Hej! Jag har precis börjat i årskurs nio och funderar en hel del kring gymnasieval. Jag är väldigt studiemotiverad och lättlärd, jag har mycket självdisciplin och har lätt att ta ansvar. I våras (vårterminen i årskurs åtta) fick jag 340 i meritvärde. Jag är intresserad av politiska frågor och juridik, och tycker om att ta ställning till olika påståenden och ämnen. Dessutom tycker jag att biologi är intressant, och jag tycker inte heller att matten är oöverkomlig eller svår, utan jag tycker om att få fundera och klura på svåra problem. Det finns inget ämne i skolan som jag absolut ogillar, det skulle i sådana fall vara de praktiska ämnena som musik och slöjd med mera. Kemi (i form av laborationer) och teknik intresserar mig inte så mycket alls dock. Däremot tycker jag att kemi på en teoretisk nivå och att biologi som rör människokroppen är intressant. De ämnen som jag tycker mest om skulle nog vara samhällskunskap, svenska och biologi (samt den teoretiska delen av kemin). Jag skulle gärna vilja gå ett gymnasieprogram där det finns andra som är studiemotiverade, och jag har inga problem med att prestera under press. Jag vill läsa vidare efter gymnasiet på högskola eller universitet. Som mina tankar går nu funderar jag på att antingen gå Samhällsvetenskapsprogrammet - Samhällsvetenskap, och att då läsa upp matten få att få behörighet till fler utbildningar på högskola. Eller att gå Naturvetenskapsprogrammet - Samhällsvetenskap. Mina frågor kan sammanfattas såhär: 1. Anser du att jag utifrån mina intressen och egenskaper passar bäst in på Naturvetenskapsprogrammet - Samhällsvetenskap eller Samhällsvetenskapsprogrammet - Samhällsvetenskap? 2. Är det en myt att Samhällsvetenskapsprogrammet är en slöare linje än Naturvetenskapsprogrammet, och att de elever som går NA är mer studiemotiverade? 3. Om man har högsta betyg, bör man då läsa NA för att man har möjligheten? 4. Är matten som man läser på NA mycket svårare än den på SA? 5. Jag önskar egentligen att jag skulle älska alla de naturvetenskapliga ämnena och matten, och att jag skulle vara lika bra på dem som jag är i de samhällsvetenskapliga ämnena. Min dröm vore egentligen att bli kardiolog eller hjärnkirurg, eller kanske forskare inom dessa ämnen. Jag tror dock inte att det skulle passa mig, just eftersom jag är bättre på andra saker i skolan. Men just nu har jag betygen och jag har självdisciplinen för att studera, bör jag bortse från denna väldigt vaga dröm eller bör jag ta hänsyn till den i mitt gymnasieval? 6. Jag funderar på att läsa juridik alternativt åt läkar-hållet i någon form. Jag tror att jag skulle klara SA ganska smärtfritt, men är det mer värt att gå SA och få högre betyg eller att gå NA och få en bredare grund? Tack på förhand!
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31967 frågor besvarade.
Vilket gymnasieprogram är bäst lämpat för mig?
1 Svar
Hejsan!
Det är jättebra att du är mycket studiemotiverad och har höga betyg.
Du skriver om att du vill gå "ett gymnasieprogram där det finns andra som är studiemotiverade", men det beror inte så mycket på vilket Program man går, utan på vilka elever som "hamnar" i din klass - och det går inte att veta på förhand.
Det finns ett antal mycket studiemotiverade elever på alla program, men frågan är då om de är i majoritet just i din klass, eller i minoritet.
Sedan, är det så att varje gymnasieelev kan och bör göra utbildning till "sin egen". Det är Du som studerar med Hjälp av böcker och lärare. Du gör läxorna och läser i läroböckerna och söker info på andra sätt - när och hur du vill, här är du inte beroende om att andra i din klass är studiemotiverade eller inte. Om de andra bråkar med varandra eller med lärare, kan du sitta och läsa i en lärobok (ingen kan förbjuda dig det).
Med massvis med info som finns på Internet, är inte läraren längre "bärare av Kunskap", som det var förut... Du behöver inte läraren för att rabbla upp fakta för dig; du kan söka upp fakta på egen hand. Sedan använder du läraren som Handledare (vid oklarhet om vad som du behöver lära dig i första hand - Vad som "kommer på provet", så att säga... - du vill ju också ha höga betyg, och inte endast skaffa dig mer kunskap).
***
Jag ska också försöka svara på de konkreta frågor som du ställer:
Mina frågor kan sammanfattas såhär:
1. Anser du att jag utifrån mina intressen och egenskaper passar bäst in på Naturvetenskapsprogrammet - Samhällsvetenskap eller Samhällsvetenskapsprogrammet - Samhällsvetenskap?
Mitt svar: i din ålder kan intressen förändras ganska mycket och ganska snabbt. Det som du är mest intresserad av idag, kanske du är lite mindre intresserad av - när det är dags att börja på gymnasiet, om ca 10,5 månader (nästan ett år).
2. Är det en myt att Samhällsvetenskapsprogrammet är en slöare linje än Naturvetenskapsprogrammet, och att de elever som går NA är mer studiemotiverade?
Mitt svar: det är säkert olika på olika skolor. Det som stämmer är att på NA läser man fysik, kemi, biologi och mycket matte i snabb takt. Om man inte är "bra kompis" med matten, blir det snabbt rätt så tufft. De elever som inte har anlag att lätt klara matte och naturvet.ämnena måste då antigen hoppa av NA eller kämpa sig fram. Har man "talang" för matte och naturvet.ämnena - kan man lätt klara sina studier och har då även mycket tid och energi "övers" för bus och stök... och kan då samtidigt som hen klarar av att få högsta betygen, bråka med lärare och förstöra för andra elever, tyvärr.
3. Om man har högsta betyg, bör man då läsa NA för att man har möjligheten?
Mitt svar: jag tycker inte att man per automatik behöver göra det. Svar beror på om man behöver för behörighet de ämnena som läses på NA (t.ex om man vill bli Läkare eller Veterinär eller Biolog); annars kan man t.ex försöka komma in på Spets-utbildning inom Samhällsvetenskap. Till Spets-utbildningar som är få och ej finns i alla städer, söker elever med höga betyg från hela Sverige; det är svårt att komma in, så här är störst chans att ha mycket studiemotiverade klasskompisar.
4. Är matten som man läser på NA mycket svårare än den på SA?
Mitt svar: ja, det är det. Detta på grund av att man på NA läser det avancerade spåret i matten och gör det i snabb takt. Du kan se innehåll i kurserna på www.matteboken.se (på NA läser man hela matte 1c redan till jul i år1; och får betyg i matte 2c till sommaren i år1; och så läser man matte 3c under årskurs2; på inriktningen Naturvetenskap läser man även matte4 som obligatorisk kurs; sedan finns det valbara kurser matte5 och specialisering).
5. Jag önskar egentligen att jag skulle älska alla de naturvetenskapliga ämnena och matten, och att jag skulle vara lika bra på dem som jag är i de samhällsvetenskapliga ämnena. Min dröm vore egentligen att bli kardiolog eller hjärnkirurg, eller kanske forskare inom dessa ämnen. Jag tror dock inte att det skulle passa mig, just eftersom jag är bättre på andra saker i skolan. Men just nu har jag betygen och jag har självdisciplinen för att studera, bör jag bortse från denna väldigt vaga dröm eller bör jag ta hänsyn till den i mitt gymnasieval?
Mitt svar: jättesvårt att svara; jag känner inte dig; dessutom kan dina intressen ändras, vilket är mycket vanligt fram tills man blir ca 25 år gammal och det finns exempel på att folk ändrar sig helt när de är över 30 år gamla.
6. Jag funderar på att läsa juridik alternativt åt läkar-hållet i någon form. Jag tror att jag skulle klara SA ganska smärtfritt, men är det mer värt att gå SA och få högre betyg eller att gå NA och få en bredare grund?
Mitt svar: vill man komma in på t.ex juristprogrammet eller på läkarprogrammet, behöver man höga betyg; typ A i alla kurser, helst. Alternativt måste man få högt resultat på högskoleprovet (har man goda kunskaper bör man få högt på HP, men man kan ha otur och ha en "dålig dag" när HP skrivs och nästa chans får man om ett halvtår... ). Andra högskoleprogram som brukar kräva mycket höga betyg är arkitektutbildningar, veterinärprogrammet och psykologprogrammet.
Frågor och svar taggade med 'ämneslärarutbildning' (38 st.)
-
Kan man ha mer än två ämnen?
Hej! Jag är en elev som vill plugga till ämneslärare och är väldigt splittrad över två skolor. En skola har de två ämnen jag vill plugga men jag gillar inte skolan, den andra har bara en av de men jag vill verkligen plugga där. Min...
Ja, det går att i efterhand utöka lärarlegitimationen med fler undervisningsämnen. För detaljerna ang.hur det kan gå till fråga studievägledare på lärarhögskolorna... Läs hela svaret -
Ämneslärarutbildning?
Hej, jag har sökt in till ämneslärarutbildningen för gymnasieskolor med ingången Engelska i Lunds Universitet. Jag vill däremot ha religionskunskap som mitt andra ämne. Från vad jag vet lägger man till sitt andra ämne efter att man har...
Hejsan,på lu.se/lubas/i-uoh-lu-LA%C3%84GN-INEN/80710 läser man bland annat följande: "Du väljer ditt andraämne under utbildningen. Information om aktuella ämneskombinationer finner du... Läs hela svaret -
Kan man göra både ämneslärarprogrammet och översättare programmet?
Hej. Jag går just nu till ämneslärarprogrammet engelska och spanska(det är min första år). Jag har har tänkt lite kring det och jag skulle vilja ha en examen för att bli också översättare i engelska språket. Alltså ha...
Hej,se om Översättarprogrammet ligger på grundnivån eller på avancerad nivå. Om det ligger på avancerad nivå, då bör man... Läs hela svaret -
Kan jag gå KPU inriktat mot högstadiet och sedan arbeta på gymnasiet?
Hej! Jag har en kandidatexamen i svenska och är behörig att söka KPU med inriktning mot högstadiet. Jag läser just nu in en magisterexamen i svenska och när den här vårterminen är slut är jag även behörig att söka vissa KPU med inriktning mot gymnasiet. Jag vill helst arbeta som...
Hej Wilma,om du redan har kandidatexamen i svenska och läser nu masterprogrammet, så borde du kanske kunna uppvisa att du läst en termin på heltid (30 hp) svenska... Läs hela svaret -
Byta ut naturkunskap 2 mot naturvetenskaplig specialisering?
Har tänkt söka till ämneslärare mot arbete i gymnasiet med inriktning i idrott och hälsa samt naturkunskap på malmö universitet under hösten 2023. Såg dock att naturkunskap 2 var en behörighet men studerade naturvetenskaplig specialisering under gymnasiet då jag gick natur natur. Har jag...
Hej Hugo,om du har godkända betyg i alla kurser som jag nämner här: fysik1a, kemi1 och biologi1 (alltså, i alla tre kurser) då behöver du inte läsa naturkunskap... Läs hela svaret -
Kan man bli lärare med en kandidat examen?
Hej!! Jag undrar om man kan bli lärare som undervisar på distans för komvux studier med en kandidat på data och systemvetenskap su.
Hej Sara!Ett av målen inom den svenska skolpolitiken är att alla lärare ska vara behöriga. En behörig lärare är den som har Lärarlegitimation. I grunden för... Läs hela svaret -
Behörighet till ”fel” b-språk?
Jag undrar om jag som har gått tyska fram till steg 4 på gymnasiet har behörighet att söka till ämneslärarprogrammet med franska som förstaämne (eller andraämne). Om inte, hur får man den behörigheten?
Hej Oscar; vad gäller franska så behöver du skaffa dig godkänt betyg i franska 3. Om du på grundskolan läste franska, kan du direkt söka kursen Franska 3 på komvux. det är en kurs... Läs hela svaret -
Kan jag bli sociologilärare och franska lärare?
Hej jag undrar om hur man ska gå till väga för att bli ämneslärare och undervisa ämnen som är helt olika från varandra, gäller de enbart att läsa enskilda kurser på högskola och sedan komplettera med KPU, eller vad kan man...
Hejsan,läs gärna information om Utbildning i yrkespresentationen Sociologilärare. Att gå via KPU, alltså läsa 120 respektive 90 högskolepoäng i sina blivande... Läs hela svaret -
Lärare i franska?
Hej. Jag pluggar just nu på komvux och vill bli franskalärare. Jag undrar vilka behörighet behövs för att bli lärare i franska på gymnasienivå när man söker på universitet?Kommer jag behöva plugga särskilda ämne...
Hej!utbildningar till lärare (och bland annat till språklärare) ligger i Sverige på högskolenivå (man läser på en Lärarhögskola). För att bli legitimerad lärare måste man... Läs hela svaret -
Är det vanligt att byta ämne?
Hej, har kommit in på ämneslärarprogrammet inriktning gymnasiet, dock är jag inte nöjd med ämnet jag valde och ämnet jag skulle välja valde jag som senanmälan. På UHR så ser man att det finns en plats kvar på urval 2, jag undrar...
Hej!Du kan kontakta både Antagning.se (tel.nr 0771-550720, tel.tid kl.9-16 på vardagar) och studievägledare på den institutionen där din utbildning "hör till". Din fråga är av den... Läs hela svaret -
Hur läser jag till lärare när jag redan har en utbildning?
Hej, Kan jag bygga på detta och bli ämneslärare i gymnasiet? Behöver hjälp att reda ut detta då jag inte hittar tillräcklig information någonstans. Eller kan jag på något annat sätt bli lärare?
Hej Sanna,om du vill få ut lärarlegitimation från Skolverket, måste du bland annat få ut Lärarexamen.Lärarexamen får man på... Läs hela svaret -
Jag vill bli mattelärare och undrar vad som krävs för utbildningen?
Hej ! Jag vill bli mattelärare och undrar om vad som krävs för utbildningen? Hur många antagningspoäng behöver man och HP poäng? Hur mycket får man varje månad? Hur länge ska man läsa?
Hejsan,Mattelärare kan man jobba som på grundskola, gymnasiet, folkhögskola eller högskola. Jag antar att din fråga gäller att bli gymnasielärare... Läs hela svaret -
Särskild behörighet för lärarutbildningen?
Hej, Jag ämnar att söka in på gymnasielärarprogrammet med huvudämne svenska och andraämne historia. Jag har grundläggande behörighet genom ett slutbetyg med både gamla och nya betyg och undrar således vilken särskilt behörighet som gäller mig utöver den grundläggande? När man läser på...
Hej Paulina,min tolkning är att du behöver skaffa dig godkänt betyg i Engelska 6 - och jag kan förklara hur jag tänker... Med gymnasiereformen 2011-12 ingår det nu godkänt... Läs hela svaret -
Hur ser antagningspoängen ut för gymnasielärare?
Hej, jag undrar vad antagningspoängen är (både HP och gymnasiepoäng) för att söka in till gymnasielärare, ämnena matte och kemi i Stockholms universitet?
Hej Hedi, det är väl den här utbildningen som du är intresserad av - su.se/sok-kurser-och-program/lmnty-gykm ? då finns det följande uppgifter: sedan hösten 2017,... Läs hela svaret -
Kan man gå från gymnasielärare till grundskollärare?
Hej Om man tar examen från ämneslärarprogrammet kan man då arbeta som behörighet grundskollärare om man kompletterar? Isåfall vad behöver man komplettera?
Hej, en behörig/legitimerad gymnasielärare i Sverige är även behörig att undervisa i samma ämnen på högstadiet (år 7 - 9 i grundskolan). För det behöver man inte komplettera ngt. VänligenANNA
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga