Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31987 frågor besvarade.
Vad är skillnaden mellan speciallärare och specialpedagog?
2Poäng
Ellen
Hej!
Jag går i tankarna att bli lärare och funderar därför på vad man senare kan vidareutbilda sig till. Jag undrar därför vad skillnaden mellan speciallärare och specialpedagog är?
Som speciallärare har jag sett att det finns olika inriktningar som matte, språk etc medan specialpedagog inte verkar ha inriktningar?
Vad är det för skillnad i utbildningen (kurser t.ex) och sedan i arbetsuppgifter?
Jag skulle gärna vilja forska inom didaktik och/eller pedagogik, är då speciallärare eller specialpedagog ett bra val?
Till skillnad från speciallärare har specialpedagoger framförallt en handledande roll, meningen är att de skall arbeta tillsammans med personal och ledning och bidra till skolans pedagogiska utveckling.
Speciallärare kallas en lärare som arbetar med elever i förskoleklass, grundskolan, gymnasieskolor eller vuxenutbildning som är i behov av särskilt stöd. Vissa speciallärare är specialiserade på tal- och språksvårigheter, på synskadade eller hörselskadade elever eller intellektuella funktionshinder. Specialläraren har en utbildning direkt riktad mot att arbeta med elever i behov av särskilt stöd.
I grunden rekommenderas Lärarexamen eller examen från Studie- och yrkesvägledarprogrammet; det tar minst 3 år om man läser på heltid. Vilka vidareutbildningar som kommer att finnas att söka om 3-4 år, vet vi ännu inte i detalj. Utbildningsutbud förändras; innehåll i högskolepgram - likaså. Det är kanske, därför, lite för tidigt att i detalj planera vilken vidareutbildning, efter grundutbildningen, som du bör söka - för att det programmet du söker då kanske ännu inte finns
jag tänker fylla på Annas svar lite... För att kunna forska inom pedagogik, kan man också skaffa sig grundutbildning Beteendevetare med huvudämne Pedagogik inom sin examen; om du vill forska i didaktik, är det nog i så fall just lärarexamen som är bra att ha i grunden.
Att utbilda sig till lärare först är en mycket säkrare väg att gå, tycker jag - för att då är risken att bli arbetslös väldigt liten; lärare behövs överallt och hela tiden. Däremot om man utbildar sig till beteendevetare till exempel och sedan inte går vidare till forskarutbildningen (t.ex pga hård konkurrens om de få doktorand-platser som finns) då kan man tyvärr finna sig i en situation att man står utan arbete och inkomst och vet inte vad man ska göra ... Studie- och yrkesvägledare (allt utbilda sig på SYV-programmet) är också ett bra val, men inte lika säker som att utbilda sig till lärare, vill jag påstå. Även SYV kan gå vidare till forskarutbildningen, men om det inte blir så, då finns det ganska gott om jobb för SYV-ar och med det nya förslaget som finns om att införa obligatoriska timmar på högstadiet (från årskurs 7) inom "val av yrken och utbildning" där SYV-ar förväntas ta stort ansvar, är prognosen att det kommer att fattas minst 500 st. utbildade SYV-ar inom de närmsta åren i Sverige. Dock finns det inte något krav för att SYV-en måste ha legitimation eller ens Examen från SYV-programmet, det går än så länge få jobb som "obehörig SYV". Däremot finns det krav på att endast legitimerade lärare får sätta betyg (regeländring från 1 juli 2015).
Sammanfattning om du utbildar dig till lärare, lär du inte bli arbetslös, även om du sedan inte går vidare till doktorand-tjänst och till att bli en forskare. Förutom karriär-vägen mot speciallärare eller specialpedagog, kan lärare också bli rektorer eller andra typer av skolledare.
Frågor och svar taggade med 'särbegåvad elev' (11 st.)
Hej, Jag jobbar som SYV på grundskolan och har en elev som gjorde en prövning i Matematik 1C. Vi undrar om det kommer att räknas som ett kompletterande betyg för gymnasieutbildningen eller inte? Kommer eleven därför att ingå i betygsgrupp II...
Milla : :
Hej,experter avråder från att grundskoleelever skulle göra prövningar eller på ngt annat sätt försöker få betygen i de kurser som ingår i... Läs hela svaret
Hej! Jag skulle vilja veta om det är möjligt att tenta av matten under höstterminen i nian. Jag har alltid haft lätt för matte och jag känner inte att jag gynnas av att gå på lektionerna. Är skolan skyldig till att låta en tenta av...
Milla : :
Hej,skolan är skyldig att utmana en elev så mycket som hen behöver utmanas och stimuleras för att få de bästa förutsättningar att uppnå så hög nivå i varje... Läs hela svaret
Hej, Jag ska börja gå i åttan efter sommaren och jag tycker att uppgifterna i skolan är ganska lätta som gör att jag inte anstränger mig, jag har A i några ämnen som Engelska, Matte, No, etc. I December tog jag också SAT och fick ett 1360...
Milla : :
Hej,jag råder dig prata med dina vårdnadshavare (jag antar att du ännu inte fyllt 18 år) och att om de tycker att det skulle vara OK för dig att "hoppa över" årskurs 8 och... Läs hela svaret
Jag har en elev som läser matte 1c på ett gymnasium redan nu under grundskolan. Har förstått det som att c läser man på natur och b på ekonomi, så om hon väljer ekonomiprogrammet, måste hon läsa matte 1b då eller kan hon hoppa...
Anna: :
Hej Lovisa!Om vad siffrorna a, b och c i kursnamnen, inom gymnasiematten, betyder får du gärna läsa på https://www.fragasyv.se/info/matematik-pa-gymnasiet***Men... Läs hela svaret
Hej, har en fråga: är alla gymnasiala spets riksrekryterande?
Tacksam för ett snabbt svar. Ni får också gärna förklara lite mer kring vad som är speciellt just med "spets".
mvh
Peter: :
Hejsan,Ja, gymnasiala spetsutbildningar (information från januari 2022 - skriver datum för att förändringar kan ske över tid) är alltid riksrekryterande.En spetsutbildning i... Läs hela svaret
Hej" som rubriken lyder är min fråga: Får grundskoleelever läsa gymnasiala kurser och få betyg i dem?
Ibland hör man att grundskoleelever fick betyget i t.ex matematik 1c och t o m matematik 2c redan på grundskolan, men får grundskolorna utfärda gymnasiala betyg?
Tack för svaret - på...
Anna: :
Hej!Ja, det finns ett mindre antal elever som redan på grundskolan får betygen i gymnasiala kurser. Det är inte så vanligt men förekommer.De flesta grundskolor... Läs hela svaret
Kan man hopppa över matte 4 och gå direkt till matte 5?
Anna: :
Hej Carl!mattekurserna i Sverige bygger direkt på varandra.Matematik 5 och kurser i matematik Specialisering (kan finnas flera med olika innehåll) bygger på innehåll i kursen Matematik 4. Man måste... Läs hela svaret
Hej! Jag har varit på gymnasiemässan och kollat runt lite och har inte hittat någon skola förutom Hvitfeldska som jag faktiskt tycker om. Jag vill verkligen komma in på mattespets och det är målet, har redan börjat plugga extra/repetera på...
Julia: :
Hej Bahar,att du gillar matte och har A i matte, är jättebra! Men frågan är då om det är "anledning nog" att gå just matte-spets.... . Enligt statistiska uppgifter är... Läs hela svaret
Hej
om en duktig i matte elev vill få betyg i Matematik 1 redan på grundskolan, vad gäller?
Vänligen
S.
Anna: :
Hej,
Det är jättebra att eleven är duktig i matte!
För att på grundskolan få betyg i en gymnasial kurs, ex. i Matte 1a, 1b eller 1c kan eleven göra en... Läs hela svaret
Hej, min fråga gäller en särbegåvad elev som är jätteduktig i matte. Var erbjuds spetsutbildningar i matematik på svenska gymnasieskolor?
Tacksam för svar!
Oleg
Daniel: :
Hej,det finns spetsutbildningar på ett antal svenska gymnasieskolor:
Matematikgymnasiet på Danderyds gymnasium >> är en särskild variant av det Naturvetenskapliga programmet, där man... Läs hela svaret
Jag går i sjuan och pluggar jämt inför vartenda prov och får ett bra resultat, nämligen A i alla ämne.
I skolan är det så att lärarna tycker att jag är ett geni. Jag har bott i Sverige ca ett år och jag kom ikapp andra elever och även bättre än de i vissa ämne.
Som matte, NO, engelsk och många...
Daniel: :
hej Bahar,
det är jättebra att du är duktig i skolan. Att du har a-betyg i alla ämnen är också jättebra! duktigt gjort! Jag tycker du ska följa dina lärares råd... Läs hela svaret