Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31872 frågor besvarade.
Borde jag gå om 1:an?
1 Svar
Hej Frida, du vill läsa till >>civilingenjör och som behörighet är nu, så krävs det att man för Särskild behörighet har godkända betyg i Fysik 2, Matte 4 och lägst Kemi 1 (till vissa utbildningar kan även Kemi 2 krävas). De kurser läser man på NA, inriktning Naturvetenskap & på Teknik, inriktning Teknikvetenskap.
De som vill bli civilingenjörer läser ofta Teknikprogrammet, inriktning Teknikvetenskap; på så sätt slipper de läsa Biologi, som är obligatoriskt på NA men krävs ej för civilingenjör.
***
Du frågar om det är bättre att stanna på VO eller byta till NA. Du vill veta hur lång tid det tar att komplettera efter gymnasiet för att bli behörig till Civilingenjörsprogrammen på högskolenivå. Du har inte heller fått svar ang. om du får plats på NA eller inte.
Så här tänker jag:
- det är bra att ha kunskaper inom medicin, vård och första hjälpen och detta, oavsett vad man gör senare i livet; det är också bra att ha ett yrke att "falla tillbaka på" - på VO blir du >>undersköterska om 2 år. Du kan med stor sannolikhet få sommarjobb inom hemtjänst eller som personlig assistent eller vårdbiträde redan nästa sommar och sedan kan få sommarjobb och/eller extrajobb under alla de åren som du kommer att läsa till Civilingenjör (det är fem år på högskolan som man läser till civilingenjör).
ang. hur lång tid det tar att komplettera - så beror det på vilka valbara kurser du läser på VO. Om du läser kurser för grundläggande behörighet - dvs svenska 3 och engelska 6 - och om du även läser mer matte än du måste läsa på VO, dvs matte 2a och kanske även 3b, då behöver inte kompletteringen ta längre tid än ett år, 2 terminer; dvs du vinner inte någon tid på att hoppa av VO.
Om du läser de kurser som jag nämner ovan, dvs svenska 3, eng 6, matte 2a och 3b - då återstår det att komplettera med matte 4 och Fysik 1a och 2 samt med Kemi 1. Det kan även gå att komplettera på en termin i så fall - och söka till Civilingenjörsprogrammet redan från våren... En fördel att söka från våren (start vårterminen) är också att antagningsgräns ligger ofta lägre, då färre söker till vårterminens start.
Om jag vore i dina "skor", skulle jag stanna kvar på VO; säga på skolan att jag vill läsa kurser för Grundläggande behörighet, vilket är eleven rättighet (skola kan inte neka dig det). Förhoppningsvis kan du läsa matte 2a och även 3b. Om inte, bedriv självstudier i matte - www.matteboken.se
Fråga också på din skola om du t.ex kan läsa Kemi 1 som en kurs inom Individuellt val och även Matte 4. Om du lyckas med det, har du i så fall endast Fysik att komplettera med. Fysik 1a och 2 "går på" 250 gymnasiala poäng sammanlagt och läses på heltid på Komvux på 12,5 veckor.
Det går minst lika snabbt att komplettera med, kanske snabbare... jämfört med att byta och börja om från åk1 på nytt.
Se om du kommer in på NA. Om inte, var inte ledsen för det - för att jag ser många fördelar i att stanna på VO.
Bästa hälsningar
ANNA
Hej igen, :)
tidsmässigt vinner du inget på att byta och börja om från åk1. Det blir troligtvis samma "tidsåtgång" - om du stannar på VO eller börjar om från åk1 på Naturvetenskapsprogrammet.
Ang. byta eller inte byta: "Man vet vad man har... man vet inte vad man får" - på gott och ont! :)
Du vet nu hur det är att läsa på VO, men du vet inte hur det är att läsa på NA. Det kan både bli en rolig eller "otrevlig" överraskning :( om du byter. Det är mycket mer "teoretisk" inriknting på studier på ett högskoleförberedande program; ingen obligatorisk praktik; svårare spår i matte och man läser också mer Historia /större kurs - dubbelt så stor, jämfört med VO/.
Olika typer av studier passar olika människor olika bra, kan man säga. Utan att känna dig, kan jag omöjligen säga om det är bättre för dig att stanna eller att byta.
Det du efterfrågar är "mycket-individuellt-anpassad" gymnasial utbildning. :) Jag önskar att det vore möjligt! Tyvärr är det inte så idag. Det skulle bli extremt dyrt och "besvärligt" och många ggr praktiskt omöjligt att ordna så att varje elev läser endast de kurser som hen tycker att hen behöver.
Sedan är det också så att du kan ändra dig och om 2 år vill du någonting helt annat; vill t.ex satsa på ett helt annat yrke. Det är inte omöjligt att det blir så.
På gott och ont, är systemet med ungdomsgymnasiet sådant att det är ganska strikta "fasta" utbildningar på de nationella programmen - men "viss valmöjlighet", men endast inom det som varje skola kan erbjuda. Mot bakgrund av lärarbrist, blir valmöjligheterna ännu mer begränsade: om det ej finns lärare som kan undervisa, vad ska rektor göra? Lärare växer inte på träd... ju. :)
Det kan tyvärr även bli så att även om du blir lovad att läsa en viss kurs, så finns det sedan inte lärare som kan undervisa (hen kan bli sjuk, sluta på skolan av någon anledning eller bli föräldraledig) - och då går det inte... rektor kan inte trolla fram en lärare som inte finns. :(
Jag tycker du ej ska vara rädd att läsa kurser "i onödan". Det är många ggr svårt att veta på förhand vilka kunskaper man kommer att ha användning för. Det är därför bra att lära sig så mycket som möjligt om "allt möjligt". :)
Kika gärna på olika högskoleingnjörsutbildningar på www.studera.nu/jamfor-utbildning - och du kommer att se att så som behörighet ser ut idag, då krävs det Matte 3c ibland och Matte 4 ibland - beroende på vilken inriknting Högskoleingenjörsprogrammet har.
Frågor och svar taggade med 'gymnasielärare' (118 st.)
-
Naturvetenskapsprogrammet & sedan distans utbilda sig gymnasielärare?
Hej, Jag går i 9an och har sökt till naturvetenskapsprogrammet på gymnasiet. Jag vill gå med inriktning natur-samhäll. Därför undrar jag om det går bra att utbilda sig till gymnasielärare efter studenten på denna linjen och vilken...
Hejsan,så roligt att du vill bli lärare! Sverige behöver fler lärare! Gymnasielärare kan vara behöriga i olika ämnen. På gymnasiets yrkesprogram... Läs hela svaret -
Behöver jag göra praktik när jag kompletterat min lärarexamen?
Hej! Jag har en lärarexamen för grundskolans tidigare skolår, från 2007. Jag planerar att läsa fristående kurser i svenska och svenska som andraspråk för att utöka min behörighet på egen hand och bli behörig i svenska och SVA...
Hej,du skriver om att du vill "utöka din behörighet på egen hand"... menar du att du vill få Legitimation med behörighet att undervisa i svenska på... Läs hela svaret -
Kan man läsa fristående kurser för att bli psykolog lärare?
Kan man läsa fristående kurser för att bli psykolog lärare? Alltså på gymnasiet
Hej,kika gärna på avsnitt UTBILDNING i framtid.se/yrke/psykologilarare - för en person som inte redan är lärare (altså saknar lärarexamen) och vill... Läs hela svaret -
Behörighet i psykologi för gymnasielärare?
Hej! Jag funderar på att bli behörig lärare i psykologi på gymnasiet. Jag har lärarexamen, lärarlegitimation (gymnasieinriktning) och jag har läst psykologi 1-30 (A) och psykologi 31-60 (B). Min fråga är om jag måste läsa psykologi...
Hejsan,det vi här på FRåGA SYV vet om yrket Psykologilärare uppger vi i presentationen på Framtid.se/yrke/psykologilarareSkolverkets avdelning för lärarlegitimationer är... Läs hela svaret -
Gå från förskolelärare till gymnasielärare och tvärtom?
Hej jag vill jobba med barn under kortare tid och jag vill inte studera till barnskötare, då utbildningen är ca 2 år medan förskolelärare är ca 3 år och det skiljer sig inte så mycket i tiden, men däremot i lön. Men jag vill ju dels...
Hej,som det är nu (mars 2023) så är yrket Barnskötare, i Sverige, icke-reglerat (arbetsgivare får anställa med vilken utbildning som helst). Vissa kommuner har... Läs hela svaret -
Ämneslärare - val av ämne?
Hej! Jag är sugen på att studera ämneslärarprogrammet med inriktning mot gymnasieskola. Dock så har jag svårt att hitta hur arbetsmarknaden ser ut för olika inriktningar. Allra helst vill jag läsa religion eller historia men jag har hört att det...
Hej,alla de ämnen som du är intresserad: samhällskunskap, religion och historia av är obligatoriska i Sverige både på grund- och på gymnasieskolans alla program och dessutom är... Läs hela svaret -
Kan jag gå KPU inriktat mot högstadiet och sedan arbeta på gymnasiet?
Hej! Jag har en kandidatexamen i svenska och är behörig att söka KPU med inriktning mot högstadiet. Jag läser just nu in en magisterexamen i svenska och när den här vårterminen är slut är jag även behörig att söka vissa KPU med inriktning mot gymnasiet. Jag vill helst arbeta som...
Hej Wilma,om du redan har kandidatexamen i svenska och läser nu masterprogrammet, så borde du kanske kunna uppvisa att du läst en termin på heltid (30 hp) svenska... Läs hela svaret -
Heltidstjänst som behörig gymnasielärare med udda ämneskombination?
Hej!
Jag är utbildad gymnasielärare med behörighet i ämnena tyska och italienska. Har valt ämnen utifrån mitt stora språkintresse (och gått vägen genom KPU). Inser att det kan vara en svår ämneskombination för att få...
Hej J!inom gymnasieskolan är det på HU/inriktning Språk som undervisning i moderna språk är mest omfattande. Du kan i listan på... Läs hela svaret -
hur många hp måste jag studera om vill bli matematik gymnasielärare ?
Hej! hur många hp måste jag studera om vill bli matematik gymnasielärare och jag är redan grundskol lärare i årskurs 4-6?
Hejsan!gymnasielärare i matematik brukar i sin examen ha 120 högskolepoäng i ämnet matematik om matematik är hans/hennes första (huvud-)... Läs hela svaret -
Vidareutbildning, matematik gymnasiet ?
hej arbetar som Ma/no och tekniklärare grundskola 4-9. Vad behövs för att vidareutbilda mig till Ma-lärare på gymnasiet Vill minnas att jag läste 40p(gamla poäng systemet, 2 terminer) ? /nicklas
Hej Nicklas! Information om lärarutbildningar får man bäst av studievägledare som jobbar på Lärarhögskolorna. Lärarutbildningar och behörigheter är en sort... Läs hela svaret -
Om man vill bli gymnasielärare i tre ämnen hur går man bäst tillväga?
Hej! Jag vill gärna söka in för att bli ämnes lärare på gymnasie nivå, men hade velat utbilda mig som svensk, historia och religons lärare. Jag hittar inget bra sätt att göra det då alla utbildningar jag kollat på bara erbjuder...
Hej Leona,ämneslärarprogrammen för gymnasielärare inkluderar oftast 2 ämnen (precis som du beskriver i din fråga). De flesta gymnasielärare i Sverige... Läs hela svaret -
KPU och möjligheterna ?
Vad är det som krävs för att kunna läsa KPU? och om det hjälper till om man har en modersmål. Själv har jag en kandidatexamen inom företagsekonomi.
Hej! KPU är en förkortning för Kompletterande Pedagogisk Utbildning. Om man har tillräckligt antal högskolepoäng i sina blivande ”undervisningsämnen”, är man behörig att... Läs hela svaret -
Är behörig 1-6 idrottslärare, hur gör jag för att bli 7-9?
Hej! Jag har gått utbildningen lärare inriktning fritidshem vilket ger mig behörighet för att undervisa i ett estetiskt ämne, jag har då valt idrott. Jag har då behörighet, för att undervisa i idrott och hälsa samt sätta betyg på...
Hej Sebastian,se avsnitt UTBILDNING i yrkespresentationen Idrottslärare på Framtid.seDet bästa svaret på din fråga om hur du blir behörig Idrottslärare... Läs hela svaret -
Kan man lägga till ämnen som examinerad gymnasielärare?
Hej! Jag studerar för tillfället HR-programmet vid Linköpings Universitet, men jag känner innerst inne att jag vill arbeta som gymnasielärare. Historia, psykologi och religion är ämnen jag alltid älskat och det hade varit ett nöje att undervisa inom de ämnena. I och med att jag flyttade...
Hej Ivana!330 högskolepoäng motsvarar studier på heltid i 5,5 år - då läser man mot att bli gymnasielärare i 2 ämnen. Om ingångsämnet är... Läs hela svaret -
Utbildning för att bli komvux lärare?
Hur bli man lärare på komvux?Jag syfta då på att undervisa för nyanlända på komvux ? Kan man gå förskollärarprogrammet och jobba med komvux eller måste man gå ämneslärarprogrammet för gymnasiet och välja...
Hej Sara!när du skriver "komvux-lärare för nyanlända" menar du SFI-lärare? om yrket SFI-lärare kan du läsa på framtid.se/yrke/sfi-larareDet vanligaste är att de... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga