En person som har läst en högskoleutbildning i annat land till lärare (har blivit bedömd av UHR och skulle behöva kompletteras en hel del för att få en lärarlegitimation i Sverige). Den här personen vill nu läsa till tolk, och grundkravet är tre- årig gymnasiekompetens. Självklart behöver personen mycket goda kunskaper i Svenska för att kunna tolka mellan Svenska och det andra språket. Därför tänker jag att det är en bra idé att läsa Svenska 1,2 och 3. Komvux i kommunen menar att de inte har möjlighet att validera en utländsk gymnasieutbildning. Så vad är alternativet för att personen ska uppnå behörighet till tolkutbildningen, läsa alla kurser på komvux som krävs för grundläggande behörighet? Prövningar blir väldigt dyrt att göra i alla ämnen.
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31999 frågor besvarade.
Högskoleutbildning i annat land?
En person som har läst en högskoleutbildning i annat land till lärare (har blivit bedömd av UHR och skulle behöva kompletteras en hel del för att få en lärarlegitimation i Sverige). Den här personen vill nu läsa till tolk, och grundkravet är tre- årig gymnasiekompetens. Självklart behöver personen mycket goda kunskaper i Svenska för att kunna tolka mellan Svenska och det andra språket. Därför tänker jag att det är en bra idé att läsa Svenska 1,2 och 3. Komvux i kommunen menar att de inte har möjlighet att validera en utländsk gymnasieutbildning. Så vad är alternativet för att personen ska uppnå behörighet till tolkutbildningen, läsa alla kurser på komvux som krävs för grundläggande behörighet? Prövningar blir väldigt dyrt att göra i alla ämnen.
2 Svar
Man kan skicka utländska gymnasiebetyg till UHR och få svar om man har grundläggande behörighet och även särskild beh i vissa kurser. Relevant information finns bland annat på www.antagning.se - och man behöver inte läsa om kurser om man har kunskaper i dem sedan innan.
... men innan man börjar läsa till tolk är det mycket bra att få klart för sig att det är i princip omöjligt att få månadslön som tolk i Sverige idag, man jobbar vid behov och det kan gå flera månader mellan uppdragen. Under vissa perioder kan man givetvis ha uppdrag till heltid och till och med mer... men det finns inga garantier för framtiden.
Den tolkkategori som kan få månadslön är EU-tolk>> men om man börjar lära sig svenska i vuxen ålder kan man inte bli EU-tolk för Sverige. Detta för att man måste kunna svenska på "modersmålsnivå" och det går inte uppnå den nivån om man böjrar läsa ett nytt språk som vuxen.
Det blir inte bra om personen läser till tolk, lägger flera år och mycket energi och även pengar /t.ex lånar hos CSN/ och sedan upptäcker att det inte går att försörja sig på det yrket. Man kan eventuellt försörja sig men då måste man vara mycket flexibel, ställa upp och tolka även på obekväma arbetstider (sen kväll, natt och helger) samt vara beredd på att åka långt för korta uppdrag. Men även om man är beredd på sådana arbetsvillkor, kan man ändå inte få någon garanti på att få tillräckligt med uppdrag för att kunna försörja sig.
De flesta som jobbar som tolkar i Sverige idag har sin huvudsakliga sysselsättning på annat sätt - t.ex jobbar de som språklärare, cirkelledare eller kombinerar kombinerar tolkning, guidning och översättning och kämpar för att få ihop pengar till hyra och mat.
Som auktoriserad tolk (vilket kan ta många år att bli) kan man bli t.ex "domstolstolk" och då har man ganska högt timarvode och kan kanske t o m försörja sig i fall man jobbar halvtid (i genomsnitt, alltså, för att man får ju inte anställning med månadslön) - men återigen, även här är man beroende av de uppdrag som dyker upp (eller inte dyker upp).
Jag blir väldigt glad om någon kan överbevisa mig - påvisa att jag har fel, komma med exempel på tolkar som har månadslön, som inte är EU-tolkar.
Jag vill inte avråda från att utbilda sig till tolk. Jag vill bara förklara villka villkor som gäller så att personer som väljer att satsa på det yrke vet vad hen kan förvänta sig.
Om man vill ha trygghet i att ha månadslön - då råder jag att satsa på ngt. annat språkyrke i första hand och det finns ett antal att välja på: se här>>
I första hand skulle jar rekommendera att "personen i fråga" funderar över alternativet att få svensk lärarlegitimation (i vilka ämnen som helst, snabbast går det att få i de ämnen som man är behörig lärare i sitt hemland) och sedan utöka sin behörighet med att kunna undervisa i "sitt språk" som Modersmål och även som Moderna språk. Med det att Moderna språk 3 och 4 (gymnasiala kurser) ger numera meritpoäng, vilket ger stora fördelar i konkurrensen om utbildningsplats på högskoleutbildningar, vill många ungdomar läsa eller göra prövningar i "sina språk" som Moderna språk - exempelvis kurser Arabiska 3 och 4 - eller Polska 3 och 4 - eller Somaliska 3 och 4. Det är nivå 3 och 4 som är tillsammans max i merit inom moderna språk, därför är efterfrågan på lärare som kan undervisa och sätta betyg i de kurser stor. Kan man undervisa och sätta betyg i Modersmål, Moderna språk och ännu ett ämne, t.ex matematik eller engelska - är man "guld värd" på skolorna. (På grundskolor ger betyg i moderna språk, som läses som Språkval, från vårterminen i åk9 - extrafördel i konkurrensen om plats på gymnasiet, därför vill många elever på grundskolan läsa eller göra prövningar i moderna språk, t.ex i modernt språk (arabiska) eller modernt språk (ungerska) eller ngt. annat språk, som egentligen är elevernas modersmål.
Andra yrken inom skola, förutom Lärare, som personen "i fråga" kan kika på är bland annat Studiehandledare>>, Skolvärd/värdinna och Studie- och yrkesvägledare.
Tips: kika på en yrkeshögskoleutbildning "Studiehandledare på Modersmål">>
Hälsningar
Mikael SYV
Hej Camilla,
på den här sidan>> kan man ansöka om att vaIidera sin utIändska gymnasieutbildning.
Till tolk kan man Iäsa på olika sätt och på olika ställen. Det är dock viktigt att tänka på att det är svårt att försörja sig som tolk. De som jobbar som tolkar har det oftast som extrajobb, t.ex om en annan person i familjen har en stabil inkomst - då kan man extrajobba som tolk. Men om man har huvudansvar för familjens ekonomi och måste se till att hyran betalas i tid - är det svårt att göra på de osäkra tolkarvoden.
Att läsa mer svenska är alltid bra, oavsett vad man vill läsa eller vad man önskar jobba med.
Har man ett annat modersmål är det Svenska som Andraspråk (SAS) som rekommenderas i första hand. Gymnasiala kurser heter, alltså SAS 1, 2 och 3. Det finns även flera gymnasiala kurser i "svenska" som t.ex Retorik och Litteratur. Om man kan och vill, är det givetvis bra om man läser även dem - då blir man ännu bättre på svenska.
Vänligen
Julia SYV
Frågor och svar taggade med 'olika lärosäten' (43 st.)
-
Fråga gällande tekniskt baser på KTH?
Hej! Jag har ansökt till programmen ”Fastighetsutveckling med fastighetsförmedling” och ”Fastighet och finans” på KTH men tror inte att jag har tillräckligt höga betyg att komma in så jag har även ansökt till teknisk...
HEJ!Du i din fråga nämner "reserverad plats" på programmen men jag tror du menar "platsgaranti". Det är varje lärosäte som inför varje antagningsomgång... Läs hela svaret -
Får man ta studieuppehåll för att jobba?
Om man blir antagen på en utbildning men vill ta uppehåll i studierna för att jobba är det "giltigt skäl" för att bli beviljat ett studieuppehåll med platsgaranti?
Nej, tyvärr, så är min uppfattning att det inte är ett giltigt skäl för att få studieuppehåll med platsgaranti. Men det är varje lärosäte som avgör om de... Läs hela svaret -
Gå samma program på två olika lärosäten?
Jag går just nu på läkarprogrammet i Stockholm och har sökt till läkarprogrammet i Uppsala. Jag undrar om det är möjligt för mig att gå samma program på två olika lärosäten under en period samtidigt eller om jag kommer...
Hejsan,det är en ovanlig (i alla fall för mig) fråga. Samhällsekonomiskt sett, är det en förlust om en och samma person ska "sitta på två stolar" (läsa samma... Läs hela svaret -
Bygga egen kandidatexamen?
Hej! Jag tänkte bygga min egna kandidat i statistik, och om jag förstått rätt så behöver 90 hp vara i ett huvudämne (i mitt fall statistik). Under denna hösten började jag läsa audionomprogrammet men tänkte hoppa av och till våren...
Hej,du måste ställa den frågan till studievägledare på den institutionen där du vill ta ut kandidatexamen. De resterande poängen (utöver huvudämnet) kan behöva vara inom... Läs hela svaret -
Betyg i universitetetsutbildningar?
Hej! Har förstått nu att man blir betygsatt i kurser på universitetet, på samma sätt som i gymnasiet, t.ex. VG och IG. Jag har alltid trott att universitetet bara är att få godkänt och så har man en titel. Vilka universitetsutbildningar...
Hej,alla svenska universitetsutbildningar sätter betyg på kurserna. Betygsskalorna kan vara olika. Många gånger används den minsta betygsskala som består bara av U (underkänt) och G... Läs hela svaret -
Är det dåligt att läsa på flera universitet?
Hej, Jag undrar om det på något sätt är negativt att ha flertalet universitet i bagaget. Jag läser fristående kurser på deltid just nu av rent intresse och då jag enbart vill läsa på distans utan sammankomst så har jag inte...
Hej,jag undrar om din plan är att försöka (senare, när du läst många högskolepoäng) att sätta ihop de poängen till någon sort examen? Om så inte... Läs hela svaret -
Har jag anmält mig rätt?
Hej, Jag är en student på universitetet som ska börja sitt andra år. I min mail så stog det att man skulle besvara på antagning.se och Ladok senast 21 juli. Jag har tackat "ja" på antagning.se men glömt att göra det på Ladok....
Hej,det var olyckligt att du glömde registrera dig i tid. Jag hoppas det ska gå att ordna i efterhand men kan inte lova någonting. Olika lärosäten: högskolor och universitet i Sverige gör ganska... Läs hela svaret -
Fristående kurser på olika universitet?
Hej, Jag kommer efter sommaren börja plugga fristående kurser på universitet eftersom att jag förmodligen inte kommer in på det program som jag vill. Därmed tänker jag plugga företagsekonomi 90 poäng på SU och informatik 90 poäng...
Hej,vad gäller sätta ihop kandidatexamen av fristående kurser så måste du göra planering tillsammans med studievägledaren på den institutionen där du vill ta ut din... Läs hela svaret -
Hur ser det ut med naturbasår på uni jämfört med Gymnasie?
Hur stor är skillnaden om man läser matte 4 på Gymnasie samt hela natur basåret med kemi 1 och 2 och resten av dem, och dem kurserna på universitetsnivå? Är det mer ansvar på högskolenivå eller är det i princip samma uppbyggnad osv...
Hej,varje lärosäte utformar självt sitt basår och om de väljer att ha basåret eller basåren. Allmänt sett, så brukar man som studerande vara mindre... Läs hela svaret -
Masterprogram i civilingenjör?
Hej! Jag undrar utbildningen inom civilingenjör industriell ekonomi, där vet jag att man under de två sista åren att man läser masterprogram. Min fråga har ALLA universitet samma masterprogram eller har de ”finare” universitet andra masterprogram...
Hej S,de områden som du ställer frågorna inom är ganska komplicerade.Allmänt gäller: varje lärosäte (högskole och universitet) i Sverige får bestämma ganska mycket... Läs hela svaret -
ekonomi kandidat vs kandidat i företagsekonomi?
Hej! Jag har kollat runt lite på både kandidat i ekonomi vid Uppsala eller kandidat i företagsekonomi i Stockholm och undrar mest vad stora skillnaden är? Vad blir skillnaden i examen? Är den ena bättre än den andra och kan man på...
Hej Clara,du får bäst svar på din fråga hos studievägledare på de institutioner på lärosätena där respektive utbildning ges.Allmänt sett, så kan... Läs hela svaret -
Omtenta Tredje tillfälle?
Hej! Jag läser en fysikkurs i teknisk basår i BTH. Jag hade en tentan och det kändes inte bra när jag gjorde det . Så jag tänker redan nu på en omtenta . BTH erbjuder två tillfällen för omtentan den första tillfället är i...
Hej Amjad,du måste ställa din fråga och få svar från den institutionen där du läser din utbildning. Reglerna kring omtentor bestäms i mångt och mycket lokalt, på plats,... Läs hela svaret -
Högskolepoäng från KPU i kandidatexamen?
Hejsan! Jag funderar på att gå en KPU, men vill gärna också ha en kandidatexamen i mitt ämne. Därför undrar jag ifall det skulle vara möjligt för mig att göra det lättare för mig genom att använda vissa av de kurser som ges i...
Hej Sara,du måste få svar på den frågan från studievägledare på den institutionen där du vill ta ut kandidatexamen. Och du kan få olika svar från olika... Läs hela svaret -
finns det universitet med obegränsat med utbyten utomlands?
Hej! Jag undrar om ni vet något universitet i Sverige som erbjuder obegränsade, eller iallafall flertal utbytes terminer utomlands? Eller om ni vet något universitet utomlands. Jag vet att de flesta universitet i Sverige erbjuder utbytes program i max ett år, och sedan...
Hej Wilma,du får gärna kontakta Internationella Koordinatorer på lärosätena. Möjlighet till utbyten kan påverkas av många olika faktorer, t.ex... Läs hela svaret -
Vad är skillnaden mellan högskole- och civilingenjörprogrammen?
Som frågan lyder jag fattar verkligen inte skillnaden. Varje syv jag frågar säger olika saker. Syven på mitt gymnasium sa t.ex. att Civilingenjörsprogrammet är en hel utbildning där man studerar 5 år, det finns inga andra examen man tar förutom...
Hej Ene!Saken är den att varje lärosäte (högskola eller universitet) får bestämma rätt mycket självt, lokalt, på sitt lärosäte.Det som... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga