Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31882 frågor besvarade.
Språkintroduktion - hur lång tid tar det?
2Poäng
Björn
Hej!
Min son kom till Sverige för 1 år sedan. Han är 17 år nu och har pluggat upp till klass 10 i sitt hemland (Nepal)
Vi bor i Stockholm. Han har gått 6 månader på språkintroduktion. Lärarna säger att det kommer att ta 2-3 år av språkintroduktion innan han får börja på gymnasiet!
Alltså 2-3 år utan att han får några svenska kontakter, och ingen chans att komma in i Sverige. Är det verkligen så?? Vad krävs för att man ska få komma in på ett "Vanligt gymnasieprogram"?
Han vill gärna plugga på engelska annars, men det verkar som att det bara är IB programmet som är tillgängligt om man inte fullföljt sin språkintroduktion, stämmer det?
(IB programmet verkar väldigt svårt).
Mycket tacksamma för hjälp. Om det verkligen tar 2-3 år att få börja på gymnasiet kommer vi nog lämna Sverige. Hur ska vi göra för att komma in på ett "vanligt" gymnasieprogram??
Hej Björn, jag förstår att din son vill komma in i det Svenska samhället snabbt och det är jättebra!
Problemet är att svenska är UNDERVISNINGSSPRÅK och läraren förklarar allt på svenska och läroböckerna är också skrivna på svenska. För att kunna läsa på gymnasiet med undervisningsspråk svenska - måste man kunna lika mycket svenska som elever som slutar åk9 den svenska grundskolan som får minst E (godkänt) i svenska eller svenska som andraspråk.
Hur lång tid det tar att lära sig det är individuellt. Det beror på ålder när man började lära sig ett nytt språk, på språkbegåvning, motivation, hur mycket tid man lägger på sina studier och en del andra faktorer.
Att förvänta sig att en 16 åring lär sig lika mycket svenska som elever som har pratat svenska i 15 år och/eller läst svenska och läst andra ämnen PÅ SVENSKA i 9 år i skolan - på ett år är orimligt.
Hur lång tid det tar för just din son beror, som sagt på olika faktorer.
Det påskyndar inlärningen om ni pratar svenska hemma, om han läser böcker på svenska, om han tittar på nyheterna på svenska mm.
Om huruvida det tar 2-3 år eller 1,5 år är det jättesvårt att säga. Lärarna gör bedömning utifrån hur det brukar gå till och även utifrån din sons nuvarande kunskapsnivå och "progression" (hur snabbt han lär sig). Ibland går inlärning långsamt under en period (man ackumulerar kunskaper latent) och sedan händer det en sort "explosion" och man kan helt plötsligt uppvisa jättebra kunskaper. Det är mycket individuellt. Jag tror att lärare inte vill lova ngt. som de inte kan hålla sedan. Jag tror de tar i "överkant" och det kan i praktiken gå mycket snabbare.
Jag kan rekommendera att din son går med i någon förening, fritidsgård, kulturskola eller liknande på kvällstid och på helgerna. Detta hjälper honom att komma in i det svenska samhälle samt han lär han sig bättre svenska för han blir tvungen att prata svenska där. Mycket bra om han kunde få extra jobb på en arbetsplats där det pratas svenska (kvällstid och/eller helger) - det är också ett sätta att komma in i samhället och samtidigt träna svenska språket.
Du frågar vad ni kan göra för att din son skall komma in i ett "vanligt" gymnasieprogram?
Om undervisningsspråk är svenska då måste han kunna svenska motsvarande betyg E från åk9 i grundskolan + uppvisa kunskaper i matematik (motsvarande samma nivå, åk9 i grundskolan) + engelska + minst fem andra valfria grundskoleämnen. Han kan bekräfta sina kunskaper genom t.ex. göra Nationella prov, prövningar på Prövningsenheten eller om hans betyg från Nepal godkänns i Sverige.
Det är ingen som vinner på att din son får gå på gymnasiet utan någon chans att klara sig.
Man måste kunna undervisningsspråk tillräckligt bra för att kunna tillgodoräkna sig kunskaper. Den processen kan man inte påskynda hur mycket som helst. Språkinlärning får ta den tid det tar... Risken är annars att man kan bli sjuk av negativ stress.
Jag hoppas att mitt svar blir till hjälp för er!
Bästa hälsningar
Milla SYV
Studie- och yrkesvägledare
Utökat svar
Hej igen,
den här skolan http://www.gymnasieguiden.se/gymnasium/internationella-engelska-gymnasiet-sodermalm-iegs
erbjuder alla sina utbildningar på engelska.
Ta kontakt med den skolan. De känner säkert till andra skolor som också har undervisning på engelska.
Ni kan också fråga Antagningskansliet - Gymnasieantagningen Stockholms län
Postadress:
Box 4404
102 68 STOCKHOLM
Tel: 08-58 00 80 00 Fax:08-5800 8008 [email protected]
Om man loggar in på http://www.gyantagningen.se/ kan man säkert se vilka skolor i Stockholm som erbjuder några eller alla sina utbildningar på engelska, men då måste man ha lösenord. Det har SYV på din sons skola. Din son, antar jag, har inte fått inloggning till antagningssida pga han förväntas inte söka till gymnasiet (jag vet inte, jag bara gissar).
"Faran" i att läsa på engelska är att din son inte kommer att lära sig svenska och ju äldre han blir, desto svårare blir det för honom att lära sig svenska snabbt och bra.
Språkforskning visar att ju yngre man är när man börjar lära sig ett nytt språk, desto större är chanser att kunna "ta till sig" språket som modersmål. Det finns brittisk forskning som visar på att förmågan att ta till sig ett nytt språk börjar (långsamt) att avta från det att bebisen är 9 månader gammal. Forskarna kunde mäta skillnader mellan hur barn yngre än 9 månader uppfattar ett nytt för dem språk och hur barn som är äldre än 9 månader - reagerar. Skillnader är inte stora i den ålder men redan mätbara.
Det är mycket individuellt men UNGEFÄR vid 12 års åldern börjar förmåga att ta till sig ett nytt språk avta ganska snabbt. Vid 15 års åldern (också det är mycket individuellt) har man reellt försämrade möjligheter att lära sig ett nytt språk som modersmål. Är man över 20 år, så är det i princip omöjligt att lära sig ett nytt språk "som modersmål". Det hörs på brytningen men det som händer inne i hjärnan är att man måste TÄNKA i stället för att kÄNNA vad som är rätt och fel i språket.
Modersmål KÄNNER MAN, man bara vet att "så säger man inte - en kontor.. t.ex.där "gör ont i munnen" liksom... att säga så, det tar emot... OM MAN HAR SVENSKA SOM MODERSMÅL men på främmande språk - måste vi TÄNKA, minnas hur var det nu... "är det EN kontor eller ETT kontor"?
Och så säger man fel och skriver fel också... men det gör inte så jättemycket om det blir fel ibland, bara det går att förstå. men en Sammanhängande problematik är att den "mängd" svenska som din son kan lära sig under det här året, kommet ta flera år om han lär sig senare... och så blir han aldrig lika bra på svenska som han skulle hade blivit om han läste det nu. "Tåget går" liksom... och snabbare för varje dag. Hjärnan "cementerar" de kunskaper som man skaffade sig som barn - och det är mest påtagligt på vissa områden (och språk är ett sådant område). Har du någonsin träffar en person som började lära sig svenska när hen var över 20 år gammal och talar utan brytning? Jag har inte träffat någon i alla fall!
Brytning är inte så farligt MEN DET ÄR ETT TECKEN PÅ ATT SPRÅKET ÄR ETT FRÄMMANDE SPRÅK för personen i fråga. På främmande språk är det svårare att studera, arbeta och umgås i största allmänhet.
Summan "av kardemunnan" är att i fall din son planerar bo och arbeta i Sverige, så skulle jag rekommendera att han "kastar sig över svenska språket" nu på en gång (inte om fem minuter - utan NU!) och läser PÅ SVENSKA.
Bästa hälsningar & stort Lycka till!
Milla SYV
Hej! Jag har en kandidatexamen i HR och vill lägga till något, som en magister eller magister för att bredda mina kunskaper. Jag funderade på ekonomi eller finans av något slag och undrade om jag måste studera matte 3 först? Jag är öppen...
Milla : :
Hej!Kika gärna vilken behörighet krävs för Magisterprogrammet i Finans vid Lunds universitet: "En kandidatexamen och minst 90 högskolepoäng i företags- och/eller... Läs hela svaret
Hej
jag läser HR/personalvetare med en inriktning till företagsekonomi på Jönköpings universitet. Jag undrar om jag kan ta en magister eller master i ngt ekonomi relaterat. Ex marketing management/finans osv. Eller måste jag ha läst en kandidat inom ekonomi typ?
om det nu finns möjlighet...
Milla : :
Hej,Det borde vara möjligt att hitta en magister eller masterprogrammet i något "ekonomirelaterat ämne" som du blir behörig att söka till, även om... Läs hela svaret
Hej! Jag undrar vilka vidareutbildningar som är tillgängliga efter att man slutfört kandidatexamen i sociologi. Jag bor i Göteborg och vill läsa antingen på plats i Göteborg eller distans på något annat lärosäte. Jag är...
Milla : :
Hejsan,vad gäller "distans" - glöm inte att det är skillnad på distans med eller utan Obligatoriska träffar. Så, när du tittar på "distans-utbildningar" glöm inte... Läs hela svaret
Vad gör det för skillnad om man plugga till kandidat + evtl. master eller pluggar bara en till högskoleexam? Tänker främst om det på något sätt skiljer sig ifrån varandra och kan påverka en till framtida jobbtillfällen.
Milla : :
Hej,masterprogrammen ligger på Avancerad nivå (till skillnad från de programmen som ligger på grundnivån). På den avancerade nivån fördjupar man sig... Läs hela svaret
Hej! Jag har gått tidigare naturvetenskap men blev inte klar med fysik 1 vilket ledde till att jag har samlat betygsdokument. År 2018 blev jag accepterad på energispecialist på yrkeshögskola, av vissa skäl kunde jag inte presentera mitt examensarbete och just...
Milla : :
Hej,du frågar om du blir antagen till magisterprogrammet men för att ha en chans att bli antagen måste man vara behörig och jag tror inte du är behörig.... Läs hela svaret
Hej! Jag har en fråga om framtiden för ekonom/civilekonom? Jag har hört, sett och läst olika framtidsprognoser för yrket och vill inte riskera vara arbetslös efter examen. Om jag inte hitta jobb här i Sverige? Hur ser mina möjligheter ut i utlandet???
Liselotte: :
Hej Mohamed!prognoser på arbetsmarknaden kan slå fel. Egentligen är det ingen som vet hur framtiden kommer att se ut. Jobben inom ekonomi lär finnas i framtiden men att just du får jobb just där du... Läs hela svaret
Hej! Jag vill gärna forska. Jag har en kandidat som lärare. Jag har även snart en examen i studie - och yrkesvägledare. Så snart 2 kandidater. Kan jag söka forskartjänst på det? Eller måste jag ha en master i tex pedagogik och sedan söka...
Anna: :
Hej Caroline! När studierna på grundnivå och minst 1 års studier på heltid på avancerad nivå är (med godkänt resultat) avslutade blir du behörig till... Läs hela svaret
Hej på denna hemsida https://www.framtid.se/yrke/audiolog står det att om man vill bli Audiolog man kan ta en akademisk examen från Audionom programmet + magister + forskning eller läsa till läkare och sen speciallisera sig inom hörseln. Jag har frågat...
Mikael: :
Hej, är du i första hand intresserad av att ha en ”titel” eller av att jobba med vissa saker, ha vissa specifika arbetsuppgifter och i så fall vilka? Det är flera olika yrkeskategorier som på... Läs hela svaret
Hej! Jag har en kandidatexamen i filosofi och vill få behörighet till ett beteendevetenskaplig program på avancerad nivå. Kan jag läsa flera fristående kurser på grundnivå inom beteendevetenskap på olika högskolor och läsa...
Mikael: :
Du behöver inte nödvändigtvis läsa att på samma lärosäte. Men för behörighet till utbildningar på avancerad nivå kommer du behöva ta ut examen:... Läs hela svaret
Hej! Jag har precis kommit in till personalvetarprogram, inriktning psykologi och jag vill veta om man kan vidareutbilda sig till magister-master examen? Och om man kan, vad för andra utbildningar öppnas som möjligheter?
Julia: :
Hej Sandra!vilka magister och masterprogram som blir sökbara om några år, t.ex om 3 år, är det ingen idag som kan ge ngn garanti på. Du kan med studievägledare på det... Läs hela svaret
Hej! Jag vill plugga till tandhygienist men undrar om man kan utbilda sig vidare? För att jag har hört om att man kan utveckla sig till barntandvård eller ortodontist men undrar om det är sant? I så fall vilka kurser eller hur många kurser behöver man...
SYV-besökare: :
Hej Mahdi!tandhygienister har ett brett arbetsfält: de arbetar med alla åldrar, från små barn till äldre personer. Om man är intresserad av att fördjupa sig inom ett... Läs hela svaret
Kan man ta ut en kandidatexamen - filkand i mitt fall - och därefter en magisterexamen om man studerar vidare till det? Går det att ha båda samtidigt inom ett ämne, eller går det enbart med filkand om jag väljer att ta ut det?
Anna: :
Hej Vincent, jag är inte säker att jag förstår exakt vad din fråga går ut på. Om du undrar om man kan läsa mot kandidat och mot magisterexamen... Läs hela svaret
Hej.
Har man större chans att få bli antagen till Doktorandtjänst om man har en Master jämfört med om man "bara" har en Magister? Eller baseras antagningen till Doktorandtjänster på den kvalité man har på sitt examensarbete på Avancerad nivå (den kan ju vara lika bra oavsett om man har en...
Anna: :
Hejsan, vi ställde din fråga till flera sakkunniga och fick några "lite olika" svar, t.ex:"Grundläggande behörighet för forskarutbildning i... Läs hela svaret
Jag har utländsk utbildning från mitt hemland Bosnien som motsvarar socionomexamen (svensk magisterexamen) dvs. Social sekreterare. Min fråga är vilka jobb inom kommunen kan jag söka jobb utan att behöva komplettera visa ämnen innan. Mvh Alma
Liselotte: :
Hej Alma; inom socionomyrken är det endast Kurator inom hälso- och sjukvården som (sedan 1 juli 2019) är "legitimationsyrke", där legitimation från socialstyrelsen krävs, och... Läs hela svaret