Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31928 frågor besvarade.
Borde jag gå om 1:an?
1 Svar
Hej Frida, du vill läsa till >>civilingenjör och som behörighet är nu, så krävs det att man för Särskild behörighet har godkända betyg i Fysik 2, Matte 4 och lägst Kemi 1 (till vissa utbildningar kan även Kemi 2 krävas). De kurser läser man på NA, inriktning Naturvetenskap & på Teknik, inriktning Teknikvetenskap.
De som vill bli civilingenjörer läser ofta Teknikprogrammet, inriktning Teknikvetenskap; på så sätt slipper de läsa Biologi, som är obligatoriskt på NA men krävs ej för civilingenjör.
***
Du frågar om det är bättre att stanna på VO eller byta till NA. Du vill veta hur lång tid det tar att komplettera efter gymnasiet för att bli behörig till Civilingenjörsprogrammen på högskolenivå. Du har inte heller fått svar ang. om du får plats på NA eller inte.
Så här tänker jag:
- det är bra att ha kunskaper inom medicin, vård och första hjälpen och detta, oavsett vad man gör senare i livet; det är också bra att ha ett yrke att "falla tillbaka på" - på VO blir du >>undersköterska om 2 år. Du kan med stor sannolikhet få sommarjobb inom hemtjänst eller som personlig assistent eller vårdbiträde redan nästa sommar och sedan kan få sommarjobb och/eller extrajobb under alla de åren som du kommer att läsa till Civilingenjör (det är fem år på högskolan som man läser till civilingenjör).
ang. hur lång tid det tar att komplettera - så beror det på vilka valbara kurser du läser på VO. Om du läser kurser för grundläggande behörighet - dvs svenska 3 och engelska 6 - och om du även läser mer matte än du måste läsa på VO, dvs matte 2a och kanske även 3b, då behöver inte kompletteringen ta längre tid än ett år, 2 terminer; dvs du vinner inte någon tid på att hoppa av VO.
Om du läser de kurser som jag nämner ovan, dvs svenska 3, eng 6, matte 2a och 3b - då återstår det att komplettera med matte 4 och Fysik 1a och 2 samt med Kemi 1. Det kan även gå att komplettera på en termin i så fall - och söka till Civilingenjörsprogrammet redan från våren... En fördel att söka från våren (start vårterminen) är också att antagningsgräns ligger ofta lägre, då färre söker till vårterminens start.
Om jag vore i dina "skor", skulle jag stanna kvar på VO; säga på skolan att jag vill läsa kurser för Grundläggande behörighet, vilket är eleven rättighet (skola kan inte neka dig det). Förhoppningsvis kan du läsa matte 2a och även 3b. Om inte, bedriv självstudier i matte - www.matteboken.se
Fråga också på din skola om du t.ex kan läsa Kemi 1 som en kurs inom Individuellt val och även Matte 4. Om du lyckas med det, har du i så fall endast Fysik att komplettera med. Fysik 1a och 2 "går på" 250 gymnasiala poäng sammanlagt och läses på heltid på Komvux på 12,5 veckor.
Det går minst lika snabbt att komplettera med, kanske snabbare... jämfört med att byta och börja om från åk1 på nytt.
Se om du kommer in på NA. Om inte, var inte ledsen för det - för att jag ser många fördelar i att stanna på VO.
Bästa hälsningar
ANNA
Hej igen, :)
tidsmässigt vinner du inget på att byta och börja om från åk1. Det blir troligtvis samma "tidsåtgång" - om du stannar på VO eller börjar om från åk1 på Naturvetenskapsprogrammet.
Ang. byta eller inte byta: "Man vet vad man har... man vet inte vad man får" - på gott och ont! :)
Du vet nu hur det är att läsa på VO, men du vet inte hur det är att läsa på NA. Det kan både bli en rolig eller "otrevlig" överraskning :( om du byter. Det är mycket mer "teoretisk" inriknting på studier på ett högskoleförberedande program; ingen obligatorisk praktik; svårare spår i matte och man läser också mer Historia /större kurs - dubbelt så stor, jämfört med VO/.
Olika typer av studier passar olika människor olika bra, kan man säga. Utan att känna dig, kan jag omöjligen säga om det är bättre för dig att stanna eller att byta.
Det du efterfrågar är "mycket-individuellt-anpassad" gymnasial utbildning. :) Jag önskar att det vore möjligt! Tyvärr är det inte så idag. Det skulle bli extremt dyrt och "besvärligt" och många ggr praktiskt omöjligt att ordna så att varje elev läser endast de kurser som hen tycker att hen behöver.
Sedan är det också så att du kan ändra dig och om 2 år vill du någonting helt annat; vill t.ex satsa på ett helt annat yrke. Det är inte omöjligt att det blir så.
På gott och ont, är systemet med ungdomsgymnasiet sådant att det är ganska strikta "fasta" utbildningar på de nationella programmen - men "viss valmöjlighet", men endast inom det som varje skola kan erbjuda. Mot bakgrund av lärarbrist, blir valmöjligheterna ännu mer begränsade: om det ej finns lärare som kan undervisa, vad ska rektor göra? Lärare växer inte på träd... ju. :)
Det kan tyvärr även bli så att även om du blir lovad att läsa en viss kurs, så finns det sedan inte lärare som kan undervisa (hen kan bli sjuk, sluta på skolan av någon anledning eller bli föräldraledig) - och då går det inte... rektor kan inte trolla fram en lärare som inte finns. :(
Jag tycker du ej ska vara rädd att läsa kurser "i onödan". Det är många ggr svårt att veta på förhand vilka kunskaper man kommer att ha användning för. Det är därför bra att lära sig så mycket som möjligt om "allt möjligt". :)
Kika gärna på olika högskoleingnjörsutbildningar på www.studera.nu/jamfor-utbildning - och du kommer att se att så som behörighet ser ut idag, då krävs det Matte 3c ibland och Matte 4 ibland - beroende på vilken inriknting Högskoleingenjörsprogrammet har.
Frågor och svar taggade med 'kompletterande pedagogisk utbildning' (14 st.)
-
Kompletterande pedagogisk utbildning?
Jag har 20+ års arbetslivserfarenhet inom främst projektledning, inköp och logistik. I botten har jag en kandidatexamen inom industriell ekonomi, med inriktining logistik. Är också civilekonom. Jag undrar om jag kan komplettera med pedagogisk utbildning för att...
Hej,du får bäst svar från studievägledare på lärarhögskolorna; de är experter på lärarutbildningar och lärarbehörigheter men jag vill ändå ge... Läs hela svaret -
KPU efter beteendevetenskaplig utbildning?
Hej, Om jag läser 120 hp inom psykologi, kan jag läsa KPU för att bli behörig/legitimerad gymnasielärare? Hur görs ämneskombinationer? Behöver man läsa 120 hp i ytterligare ett ämne för att kunna bli lärare i bägge ämnen?
Hej,frågor om lärarutbildningar och lärarbehörigheter besvaras bäst av skolverkets avdelning för lärarlegitimationer och av studievägledare på... Läs hela svaret -
Kan jag gå KPU inriktat mot högstadiet och sedan arbeta på gymnasiet?
Hej! Jag har en kandidatexamen i svenska och är behörig att söka KPU med inriktning mot högstadiet. Jag läser just nu in en magisterexamen i svenska och när den här vårterminen är slut är jag även behörig att söka vissa KPU med inriktning mot gymnasiet. Jag vill helst arbeta som...
Hej Wilma,om du redan har kandidatexamen i svenska och läser nu masterprogrammet, så borde du kanske kunna uppvisa att du läst en termin på heltid (30 hp) svenska... Läs hela svaret -
Hur stor chans finns det om man är reservplats 3?
Hej! Jag är student med ungefär 173 hp och har sökt till en utbildning, där 100 personer är antagen. Just nu är jag på reservplats 3 och undrar om ni tror att det finns en chans överhuvudtaget till att jag blir antagen... Utbildningen jag har sökt...
Hej Sofia,som RESERV nr.3 har man en god chans att bli antagen, men tyvärr inga garantier.FRåGA SYV kommer hålla tummarna för dig!Lycka till! -
SVA 3 och kompletterande pedagogisk utbildning ?
Jag har civilingenjörexamen och just nu studerar jag på sva grundläggande 4 på Sifa. Jag har fått en tjänst som NO-lärare och funderar på att studera en kompletterande pedagogisk utbildning för att kunna jobba som legitimerad lärare. Jag...
Hej Carla.På gymnasienivå (och kurser i svenska som andraspråk 1,2 och 3 ligger på Gymnasial nivå) läser man på komvux i den kommunen där man är... Läs hela svaret -
Hur blir jag lärare i teknik?
Hej! Finns det något program på distans för att bli tekniklärare åk 7-9 eller på gymnasiet? Jag hittar endast program på campus.
Hej Linnéa!Om du vill söka till en högskoleutbildning med start hösten 2020, då kommer utbud av utbildningar fastställas till 16 mars 2020 (det är då anmälningsperiod... Läs hela svaret -
Poäng som krävs med kpu?
Hej! jag började i höstas läsa ämneslärareprogrammet inriktning engelska men klarade inte en spärrtenta. Jag fick då istället tipset att antigen studera engelska omgång två distans i en annan skola eller vänta till hösten för...
Hej,för att komma in på KPU måste man ha minst 90 hp godkända inom ett och samma undervisningsämne; kan krävas fler meriter.För det första, så prioriterar KPU de sökande som ska... Läs hela svaret -
Hur ser arbetsmarknaden ut för nyutbildade gymnasielärare i filosofi?
Hej! Jag har hört att det kommer vara lätt för nyutbildade gymnasieämneslärare att få jobb framöver. Gäller detta även för nyutbildade gymnasielärare i filosofi? Vänligen, Anders.
Hej Anders; gymnasielärare är oftast behöriga att undervisa i 2 ämnen.Kurser i filosofi på gymnasiet läses på några få gymnasieprogram,... Läs hela svaret -
dela upp lärarutbildning?
hej! jag är sugen på att bli idrottslärare på gymnasienivå. min fråga är, om man inte vill läsa mer än 1 ämne. dvs om jag bara vill undervisa i idrott har jag då förstått det som att man kan läsa endast lösa ämnet och sedan komplettera med de pedagogiska kurserna? jag undrar även om man...
Hej! Idrottskurser på LiU riktar sig inte till gymnasiet, men går att läsa om här: https://liu.se/ikk/idrott-och-rorelse?l=svVisst kan man bli behörig i endast idrott, men det är säkert bra att... Läs hela svaret -
Bli gymnasielärare?
Hej, hur gör man för att få behörighet att vara gymnasielärare om man har en ekonomutbildning från Lunds Universitet (Civilekonom, när jag gick i skolan....). Jag förstår att man måste läsa pedagogiken men hur mycket och hur lång tid?
Hej Bjarne, i brist på lärare kan du säkert få jobb nu till hösten, även utan lärarexamen /tyvärr - skulle jag säga... för att det är beklagligt att många obehöriga... Läs hela svaret -
Kompletterande pedagogisk utbildning?
Hej Vad finns det för kurser eller program man kan läsa för att kunna bli samhällskunskaps eller historie lärare i gymnasiet(inte ämneslärarprogrammet). Då jag funderar på att ta en annan väg för att bli gymnasielärare genom kompletterande pedagogisk utbildning.
Du behöver läsa minst 90 högskolepoäng = tre terminer på heltid i vardera ämnet; i ett av ämnena behöver du ännu en termin, dvs 120 hp, som blir ditt huvudämne och sedan kan du läsa KPU och bli gymnasielärare . -
Vad behöver jag för att läsa kpu?
Hej! Jag läste Biomedicin, inriktning fysisk träning på Halmstad högskola mellan 2013-2016. Jag är nu intresserad av att läsa vidare till idrottslärare och för att ha behörighet till att läsa KPU behöver jag ha 90hp i idrott. Min undran är, finns det några poäng ur min tidigare utbildning jag...
Hej Anthony, det är tyvärr tveksamt att några kurser från Biomed.programmet kan bli tillgodoräknade som "idrottskurser". Du bör visa upp dina betyg för en studievägledare som just... Läs hela svaret -
Behörig ekonomilärare?
Hej, hur blir man behörig ekonomilärare?
Hej Anna! Det vanligaste är att man blir ämneslärare på gymnasiet i två ämnen. Vilka ämnen som får kombineras med Företagsekonomi och annan bra info, finns bl a på... Läs hela svaret -
Kan jag läsa yttligare ett ämne?
Hej! Jag undrar om man kan läsa till yttligare ett ämne om man redan har lärarexamen i tre ämnen, alltså att man endast läser så mycket hp som krävs för att få undervisa i ämnet och inte läsa pedagigiken då man redan läst den?
Pedagogiken är anpassad till just undervisningsämnena och man bör därför läsa pedagogik sist. Vill man bli behörig i ännu ett ämne, blir man tvungen läsa om KPU, tre... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga