är... Läs hela svaret
Hej, Jag är legitimerad kemi lärare och vill ta matematik eller fysik, som kurs för att utöka min behörighet. Måste jag bifoga min gymnasieexamen eller bara högskoleexamen som lärare?Jag har utländsk gymnasieutbildning och läste att man...
Julia: :
Hej Ivana,om du tidigare läste på högskolenivå i Sverige och inte fick göra det genom ett undantag, utan du kom in på högskoleutbildning "på vanligt sätt" genom att... Läs hela svaret
Hej Jag är sedan jan 2011 examinerad lärare i idrott (90 hp) och historia (90 hp) med behörighet upp till gymnasiet. Förra året läste jag genom lärarlyftet till engelska till min behörighet, 45 hp, behörighet upp till år 9. Hur mkt mer...
Anna: :
Hej Rikard!Du får bäst svar på din fråga från studievägledare på lärarhögskolorna som utbildar till språklärare. Vad jag minns, var det 120 hp i det språket i vilket... Läs hela svaret
Hej jag vill bli syslödslärare i åk7-9 men tänkte först läsa till åk4-6. Jag undrar då om jag kan bli syslödlärare utan att behöva läsa om 240hp eftersom jag tänker ta lärarlegitimation i åk4-6 innan? Hur...
Mikael: :
Hej Sa!Frågor om lärarutbildningar, bland annat om möjliga utbildningsvägar till yrket Textilslöjdslärare, besvaras bäst av studievägledare på lärarhögskolorna.... Läs hela svaret
Hej, jag håller på att bli grundskollärare i spanska. Om jag läser efteråt master examen i spanska, har man möjlighet av att undervisa på gymnasiet? eller vuxenutbildning? tack!
Liselotte: :
Hej Maria!masterprogrammen innefattar 120 högskolepoäng.Hur många fler poäng i spanska du behöver läsa efter grundlärarprogrammet/ämneslärare på grundskolan för att kunna... Läs hela svaret
Hej! Jag pluggar till tvåämneslärare med behörighet i gymnasiet (Idrott och biologi fyi). Hur gör jag om jag vill utöka min behörighet? Som jag förstått det krävs ett visst antal poäng på universitetsnivå. Innebär det...
Anna: :
Hej Adnan!det är skolverkets avdelning för lärarlegitimationer som både utfärdar och utökar lärarlegitimationerna. Studievägledare på lärarhögskolorna bör... Läs hela svaret
Hej jag går just nu Ämneslärarprogrammet på Konstfack med inriktning mot Bild och Design i gymnasieskolan. Jag har även tidigare gått 67,5hp (22,5hpx3terminer) av japanska på universitetsnivå, plus några extra kurser på sidan av i andra...
Mikael: :
Hej Nina!frågan om lärarutbildningar och lärarlegitimationer är ibland rätt komplicerad. Skolverkets avdelning för lärarlegitimationer kan också ibland göra undantag... Läs hela svaret
Hej! Vilka ämnen kan jag ha i min lärarlegitimation och vad finns det för krav på studierna? Finns det någon lista över ämnen som går att lägga till i lärarlegitimation? Jag har t.ex. 60hp inom företagande och entreprenörskap....
Anna: :
Hej Jacob. I grunden för lärarlegitimation ligger Lärarexamen. Lärarleg.utfärdas av skolverket.De som är experter inom området är studievägledare på... Läs hela svaret
Hej, jag undrar om man kan som grundskollärare ( 4-6) bygga upp sig till gymnasie lärare? Då tänker jag t ex att läsa fristående kurser i t ex biologi, psykologi och filosofi t ex. Hur många fristående kurser poäng behövs per kurs att...
Julia: :
Hej Marija,gymnasielärare brukar ofta vara behöriga i 2 ämnen: sitt Huvudämne och sitt Bi-ämne. I Huvudämnet brukar krävas 120 högskolepoäng (motsvarande heltid i fyra terminer) och i... Läs hela svaret
Hej! Jag pluggar kandidatexamen i psykologi och har en termin kvar. Jag råkade snubbla på läraryrket av misstag men känner verkligen att jag brinner för det. Nu har jag bestämt mig att bli gymnasielärare och kommer att lägga till KPU för att...
Peter: :
Hej Carina,legitimerade lärare kan ansöka om Utökning av legitimation - se... Läs hela svaret
Jag har en legitimation i slöjd (90 poäng i ämnet) som gäller från åk 3 - 9 samt det förberedande programmet i gymnasiet. Vad krävs för att jag ska bli behörig i bild åk 7 - 9 också.
Anna: :
Hej Nils,Skolverkets avdelning för lärarlegitimationer kan i vissa fall utöka legitimationer endast pga den faktiska arbetslivserfarenheten, alltså om du jobbar som... Läs hela svaret
Hej, det är så att jag överväger att läsa till ämneslärare mot gymnasieskolan men nu till min fundering. Jag vill gärna bli lärare i italienska och franska men det finns endast ingång franska i kombination med andra ämnen. Kan jag...
Mikael: :
Det går att ansöka om utökning av lärarlegitimationen- alltså, om du blir legitimerad gymnasielärare i vilka ämnen som helst och skaffar dig... Läs hela svaret
Hejsan! Jag är utbildad musiklärare i gymnasiet men undervisar även mycket inom ämnena medieproduktion, film samt digitalt skapande. Vad skulle jag behöva läsa för att få behörighet i dessa ämnen?
Julia: :
Hej Markus,de ämnena som du nämner i din fråga (som du vill få behörighet i) hör till de så kallade "vissa ämnen". Kika gärna på... Läs hela svaret