Carl
    Hej!
    Jag läser ett högskoleförberedande industritekniskt program på GTG (Göteborgsregionens Tekniska Gymnasium, www.gtg.se) och läser därmed ett utökat program på 3400 poäng kontra de 2500 som krävs i slutbetyget. Utöver det har jag lagt till 200 poäng och kommer alltså gå ut med ett slutbetyg med totalt 3600 poäng. Skolan jag går på har redan bestämt 2100 poäng av de kurser som ska vara med i slutbetyget.
    Jag har sökt till en civilingenjörsutbildning på Chalmers, och för denna krävs (utöver grundläggande behörighet) Matematik 4, Fysik 2 och Kemi 1, alla av vilka jag har läst och har E eller högre i, ingen av vilka ligger med i de 2100 valda poängen av skolan. Jag har även läst (och fått E eller högre i) Matematik 5, Engelska 7 och Matematik Specialisering, vilka alla är meritgivande (2,5 totalt om jag förstått det hela rätt), ingen av vilka ligger med i de 2100 valda poängen av skolan.
    Frågor:
    1. Är det någon av de här kurserna som måste vara med i de 2500 poäng som inte ligger utökade i slutbetyget, t.ex. för att meritpoäng ska gälla eller för att jag ska ha behörighet?
    2. Om Nej på första frågan: Det skulle gynna mitt betygssnitt att få med så många som möjligt av de kurser som ligger i de extra 1100 poäng jag läst. Om jag skulle lägga alla ovanstående kurser som utökade, räknas fortfarande betygen med i betygssnittet? För alla, några eller ingen?

    Anledning till att jag frågar är att min SYV säger att betygen för meritgivande kurser räknas med, men inte betygen för behörighetsgivande kurser. Jag har googlar runt lite och hittat:
    ”Jag har läst utökat program. Hur räknar ni ut meritvärdet då? Ingår de utökade kurserna?
    Svar: Om du har ett slutbetyg från gymnasiet utfärdat efter 2010 räknas bara de utökade kurserna med i jämförelsetalet (=betygssnittet) om de krävs för behörighet. De kan också ge meritpoäng men då räknas de inte med i jämförelsetalet.”(https://www.antagning.se/sv/Det-har-galler-for-dig-som-gatt/Gymnasieskolan/Slutbetyg-2010-och-framat/Handlaggaren-svarar/#Jag%20har%20l%C3%A4st%20ut%C3%B6kat%20program.%20Hur%20r%C3%A4knar) vilket är motsatsen till vad min SYV har sagt.
    Å andra sidan står det på er sida:
    ”De utökade kurser räknas in i Jämförelsetal i fall de krävs för behörighet eller om de ger Meritpoäng.”(http://www.fragasyv.se/fragor/ingar-betygen-pa-utoekade-meritkurser-i-totala-meritvaerdet) vilket inte heller stämmer överrens med vad min SYV har sagt, men inte heller med vad de säger på antagningshemsidan.
    Svar uppskattas, gärna med någon sorts av källhänvisning till skolverket eller vilka det nu är som bestämmer detta.
    • Anna : Jag skriver ett utökat svar till dig nu.
    • Anna : Det tog lite tid men nu har jag skickat ett utökat svar till dig. :)

    1 Svar

    Anna SYV på FrågaSYV
    Hej Carl!

    Du kommer att få Examensbevis och INTE ett Slutbetyg.

    Examensbevis är ett dokument som bekräftar att du har uppnått kraven för gymnasieexamen från år 2014 eller senare.
    Så du bör inte läsa det som skrivs om Slutbetyg utan du söker om info om "Gymnasieexamen" eller "Examensbevis". (Slutbetyg kan man på undantag på nu fram till sista juni 2015 men BARA DEM SOM HAR PÅBÖRJAT SINA STUDIER i det GAMLA systemet - innan reformen år 2011). Jag kan inte tänka mig att du har börjat läsa på gymnasiet innan hösten 2011... och då gäller det inte med Slutbetyg för dig över huvudet taget.

    För gymnasieexamen gäller det att de "utökade kurser" räknas in i Jämförelsetal endast i fall de ger Meritpoäng eller gäller för behörighet till just den utbildningen som du söker "just då" - på så sätt kan du ha olika Meritvärde när du söker till högskoleutbildningar med olika behörighetskrav.

    Egentligen så borde alla kurser - innan de påbörjas - skrivas in i din Studieplan och även markeras (återigen innan du börjar läsa dem) som "programfördjupande", "individuellt val" eller "utökad".

    Så du borde inte behöva fundera på hur ditt Examensbevis kommer att se ut, för att det borde vara bestämt redan.

    Källhänvisningar:
    https://www.antagning.se/sv/Det-har-galler-for-dig-som-gatt/Gymnasieskolan/Gymnasieexamen-2014/

    https://www.antagning.se/sv/Det-har-galler-for-dig-som-gatt/Gymnasieskolan/Gymnasieexamen-2014/Sa-har-raknas-betygen/

    Du får gärna återkomma när du har läst info på länkarna som jag skickar i mitt svar nu.
    Antagning.se är den sida där du hittar info inför ansökan till högskola/universitet - vad det gäller "räkna på betyg". Utbud till högskola/universitet finns på www.studera.nu


    Hoppas mitt svar blir till hjälp för dig!
    Bästa hälsningar
    ANNA





    Hej igen!
    Det är viktigt vilket Nationellt program som din utbildning ligger "under" och om det är t.ex. erkänd Särskild variant av det nationella programmet eller ej.

    Om du läser ett "vanligt" Nationellt program fast med utökade kurser, då gäller de vanliga reglerna för hur gymnasieexamen (Examensbevis) får se ut.
    Om du läser ett erkänd "Särskild variant" (vilket jag tror inte du gör för jag tittade din skolans hemsida och ser inte att den erbjuder någon Särskild variant som just är erkänd som "Särskild variant" av Skolverket). Du kan fråga om det - t.ex. rektor på ditt program eller SYV på din skola.

    Men nu säger vi att du läser ett "vanligt" alternativ: Industritekniska programmet. Se på http://www.gymnasieguiden.se/files/uploads/150122/Programplan_IN.pdf
    Det är programplan, fastställd av Skolverket.
    Längst ner där i planen ser du hur programstrukturen måste se ut. Som Programfördjupande får endast kurser från listan "Programfördjupningar" väljas. Individuellt val är det 200 poäng helt valfritt, det är där man får "laborera" som mest.

    Alla "poäng" utöver 2500 p. måste vara markerade som *utökad kurs - i Examensbeviset. Varje alternativ till högskolan som du söker kommer Antagning.se räkna OLIKA på ditt Examensbevis (i fall det är olika behörighetskrav).

    Säg att du söker en högskoleutbildning som kräver Matematik 2 och en högskoleutbildning som kräver Matematik 3 och tredje utbildning som kräver Matematik 4 - och du har betyg C (tar det som exempel bara) i Matematik 2a, 3b och 4.

    Då blir det så här:
    1. för den första utbildningen får du Meritpoäng för Matte 3 och 4.
    2. för den andra utbildningen får du Meritpoäng för Matte 4.
    3. för den tredje utb. får du inga Meritpoäng för matte.

    Men alla mattekurser kommer ändå alltid räknas in i ditt Jämförelsetal (och betyg C i kurserna kan höja eller sänka Jämförelsetal, beroende för vad du har för betyg för övrigt). Detta pga de mattekurser som är "högre" än de som krävs för behörighet ger Meritpoäng. Och både behörighetsgivande kurser och de som ger meritpoäng räknas in i ditt Jämförelsetal.

    Jämförelsetal + eventuella Meritpoäng = Meritvärde

    Taktiskt klokt är det, om man har möjlighet, att sätta "ut" som *utökade kurser (av dem som inte är obligatoriska) - de kurser som inte krävs för behörighet till just "dina högskoleutbildningar" och som inte heller ger Meritpoäng och i vilka du har "lägre betyg", dvs om de kommer att sänka Jämförelsetal i fall de kurserna ingick i ditt Examensbevis som Programfördjupande eller inom Individuellt val.

    Blev det för krångligt? eller går det att förstå hur jag menar?

    Återkom om ngt. är oklart.
    ANNA
    • : Hej Anna!
    • : Tack för ett väldigt snabbt svar, grymt imponerad över hur snabbt det gick. Om jag nu förstår det hela rätt så kommer jag att gå ut med ett examensbevis med 3600 poäng. Av ren nyfikenhet, finns det något namn för de 2500 poäng som inte kommer markeras som utökade? Att jag kan vara med och påverka vilka kurser som är med i dessa 2500 poäng är jag däremot väldigt säker på, och jag vet att det är just 400 poäng som jag får välja. Exakt hur det fungerar vet jag inte, men det finns info utgiven av skolan som gäller oss där det står "2100 poäng är obligatoriska i slutbetyget. 400 poäng väljs individuellt.". Men bara för att klargöra, om mitt examensbevis innehåller dessa berögihetsgivande (för just den utbildning jag sökt) och meritgivande kurser på totalt 600 poäng markerade som utökade så skulle jag alltså söka med en poängsumma på 3000 poäng (3100 om man räknar med gymnasiearbetet)?
    • Anna : Enligt reglerna bör alla lästa på gymnasiet kurser betygsättas och ingå i ett Examensbevis. Då bör ditt Examensbevis innehålla 3600 poäng. Något namn för de 2500 p. som inte markeras som utökade känner jag inte till. Det är ganska ovanligt - tro det eller ej - att elever läser utökade kurser. *utökad kurs är ett undantag. Det är kanske därför de "vanliga kurser inom programmet" inte har något "gemensamt namn" för det har var sitt vanliga namn t.ex. "Samhällskunskap 1a1, 50 poäng" eller "Engelska 5" .

    Frågor och svar taggade med 'handläggare' (15 st.)

    • Elev

      Skiljer dessa utbildningar sig i arbetslivet?

      Jag velar mellan samhällsanalys eller offentlig förvaltning. Båda är inom samhällsvetenskapen. Hur skiljer de sig på arbetsmarknaden? Kan man exempel få samma typ av utredare, handläggare, administratör jobb eller skiljer de sig på den...

      Milla : : Hej,min uppfattning är att man kan få samma typ av jobb som utredare, handläggare, administratör och "liknande" kontorsjobb efter båda utbildningar. Yrken inom de områden... Läs hela svaret
    • Lindis

      Distans kurser för komplettering?

      Hej! Är en person som läser till mellanstadielärare. Men har alltid varit nyfiken på att jobba på myndigheter också. Då lärarprogrammet går långsamt har jag börjat fundera på att läsa fler distans kurser. Läste...

      Milla : : Hej; det finns olika myndigheter och olika tjänster och arbetsuppgifter inom varje myndighet. Titta gärna på följande... Läs hela svaret
    • Elev

      Vilka jobb finns?

      Hej! Efter man läst offentlig förvaltning står det att man kan jobba som handläggare och utredare. Jag undrar vad är det för typ av handläggning och utredning? Kan ni ge exempel? Kan man arbeta med juridiskt material exempel såsom det står...

      Milla : : Hejsan,juridiska "moment" ingår i många utbildningar och i många olika yrken. Det är också möjligt att gå kurser och påbyggnadsutbildningar "inom sin anställning":... Läs hela svaret
    • Elev

      Kan offentlig förvaltning vidga vyerna på arbetsmarknaden som lärare?

      Hej! Är utbildad lärare och undrar om en utbildning inom offentlig förvaltning kan vidga mina vyer på arbetsmarknaden, eller blir den ungefär densamma som nuvarande? Har intresse av arbete som administratör, handläggare, receptionist, chef, rekryterare,...

      Milla : : Hej,du skriver i din fråga bland annat följande: "Har intresse av arbete som administratör, handläggare, receptionist, chef, rekryterare, ekonom på olika... Läs hela svaret
    • Hani

      Fråga om framtiden yrke ?

      Hej jag går ändra år gymnasiet med försäljningen och service program. nu jag vill jobba i framtiden på försäkringskassan,kommunala eller immigrationverket Min fråga är vilken utbildning ska jag plugga till?

      Milla : : Hej,på de arbetsplatser som du nämner i din fråga finns olika yrken som finns representerade. T.ex på Försäkringskassan finns både utredare och handläggare. Handläggar-tjänst kan... Läs hela svaret
    • Elev

      Finns någon utbildning likt jurist?

      Typ alla jobb i form av handläggning jag söker står det krav juristexamen. Jag hat inte poäng nog att söka jurist. Finns det någon annan liknande utbildning som ger möjlighet till jobb med liknande utbildning? Rättsvetenskap är för...

      Milla : : Hej,inom vissa yrken är juristexamen ett krav men inom väldigt många andra kan arbetsgivare ha ett Önskemål om att man har juristexamen men arbetsgivare kan anställa även utan... Läs hela svaret
    • Hanna

      Bygga examen till handläggare?

      Hej! Jag har funderat lite på att bygga min egen examen som kan leda till jobb som handläggare. Vilket huvudämne bör jag rikta in mig på om jag vill få ut en passande examen? Och vad för slags övriga kurser skulle vara lämpliga att ha för...

      Milla : : Hej,det finns väldigt många olika slags "handläggare", t.ex bygglovshandläggare och utbildning till det yrke ligger i Sverige inom Yrkeshögskola. Så, du behöver avgränsa... Läs hela svaret
    • student

      Hur får jag in foten i en ny bransch?

      Hej! Jag har arbetat som lärare i grundskolan i många år och vill nu byta bana. Helst vill jag arbeta som handläggare på myndighet men även andra administrativa roller är intressanta. Mitt problem är att jag inte har någon erfarenhet av arbete på myndighet och inte heller någon erfarenhet som...

      Peter: : Hej Jenni!ett förslag som jag har går ut på att du söker SOMMARJOBB som administratör eller handläggare på någon myndighet. Genom sommarjobb kan man få in foten och... Läs hela svaret
    • Elev

      Jurist eller förvaltning?

      Hej, Jag har en fråga som jag länge funderat över. Jag är intresserad av arbete som handläggare/administratör/ochkanskeutredare. Detta inom exempel arbetsmiljöverket, skatteverket, begravningsföretag, kommun, konsumentverk osv....oftast stårt det...

      Liselotte: : Hej Linda!Du skriver om att du är intresserad av arbete som handläggare/administratör och ev.också som utredare. Både handläggare/administratör och utredare kan... Läs hela svaret
    • Elev

      Är det värt att utbilda sig till det?

      Hej, Är utbildad förskollärare som funderar att läsa offentlig förvaltning. Jag undrar om det är värt det dvs. kommer det ge mig fler möjligheter på arbetsmarknaden eller har jag samma möjligheter att jobba med annat som med endast förskollärareutbildningen? Mvh

      Anna: : Hej Linda!jag undrar om du är medveten om att studiemedel kan man få för max 12 terminers studier (på eftergymnasial nivå) om man läser på heltid. Du är utbildad... Läs hela svaret
    • Vuxen

      Socialrätt? Annat?

      Hej! Jag är utbildad lärare upp till årskurs 6 i grundskolan. Jag är dock mer intresserad av att arbeta som handläggare av något slag. Jag har studerat sociologi 15 HP samt civilrätt 7,5 HP. Är det möjligt att få jobb som socialsekreterare...

      Mikael: : Hej Josefin,Det finns väldigt många olika sorters handläggare. Att få jobb som socialsekreterare är oftast möjligt endast med socionomexamen i bagaget. Det är i o f s inte förbjudet att arbetsgivare... Läs hela svaret
    • Edita

      Vad är skillnaden?

      Hejsan Jag ska nu börja mitt tredje år i gymnasiet och har länge nu velat arbeta inom en offentlig sektor som en juridisk handläggare eller utredare på tex myndighet eller försäkringar men vill inte ta en utbildning på universitet(för lång...

      Anna: : Hej Edita, var Paralegal brukar få arbete kan du se ex. i yrkespresentationen Paralegal på Framtid.seEn liknande (men lite "smalare") yrke är IP-paralegal Att lite olika behörighetskrav ställs inför... Läs hela svaret
    • Elev

      Offentlig förvaltning eller human resources?

      Hej! Just nu studerar jag till förskollärare, men under senare tid har intresset väckts för arbete som handläggare inom diverse företag som arbetsmiljöverket, konsumentverket, kronofogden, skatteverket, m.m. samt arbete inom personalvetenskap med rekrytering, arbetsmiljö, ekonomi. Jag står...

      Milla : : Hej Linda;yrken personalvetare och "handläggare" är samlings-begrepp som inkluderar många olika "under-yrken" och oändligt antal olika uppsättningar/kombinationer av arbetsuppgifter.... Läs hela svaret
    • Emad

      Hur gör jag nu?

      Jag har en akademiskt utb från Egypten. jag är utbildad advokat samt har jobbats som det i Egypten Jag tog examen 2006 en examen som enligt UHR översatt till svenska systemet motsvarar en kandidat examen. Hur gör för att snabbast komma i arbete som advokat här i Sverige? Kan jag validera...

      Liselotte: : Hej Emad, för att i Sverige bli en Advokat>> måste man ha antagits som ledamot i Sveriges Advokatsamfund och det är därför bra om du ta kontakt med Sveriges Advokatsamfundet för att det är ju av... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga