Hej! Om en elev som går ut åk 1 på Ekonomiprogrammet får F i moderna språk steg 3, kan den på något sätt "kompensera för" de 0 poäng som detta F:et kommer ge? Eleven kommer inte att kunna komplettera eller göra prövning i språket för att klara ett E, så betyget är F och meritpoängen är också borta. Finns det annat sätt att få upp meritvärdet? Jag känner till kurser som ger extra meritpoäng. Tänkte mer på om det ev. går att läsa ett nybörjarspråk steg 1 utöver övriga kurser och räkna med detta betyget i meritvärdet?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32018 frågor besvarade.
Hur göra för att höja meritvärde?
1 Svar
Hej,
teoretiskt sett, så kan det "fixas" på så sätt att skolans rektor kan fatta beslut om att låta eleven läsa utökat program med utökning på 100p. där moderna språk 3 sätta i Individuellt studierupplägg som U-kurs (utökat program) och som en kurs i moderna språk som är obligatorisk för EK sätter man i så fall moderna språk 1 (nybörjarkurs i ett annat språk) eller - om eleven har ett annat modersmål än svenska - så kan en av kurserna i ämnet Modersmål ersätta den obligatoriska kursen i ämnet moderna språk. Men det är inte elevens rättighet.
Rektorn kan säga Nej. Det är dyrt att ge mer undervisning än vad skolan är skyldig att ge. Det är också påfrestande för eleven att läsa en extra-kurs, alltså läsa på mer än heltid; och det är även en "rättvisefråga" på det sättet att alla elever på den skolan som fick F i någon kurs borde i så fall ha rätt att läsa en annan kurs och sätta F-kursen som U-kurs i sitt examensbevis för att slippa sänkning av sitt snittbetyg. Det kan snabbt bli väldigt dyrt för skolan.
Eftersom F i en kurs i ämnet moderna språk får ingå i examensbevis och skolans uppgift är att ge plats på kurserna så att eleven får läsa kurser som krävs för att uppfylla kraven för examensbevis, så är inte det skolans skyldighet att fixa så att eleven ska slippa sänkning av sitt meritvärde.
Jag tänker också på följande: finns det en realistisk prognos på att eleven kommer uppfylla alla krav och få ut examensbevis i slutet av "trean"? Om inte, då får eleven ett Studiebevis (som inte ger grundläggande behörighet) som hen kan - på komvux - komplettera upp till examensbevis; på komvux behöver inga kurser i ämnet moderna språk ingå i examensbevis.
Ett annat sätt kan vara att efter gymnasiet söka till folkhögskolornas allmänna kurser där eleven kan läsa mot ett studieomdöme om grundläggande behörighet, där det är frivilligt att läsa moderna språk (precis som på komvux). Med studieomdöme från en folkhögskola prövas eleven i BF-urvalet om hen söker till en svensk högskoleutbildning.
Till allmänna kurser på folkhögskolorna får eleven bli antagen tidigast till den terminen under vilken hen fyller 18 år. Eleven kan söka till folkhögskolorna och se om hen kommer in (det går alltid tacka nej till erbjuden studieplats) och den ansökan behöver inte påverka elevens nuvarande studier på gymnasiet.
Tips! eleven kan påbörja läsa år2 på gymnasiet "som vanligt" och se hur studierna går. Om studierna går bra och det verkar som att hen kommer kunna uppfylla kraven för examensbevis och direkt efter gymnasiet ha grundläggande behörighet, då kanske det är läge att ansöka (hos rektorn) om att under år3 läsa utökat program för att kunna sätta Mod.språk3 som U-kurs i examensbeviset (så att det betyget ej räknas in). Jag tänker här på att det kanske är "onödigt" att ta upp frågan om utökat program för tidigt. Rektorn blir mer benägen att bevilja läsa utökat program om elevens studier går bra och hen har många godkända (och helst även Höga) betyg.
Ännu något att tänka på:
titta gärna på ES-programmet där moderna språk ej ingår som obligatoriskt ämne; jag tänker nu främst på ES/inriktning Estetik och media som inte behöver (kursmässigt) skilja sig speciellt mycket från EK. Läser man matte 2b och 3b som valfria kurser på ES får man i princip samma högskolebehörighet som om man läst EK/ekonomi. I ES ingår inte moderna språk som obligatorisk ämne - det är det jag tänker på.
Det är möjligt att söka till år 1 på gymnasiet t o m det året som eleven fyller 19 år. Mitt råd är att söka inom omvalsperioden, via gymnasieantagningen. Man kan alltid tacka Nej till erbjuden studieplats. Ansökan behöver inte alls påverka nuvarande studier. Om eleven kommer in på t.ex ES/inriktning Estetik och media i år1 till hösten men kan uppvisa många godkända betyg från år1 på EK, borde hen bli uppflyttad till år2 och behöver inte spendera ett extraår inom gymnasiet. Viktigt att inte missa söka inom omvalsperioden - datumen är olika i olika delar av landet. Exempel: sista dag kan t.ex vara 2 maj eller 12 maj; man måste veta i vilken kommun eleven är folkbokförd för att kunna säga när sista dag att söka är. Kolla med gymnasieantagningen (där eleven sökte till gymnasiet förut). Som sagt, finns inga nackdelar i att lägga in en ansökan - både till år1 på ett nytt program på gymansiet och (om eleven är gammal nog redan nu) även till folkhögskolorna. Det är absolut OK att söka till andra utbildningar när man läser en utbildning. Får man en ny plats, kan man i så fall bestämma sig: stanna på sin nuvarande utbildning eller byta till en ny.
Hoppas mitt svar blir till hjälp!
Frågor och svar taggade med 'doktorand' (21 st.)
-
Plugga till SSK ?
Jag har kandidatexamen i folkhälsovetenskap (folkhälsostrategi för hållbar utveckling 180hp) och gjorde 2 avancerad fristående kurser; en epidemiologi och en samverkan i utvecklingsarbet för barn och unga. Nu är jag snart köar med master program i...
Hej!Du har en mångsidig utbildningsbakgrund inom folkhälsovetenskap och sexuell och reproduktiv hälsa (SRHR), vilket är mycket värdefullt. Här är några förslag och tips som kan vara till... Läs hela svaret -
Vilken linje ska jag välja för att forska inom hur hjärnan fungerar?
Hej! Jag är så osäker på vilken linje eller vad det ens heter som jag vill göra/jobba med. Det som intresserar mig är hur hjärnan fungerar kring människor med olika diagnoser samt deras beteenden. Jag har pratat med en studievägledare men fick...
Hej,vi på FRåGA SYV är allmänna studievägledare (inte experter på just utbildningar som kan leda till möjlighet att forska i hur hjärnan... Läs hela svaret -
Är det svårt att få anställning som forkare inom socialt arbete?
Hej, är det svårt att få en anställning som forskare om man är socionom?
Hejsan,det är en mycket lång och ganska osäker väg som kan (om man är envis, begåvad och även har tur med sig) leda till att man kan bli Forskare. Det... Läs hela svaret -
Forskarutbildning inom språk eller litteraturvetenskap?
Hej, Jag skulle kunna tänka mig att arbeta med forskning inom litteraturvetenskap eller språk i framtiden och har några frågor. Är det många av de som söker doktorandtjänst inom dessa ämnen som blir anställda? Eftersom språk och...
Hej!de som har avklarat forskarutbildning bedriver forskning och också kan undervisa på lärosätena i "sina ämnen". Med lärosätena menar jag i detta... Läs hela svaret -
Kan man se vilka områden man kan doktorera i?
Hej! Jag går just nu på uni men ska till nästa termin HT 22; söka en ny utbildning (kandidat). De utbildningar jag överväger till att läsa är antingen en filosofie utbildning (engelska kandidat) eller service management. Så du förstår...
Hej Hampus,doktorandtjänsen söker man efter den avancerade utbildningen (alltså efter magister- eller masterprogrammet) - det tar med det minst 4 år (kandidat, 3 år + magister,... Läs hela svaret -
Är chansen större att bli Doktorand om man har en Master än Magister?
Hej. Har man större chans att få bli antagen till Doktorandtjänst om man har en Master jämfört med om man "bara" har en Magister? Eller baseras antagningen till Doktorandtjänster på den kvalité man har på sitt examensarbete på Avancerad nivå (den kan ju vara lika bra oavsett om man har en...
Hejsan, vi ställde din fråga till flera sakkunniga och fick några "lite olika" svar, t.ex:"Grundläggande behörighet för forskarutbildning i... Läs hela svaret -
Vad krävs för att bli doktorand?
Hej! Min fråga är uppdelad i två kan man säga. Ena delen är handlar rent om kurser och behörighet, medan andra delen handlar om själva universiteten som erbjuder utbildningarna. Jag är väldigt intresserad av att studera min väg upp till att...
Hej Ivana,inför mastrprogrammet måste man ha 3-årig högskoleutbildning, och det är 180 hp.Självaste masterprogrmmet är sedan 2-årigt, alltså 120 hp.Att endast läsa fyra... Läs hela svaret -
Hur utbildar jag mig till skogsforskare?
Jag har sökt på framtid.se för att hitta diverse yrken jag var intresserad av och hur man utbildar sig till dem. Framtid.se hänvisar till en länk på SLU. På SLU hittar jag endast en faktatext om vad yrket innebär men inte var man kan hitta...
Hejsan,ta en titt på slu.se/fakulteter/s/forskning/framstaende-forskning och längre ner på sidan (länk ovan) finns även kontaktuppgifter till en kontaktperson, som du gärna får ta... Läs hela svaret -
Hur doktorerar jag?
Hej! Jag är nyfiken på att doktorera. Men hur går jag tillväga? Idag har jag en lärarexamen på 3,5 år. Men utöver det så har jag gått kurser. Så sammanlagt har jag 295 högskolepoäng. Vänligen Caroline
Hej Caroline, inom vilket område vill du doktorera: pedagogik? eller det ämnet i vilket du är behörig lärare? eller ngt annat?Mitt förslag är att du vänder dig till studievägledningen på... Läs hela svaret -
Skillnad mellan högskola och universitet? Vad kommer efter gymnasium?
Hej! Jag undrar vad skillnaden mellan högskola och universitet är, och är det högskola eller universitet som kommer först efter gymnasium? En fråga till, finns det något som kommer efter universitet eller högskola? Alltså något högre...
Hej!Skillnaden mellan ett universitet och en högskola är att bara universitet får utfärda examen på forskarnivå. Men genom att samarbeta på olika... Läs hela svaret -
Historiker (forskare)?
Jag undrar vad som krävs för att jobba som historiker (forskare) och vart och hur man söker det jobbet? Jag har gymnasiebetyg 2A i historia Mvh Felicia
Hej Felicia,du måste börja med att läsa Historia på högskolenivå: högskola eller Universitet och vara beredd att läsa i många år. Det är som lägst fyra års-studier... Läs hela svaret -
Ämneslärare, grundlärare eller socionom?
1. Hur ser prognosen ut för ämneslärare åk 7-9, om man väljer inriktning samhällsvetenskapliga ämnen? Målet är att jobba som professor på universitet efter examen....
Hej J, Professor - är en titel för de högst utbildade lärarna vid lärosätena: högskolor och universitet. Samma typ av tjänster finns inom flertalet universitetssystem i... Läs hela svaret -
Skillnaden mellan forskarlön / lönestatistik från master ?
Hej! Jag undrar hur det är med lönen när man läser vidare. Till exempel vill jag läsa till civilingenjör inom bioteknik och funderar sedan att läsa vidare till forskare. Lönen för forskare är lägre än för en civbiotekniker och jag funderar på hur det fungerar? Läggs lönerna på varandra eftersom...
Hej Linda, om man har utbildning på avancerad nivå (master- eller magisterprogram), kan man söka Doktorandtjänster, om man hittar några tjänster som utannonseras; det... Läs hela svaret -
teoretisk gastronomi?
Hej! Jag är helt förtvivlad! Jag tycker så fruktansvärt mycket om teoretisk gastronomi/kulinarisk vetenskap att jag inte vet vad jag ska ta mig till. Jag har en master i biologi och en magister i journalistik i vilket jag i så hög grad som möjligt försökt bland in gastrostomi och...
Hej Kristina,kan inte du starta eget företag och som egenföretagare/entreprenör sysssla med det som du tycker är roligast? Du skriver att du vet att du skulle göra ett mycket bra jobb om du fick chansen. Ge dig... Läs hela svaret -
Måste doktorander och forskare undervisa?
Jag undrar om doktorander måste undervisa, och måste en undervisa för att kunna forska?
Hej Lisa,svar på din fråga kan bero på olika saker... vi på Fråga syv kan inte ge ett kort och konkret svar som omfattar alla de olika branscher och olika situationer. Om du är 19... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga