Sören

    Man har en turkisk gymnasieutbildning (Lise Diploma) och vill börja studera i Sverige, med syftet först att bli elevassistent och sedan kanske studera mer. Man ansöker allmän kurs grund. Är det en bra väg att gå?

    1 Svar

    Julia SYV på FrågaSYV

    Hej Sören,
    yrket Elevassisstent är i Sverige ett av de många så kallade icke-reglerade yrken. Det blir helt upp till en arbetsgivare att bestämma vem som anställs. Anställningar till elevassistent är ofta tillfälliga - ofta under ett läsår och många ggr är de också på deltid. Det inte heller lätt att få jobb som elevassistent - se t.ex prognos på framtid.se/yrke/elevassistent - det Svårt att få jobb som elevassistent (detta bl.a för att det är få tjänster som annonseras ut och arbetsgivare får egentligen anställa vem hen vill, förutom kravet på att hen som anställs ska visa upp utdrag från polisens belastningsregister).
    Jag säger inte att jag vill avråda från att utbilda sig till elevassistent. Men jag vill påtala att det kan bli svårt att få jobb inom det område, oavsett vilken utbildning man har.
    Har man en utländsk gymnasieutbildning så antar jag att svenska är inte personens modersmål. Jag vill därför råda läsa så mycket svenska som möjligt, både i skolan men även genom att öva på fritiden (prata med personer som har svenska som modersmål, skriva på svenska så mycket som möjligt och be omgivningen att rätta till de eventuella felen man gör i tal och i skrift).
    Vidare tänker jag också på engelska. Hur mycket engelska kan personen som din fråga handlar om? I Sverige är det i väldigt svårt att utbilda sig på eftergymnasial nivå om kan för lite engelska. Högskoleutbildningar kräver t.ex minst godkänt betyg i kursen Engelska 6 (som är andra kurs på gymnasienivå). Yrkeshögskola kan göra undantag och ibland kan man komma in även om man inte kan någon engelska (här beror det på vilken utbildning man söker inom yrkeshögskola).
    Du nämner i din fråga "allmän kurs grund"; jag antar att det är en utbildning inom folkhögskola. När man söker till en folkhögskola brukar bedömning göras innan kursdeltagare placeras på en viss kurs eller utbildning inom folkhögskola; det är personal på folkhögskolan som genom att titta på personens tidigare utbildningar + tester och samtal som gör bedömning vilken nivå som passar bäst. "Grund" brukar kallas kurser som ligger inom grundskola (alltså kunskapsnivå upp t o m årskurs 9 i grundskolan). Saken är den att personen kan vara väldigt högutbildad i sitt hemland men hen kanske inte kan någon svenska och engelska över huvudet taget och då börjar man läsa från "noll" inom just de ämnena.
    Vad gäller samhällskunskap och historia, så är det inte exakt samma innehåll i ämnena i olika länder; dock brukar man ändå bedömas som att man har "svenska kunskaper inom de ämnena" om man har högre utbildning med "allmän eller humanistisk inriktning" från ett annat land.
    Siktar personen på högskola/universitet i Sverige, då råder jag att skicka utbildningsdokument för bedömning till UHR. Sedan ska man vara medveten om att man måste uppnå lägst E (godkänt nivå) i Svenska som andraspråk 3 och i Engelska 6 (för grundläggande behörighet till svenska högskolestudier). Om man vet att det blir svårt att uppnå (kanske bl.a på grund av personens ålder) så kanske man ska sätta andra mål än just universitetsutbildning. Titta gärna på yrkeshögskoleutbildningar: de ligger på eftergymnasial nivå. Språkmässigt måste man helst uppnå lägst godkänt betyg i andra gymnasiekurs, SAS, svenska som andraspråk2 för att med framgång läsa på en yh-utbildning och uppnå examen.
     

    • : Hej! Tack för svaret. Personen har sökt allmän kurs grund på folkhögskolan. Men det är kanske bättre att rekommendera att plugga på komvux istället för när man redan har utländsk gymnasieutbildning?
    • Julia :

      Det viktigaste är att man lär sig svenska så fort och så bra som möjligt. Var och hur man gör det - kan var olika från person till person. Det finns exempel när folk lärde sig svenska helt på egen hand (inom familjen t.ex - och genom självstudier och genom att prata med vänner och bekanta) och sedan kunde t o m skriva doktorsavhandling på svenska (detta utan att en enda timme läsa svenska i skolan) men det är ett undantag. Just den personen som jag skriver om nu hade masterprogram avklarat i sitt hemland och kunde ganska många olika språk (ju fler språk man redan kan desto lättare lär man sig ännu ett nytt språk - säger forskningen och så ser man det även i de fall man träffar på i det verkliga livet...). Om det är folkhögskola eller komvux som passar just den personen bättre, kan jag inte säga ngt om pga jag känner inte personen i fråga. Språkstudier i Sverige för vuxna som inte kan svenska brukar börja med SFI, svenska för invandrare (undervisning i SFI kan finnas inom komvux och på folkhögskolorna). När man är klar med SFI förväntas man kunna svenska motsvarande godkänt betyg i årskurs6 i den svenska grundskolan. Sedan är det Svenska som andraspråk "grund" (motsvarande högstadiet upp till och med årkurs 9 på grundskolan); sedan är det gymnasiesvenska: tre kurser á 100p. SAS 1, 2 och 3. Och först efter det förväntas man ha nivån i svenska som gör det möjligt att läsa på eftergymnasial nivå på en utbildning med undervisningsspråk Svenska.
      Det finns också forskning som påstår att man lär sig nytt språk lättare och snabbare om man samtidigt lär sig ngt som intresserar en (på det nya språket, alltså); exempel: en person är mycket intresserad av historia - i så fall kan det bli så att just den personen skulle lära sig ett nytt språk lättar och bättre (snabbare) om hen läste ämnet Historia på det nya språket. En "total nybörjare" som inte kan ett ord svenska vinner i början av sina studier om lärare kan den studerandes modersmål (då mycket översättningar och förklaringar krävs), men så fort man lär sig lite grand - är det fördelaktigt att gå över till en svenskspråkig lärare som Inte kan den studerandes modersmål, då tvingas man använda svenska. Var de perfekta villkor för språkinlärning finns för just den personen som du syftar på i din fråga, vet inte jag. Bra att diskutera det med SYV-en på en folkhögskola och på komvux i ett personligt samtal (om inte på plats, då i alla fall inom en videolänk) och med hjälp av en tolk.

    Frågor och svar taggade med 'karriär' (13 st.)

    • So

      Olika karriärmöjligheter?

      Hej! Jag har läst en rad olika kurser och undrar vilka olika karriärsval jag kan göra med hjälp av dessa. Har läst: organisation och ledarskap A (7,5 hp), organisation och ledarskap B(7,5 hp), Juridisk introduktionskurs (15hp), Religionspsykologi A (15hp), Psykologi A...

      Milla : : Hej!Med den blandningen av kurser du har läst finns det flera karriärvägar du kan överväga. Här är några exempel:1. **HR och Personalarbete**: Kunskap inom områden organisation,... Läs hela svaret
    • Henke

      Yrke och karriär för att tjäna mycket pengar?

      Hejsan, Om man endast är intresserad av att tjäna mycket pengar, vilken utbildning rekommenderar ni då? VD:ar och investerare tjänar mest tror jag, så vilken utbildning ska man gå för att bli VD t.ex? Tack på förhand för svar, Mvh, Henke

      Milla : : Hejsan,Enligt CSB, är det inom följande yrken som man - i Sverige - haft högsta löner året 2021:     Chefer inom bank, finans och försäkringGeneral-,... Läs hela svaret
    • Henke

      Vilken utbildning har entreprenörer?

      Hejsan, Finns det någon utbildning/bakgrund som är väldigt vanlig hos entreprenörer (personer som grundar företag)? Tror själv att civilekonomexamen är vanlig med tanke på att företag handlar mycket om ekonomi. Tack för svar på...

      Milla : : Hej!De som startar egna företag kan ha helt olika utbildningsbakgrund (från oavslutad grundskola till forskarutbildningen). Att vara Entreprenör eller egenföretagare kräver, formellt... Läs hela svaret
    • Lana

      Hur ser min program val ut i framtiden?

      Hej! Jag är väldigt intresserad av att jobba som läkare eller inom ekonomi i framtiden. Just nu, går jag på IB med Ämnena : HL bio, HL ekonomi, HL Swe B. SL Matte, SL fysik, SL Engelska A. Jag tar också kemi 2 och Sva 2 i svenska systemet. Jag tankar byta fysik SL med Historia SL snart. Hur...

      Anna: : Hejsan,jag vill börja med att råda dig boka tid med Studie- och yrkesvägledare som jobbar på IB-programmet på din skola. Hen är van vid den typen av frågor som du ställer och... Läs hela svaret
    • R

      Vad kan man utveckla paralegal utbildningen till?

      Hej! Jag pluggar just nu till Paralegal och undrar om det finns någon möjlighet att läsa till ett par kurser efter examen, eller på något sätt utöka sin behörighet för att kunna arbeta som civil utredare? Med tanke på att vi läser...

      Julia: : Yrkesroller som en utbildad Paralegal kan ha är bland annat: Juristassistent - t.ex hos privata arbetsgivare (på Advokatbyråer, Rekryterings- och Bemanningsföretag och dylikt) eller... Läs hela svaret
    • anders

      Kriminolog och polis?

      Hej! Jag undrar hur smart det är att läsa en kanditatexamen i kriminologi innan man pluggar till polis? hur stor nytta tror du att jag kommer få av kriminologiutbildningen i polisyrket? Blir det lättar att klättra i rank? Tack på förhand// Anders

      Anna: : Hej Anders,det  är givetvis bra med mer kunskap, men exakt hur mycket "nytta" du kan få av kandidatexamen i kriminologi innan du pluggar till polis, är svårt att säga. Men varför inte söka till... Läs hela svaret
    • Wilmer

      Vart bör jag fokusera?

      Hej! Jag har precis avslutat mitt första år på gymnasiet. Jag gick teknik, men nu efter sommaren börjar jag på teknik/design med inriktning på spelutveckling (år två). Jag tror att denna inriktningen är perfekt då den kombinerar de saker jag älskar, teknik (matte, fysik och allt sånt) och design...

      Melina: : Hej Wilmer! Jag förstår dina funderingar. Som tur är kan du aldrig lära dig "för mycket" utan hjärnan har plats för mycket mer kunskap och information än vad du kanske upplever... Läs hela svaret
    • Elev

      Vilka andra möjligheter finns?

      Jag undrar vad det exempelvis finns för andra yrkesmöjligheter som utbildad ämneslärare i samhällskunskap, utöver läraryrket.

      Julia: : Hej Linda de andra yrkesmöjligheter för en utbildad ämneslärare i samhällskunskap är bl a att sikta på följande yrken: - utbildningsadministratör>> - beslutsfattare... Läs hela svaret
    • sedina

      Vet inte vilken gymnasieutbildninng eller karriär jag vill ha hjälp?

      jag går i 9an och har ingen aning vilken utbildning jag vill ha eller vilken karriär.jag har det rätt så svårt med några ämnen (matte/Samhällsvetenskap)(har inte så väldigt bra betyg).och jag har svårt att komma ihåg saker...så därför har jag det rätt då svårt på prov...jag är rätt så...

      Anna: : Hej Sedina, utifrån det du skriver i din fråga har jag ett förslag - titta på VO-programmet. Man blir inte på VO>>> direkt behörig till att... Läs hela svaret
    • Alfred

      Vad ska jag bli?

      Hej Jag vet inte vad jag vill bli. Jag gick naturvetenskapliga programmet och efter studenten ville jag göra något konstnärligt istället, så jag gjorde en liten animerad film. Efter ett år kände jag dock att jag ville göra något mer meningsfullt och råkade hamna på fysik. Men nu vill jag...

      Julia: : Hej Alfred, ja... det är inte alltid så lätt att veta vad man ska satsa på! :( Om man blir riktigt-riktigt bra på någonting, brukar det kunna ge inkomster också, dvs man kan ha det som ett "jobb",... Läs hela svaret
    • Sheila

      Vad för hjälp kan man få på universitetet om man behöver extremt?

      Hej! Det är så att jag nu för fullt letar efter ett universitet/högskola för att studera ett naturvetenskapligt basår på och då måste biologi och matte 3b ingå i året då jag läste samhälle/beteende linjen på gymnasiet. Min viktigaste fråga just nu är hur man kan få tag på bra och inte dyr hjälp...

      Milla : : Hej Sheila! Jag undrar vad är anledning till att du vill läsa ämnena på eftergymnasial nivå, som du har svårt för? Nu, när du är 19... Läs hela svaret
    • Brendan

      Skillnad på universitet? Påverkar karriärsmässigt?

      Hej! Jag har en fråga angående läkarprogrammet! Mitt mål är ju att bli antagen och läsa till läkare, för att sedan specialisera mig inom antingen hjärtat (kardiologi) eller hjärnan (neurofysiologi) och om jag når ännu högre, bli forskare inom dessa, ta fram mediciner m.m. Det jag undrar nu...

      Milla : : Hej Brendan! Bra att vet vad du vill! Och du har rätt i att de som jobbar på en viss skola, talar inte illa om din egen skola i första hand utan försöker framhäva allt det positiva som finns på den egna... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga