Jag pluggar just nu min första termin på socionomprogrammet och trivs bra. Grejen är att jag också är väldigt intresserad av att studera statsvetenskap. Jag känner mig inte redo att hoppa av socionomprogrammet, men jag hade så gärna velat kombinera studierna med statsvetenskap, då jag är intresserad av båda områderna. Jag är dessutom politiskt intresserad och funderar på att engagera mig, så därför hade jag gärna velat bredda mina kunskaper om det politiska systemet! Min fråga är hur jag ska tänka kring det här. Jag har förstått att man max får lov att plugga 45 hp per termin. Betyder det då att det inte är möjligt för mig att söka ett baskurspaket i statsvetenskap på 30 hp till hösten samtidigt som jag pluggar socionom? Och även om det skulle gå, klarar man av att studera mer än 100%? Hittills har jag inte drunknat i plugg, och jag är studiemotiverad och har bra självdisciplin. Är det en ide att söka ett program på distans så att inte olika moment krockar, eller är det bästa alternativet helt enkelt att bara bestämma sig för antingen eller? Utöver denna kanske luddiga fråga har jag några mer konkreta frågor som handlar om behörighet till kurser: 1. På vissa kurser står det att man antas på endast högskolepoäng, och att man behöver ha minst 30 godkända hp i samhällsvetenskapligt ämne. Om det är konkurrens vem kommer in då om alla har de hp som krävs? 2. På antagningsstatistik kan man se att på vissa kurser av de jag varit intresserad av har endast 4 stycken blivit antagna, medan många stått som reserver. Är det möjligt på en kurs att bara fyra personer blir antagna?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31893 frågor besvarade.
Hur ska man tänka om man är intresserad av flera olika studieområden?
1 Svar
Hej,
du ställer flera frågor och jag ska försöka svara på alla men återkom gärna om jag glömmer eller missar svara på något du undrar över.
Jag ska börja med att svara på om det är rimligt att läsa på mer än 100%. Det finns en anledning till varför antagning.se antar till max 45 hp per termin (vilket motsvarar 150% av studietakt med studieinsats på cirka 60 timmar per vecka) - för att de flesta av oss skulle "fara illa" om de läste mer än 60 timmar per vecka... man måste hinna vila, ha fritid, umgås med vänner mm. Och har man tid över så kan man skaffa sig ett extrajobb eller hobby eller bedriva självstudier. All kunskap man skaffar sig behöver inte komma från en formell utbildning utan man kan bedriva självstudier: läsa böcker, inhämta kunskap på olika sätt förutom att gå i skola och läsa en kurs eller ett program...
Med det sagt, så finns det exempel på att folk klarade läsa mycket mer än endast 100% eller 150%. För det första så kan man läsa på universitetsnivå, och samtidigt läsa någon privat utbildning, läsa på ett studieförbund, folkhögskola, komvux mm. Ingen kollar om du läser på universitetet och samtidigt läser på komvux, t.ex eller köper utbildning på en privat skola. Man ska dock tänka på att hinna och orka. Och även om vi pratar bara om universitetsstudier, så kan du till nästa termin komma in på 45 hp Nya studier (t.ex ett heltidsprogram + en kurs som går på halvtid) och detta samtidigt som du inom ditt nuvarande program har platsgaranti på kurser som ingår. På så sätt kan du, teoretiskt sett, läsa 75 hp nästa termin (vilket motsvarar studieinsats på 100 timmar per vecka och då är frågan: När ska man ha tid att sova?). Teoretiskt sett, är "ingenting omöjligt", men i praktiken är det inte rimligt (i alla fall inte för "normala-vanliga" människor). Det finns några få som har fotografiskt minne och snappar åt sig kunskap otroligt snabbt men det är ett undantag. Är man normalbegåvad och inte en savant/geniet då rekommenderas att läsa på heltid men kanske någon termin ta en halvtidskurs vid sidan av då blir det 150% den terminen... typ så. Men det är du som bestämmer vad du orkar och hur du ska göra.
Du skriver också en fråga: "På vissa kurser står det att man antas på endast högskolepoäng, och att man behöver ha minst 30 godkända hp i samhällsvetenskapligt ämne. Om det är konkurrens vem kommer in då om alla har de hp som krävs?" Och mitt svar blir: om det står att urvalskriterier är endast högskolepoäng, då kommer sökande som har flest antal högskolepoäng in först. Behörighet är 30 hp i ett samhällsvetenskapligt ämne, men det kommer säkert finnas sökande som har många fler högskolepoäng och de kommer in först, och sedan de som har färre poäng, och de som endast har 30hp kanske inte komma in trots att de är behöriga, för att de med fler hp i bagaget går före.
Du ställer också en annan fråga: "
På antagningsstatistik kan man se att på vissa kurser av de jag varit intresserad av har endast 4 stycken blivit antagna, medan många stått som reserver. Är det möjligt på en kurs att bara fyra personer blir antagna?" Och här har jag en gissning: det är möjligt att de 4 personerna som redovisas att de kom in är de som sökte den kursen som fristående kurs och att den kurs ingår, annars, i ett eller flera program. Inom programmet har man platsgaranti på kurser som ingår. Om alla som läser ett program kom in på en kurs som ingår inom programmet och det finns möjlighet att ta ännu några fler, då antas de med högst merit av de sökande som inte läser ett program, utan sökte kursen som fristående kurs. Det är som sagt min gissning. Jobbar inte med antagning till universitetet så du får fråga de som jobbar med antagningen, t.ex antagningsgruppen på det aktuella lärosäte.
***********
Jag har nu gjort ett försök att svara på alla dina frågor, men om jag missade ngt. återkom så ska jag göra försöka bättra mig!
Frågor och svar taggade med 'förutbildning' (53 st.)
-
Behörighet till läkarlinjen?
Hej! Har jag rätt behörighet för att börja på läkarlinjen när jag gått ett naturvetenskapligt basår på Stockholms universitet. Kan jag då söka till läkare i lund, linköping etc? Trots att jag gått det...
Hej!basåren på de svenska universiteten är de så kallade "för-utbildningar" där olika lärosäten får utforma kurserna "lite som de själva vill";... Läs hela svaret -
Fråga gällande tekniskt baser på KTH?
Hej! Jag har ansökt till programmen ”Fastighetsutveckling med fastighetsförmedling” och ”Fastighet och finans” på KTH men tror inte att jag har tillräckligt höga betyg att komma in så jag har även ansökt till teknisk...
HEJ!Du i din fråga nämner "reserverad plats" på programmen men jag tror du menar "platsgaranti". Det är varje lärosäte som inför varje antagningsomgång... Läs hela svaret -
Betyg i naturvetenskapliga och tekniska basår?
Hej, jag har tre frågor angående naturvetenskapliga och tekniska basår: 1. Får man betyg i de kurser man läser på basåren? 2. Kan jag till exempel med den behörigheten jag får från basåren söka in till matematik 5 på...
Hej!Jag gissar på att du med "basåret" menar universitetsbasåret (finns annars basår på folkhögskolorna och även komvux-kurser kan sättas ihop till... Läs hela svaret -
Matte genom basår?
Hej ! Jag gick samhällslinjen. Om jag skulle läsa matte 3C genom komvux och matte 4 genom basåret., Skulle då någon av kurserna räknas med i min merit inför läkarlinjen?
Hej,om du i ditt examensbevis från gymnasiet inte har matte 3 och 4, då kommer inte betygen i matte 3 och 4 räknas in (om du skaffar de på det sättet som du beskriver i din fråga); det är matematik 4... Läs hela svaret -
Kan man läsa basår även man har redan läst kurserna?
Hej! Jag har redan läst teknikprogrammet på gymnasiet med inriktningen teknikvetenskap, men mina merit poäng räcker inte till min dröm utbildning i den högskolan jag vill läsa i, kan man gå basår på samma högskola och komplettera de...
Hej,vilka betyg man får i kurser inom universitetsbasåret påverkar inte meritvärde från gymnasiet. Om du vill höja ditt meritvärde från gymnasiet måste... Läs hela svaret -
Hoppa av Basår och behörighet, behålla godkända kurser?
Hej, jag undrar vad som händer med kurserna man tagit på tekniskt basår om man skulle hoppa av. Om man t.ex klarat av två kurser och hoppar av efteråt, behåller man dessa godkända kurser och gör en behörig till framtida studier eller stryks...
Hej,satta betyg gäller tillsvidare. Att man inte klarade hela utbildningen gör inte att de kursen man klarade "försvinner" eller betygen inte skulle... Läs hela svaret -
Fysik 2 men inte fysik 1, är jag behörig?
Hej, jag läser ett tekniskt basår och har fått godkänt i fysik 2. Jag har dock inte fått godkänt i fysik 1. Är jag behörig för exempelvis läkarprogrammet, som kräver fysik 2?
Hejsan,svar på din fråga är "troligtvis/förhoppningsvis" Ja. Varför "troligtvis/förhoppningsvis" och inte definitivt. Jo, om du fick godkänt i fysik 2... Läs hela svaret -
Tekniskt basår industriell ekonomi?
Kan man gå KTH tekniskt basår och sen kunna komma in på Industriell Ekonomi. Isåfall behöver man ha A i alla kurser (Kemi 1, Matte 3 & 4, Fysik 1a & 2) som tekniskt basår har ?
Hej! ställ den frågan till antagningsgruppen på KTH. Det går inte att ge ett generellt svar på frågor om vilken (exakt) behörighet universitetsbasåren ger därför att... Läs hela svaret -
Får man CSN på tekniskt basår?
Hej! Jag har en fråga gällande CSN på tekniskt basår. Räknas den perioden in som gymnasiala eller som eftergymnasiala studier? Alltså, skulle jag kunna ta ett tekniskt basår och sedan plugga vidare, på heltid, i 6 år till med fullt...
Hej,frågor om studiemedel besvaras bäst av CSN, för att det är där beslutet fattas och detta, oavsett vad någon annan säger till dig. Jag jobbar inte på CSN. De som gör det kan... Läs hela svaret -
Naturbasår - vilken nivå?
Hej! Jag har precis ansökt till ett naturvetenskapligt basår (på SU) och undrar om ämnena i basåret är på samma nivå som på gymnasiet. Är kraven för godkänt i exempelvis biologi 1 samma som på gymnasiet, eller är det...
Hej,Du får fråga på det aktuella lärosäte för att kurserna inom basåret på universitetet behöver inte vara identiska med kurser på gymnasiet utan kan avvika både vad... Läs hela svaret -
Naturbasår på göteborgs uni?
Hej! Hur fungerar naturvetenskapligt basår på göteborgs universitet? om man inte klarar något ämne så kan man fortfarande bli godkänd men måste söka fristående kurs? Och vad innebär fristående kurserna? Kan man söka in...
Hej,basår (och basterminer) på högskolor och universitet är så kallade "för"-utbildningar för att innehåll ligger mestadels på gymnasienivå men för att komma... Läs hela svaret -
Kan man gå Tekniskt basår Om man har gått teknik?
Hej ! Just nu så går jag i andra år i teknikprogrammet och undrar om det skulle finnas möjlighet för mig att kunna söka till tekniskt basår efter gymnasiet. Mvh
Hej,det framgår inte i din fråga vad du menar med "tekniskt basår". Jag gissar på att du menar Tekniska basår på högskolenivå, alltså på... Läs hela svaret -
Hur ser det ut med naturbasår på uni jämfört med Gymnasie?
Hur stor är skillnaden om man läser matte 4 på Gymnasie samt hela natur basåret med kemi 1 och 2 och resten av dem, och dem kurserna på universitetsnivå? Är det mer ansvar på högskolenivå eller är det i princip samma uppbyggnad osv...
Hej,varje lärosäte utformar självt sitt basår och om de väljer att ha basåret eller basåren. Allmänt sett, så brukar man som studerande vara mindre... Läs hela svaret -
Läkarprogrammet efter samhäll?
Hej Jag har tog studenten redan förra året och har bestämt mig att ta en paus från plugg några år. Jag gick samhällsvetenskap programmet inriktning beteende. Jag läste bara matte 1b och 2b för jag var rätt säker på vad jag ville...
Hej Stoffe,naturvetenskapliga basår på olika lärosäten i Sverige kan kräva lite olika förkunskaper, t.ex räcker det med matte 2 för särskild behörighet till... Läs hela svaret -
Teknisk basår - behörighet till matematik 4?
Hej! När man läser teknisk basår är matte kurserna uppdelade i två grupper Matte 1 och Matte 2. Matte 1 består utav matematik 1c,2c och 3c och Matte 2 består utav matematik 4. Har man behörighet till program där det krävs matematik 4 om...
Hej Alaa!om en viss utbildning kräver för särskild behörighet matematik 4, då är det just den kursen (godkänt betyg) som man måste ha. Om man har eller inte har... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga