Hej, måste inte alla gymnasium erbjuda möjligheten att läsa de 1,5 extra meritpoängen antingen genom att läsa moderna språk ELLER genom att läsa matematik? Gäller Teknikprogrammet (och Natur). Moderna språk är ju fördjupning. är inte tanken från Skolverket att man ska kunna hoppa över Moderna språk och fördjupa sig i Matematik istället? Till exempel genom att välja inriktning Teknikvetenskap. Jag såg i en tråd att SYV Anna nämner att Nils ericsonsgymnasiet erbjuder alla fem inriktningar inom teknikprogrammet. Det var en post från 2015-01-11. Så är inte längre fallet. Nu erbjuds inom kunskapsförbundet bara tre inriktningar. teknikvetenskap ingår inte. Moderna språk som är en fördjupning schemaläggs från år 1 utan möjlighet att välja någon annan fördjupning istället för språk det första året. Ma4, Ma5, Ma Spec. och Eng 7 erbjuds inte förrän år 3. Detta leder till ett dilemma, nämligen att det blir svårt för de elever som inte läser språk att få ihop de 2,5 extra meritpoängen som går att läsa sig till genom Eng7 och antingen språk eller matematik. När jag frågar skolan om hur en elev som vill slippa språk ska bära sig åt för att få ihop 2,5 extra merit, får jag till svar att det går inte, dels behövs ett rektorsbeslut för att få läsa Ma4, Ma5 och En7 samtidigt i år 3, och Ma specialisering erbjuds inte till teknikeleverna, utan bara till Natur. (Skolan har 4 teknikklasser. ) Får skolan göra så här, eller måste de ge ALLA elever möjlighet att läsa in 2,5 extra merit, dvs även om de inte vill läsa språk som fördjupning? (Både elever som väljer bort moderna språk och de som väljer att läsa ett nytt modernt språk jämfört med grundskolan, får samma problem.) På både gymnasiekoll.se och gymnasieguiden.se, där eleverna läser innan de gör sina gymnasieval, står att teknikprogrammet innehåller fem inriktningar. På gymnasiekoll.se står att "Inom teknikprogrammet finns fem inriktningar. Inom dessa inriktningar får varje skola skapa egna fördjupningar som är mer anpassade efter forskning eller arbetsmarknad till exempel. " Kunskapsförbundet Väst verkar ha schemalagt moderna språk som ett slags "basutbud" från år 1 snarare än en programfördjupning, lite som när det var linjer förr i tiden. Och så finns inget annat alternativ. De som inte läser språk, tappar 3h undervisning varje vecka fösta året, som de sedan måste ta igen år 3, så att säga. Matematik 4 ingår i grundläggande behörighet på i stort sett alla civilingenjörsutbildningar och ger därför ingen extra merit, utan det krävs Ma5 och Ma specialisering. Har jag fullständigt missat Skolverkets intention med att ha språk som programfördjupning? kan jag kräva att skolan ska erbjuda Teknikvetenskap som programinriktning, och Matematik specialisering i år 3, så att alla elever ges samma möjlighet att plocka 2,5 merit? Mvh undrande förälder
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31979 frågor besvarade.
Hur slippa moderna språk och ändå få ihop 2,5 extra merit?
1 Svar
Hej Annette!
Meritpoängen är "extra"-poäng, det är inte en rättighet att läsa någon kurs som ger meritpoäng, utan det är en möjlighet som ibland finns (om man har tur), och ibland - inte. Det är många elever som inte har någon som helst möjlighet att få meritpoäng, över huvudet taget, och inte ens bli behöriga - menar särskild behörighet, t.ex matematik 4 inför civil- och höjgskoleingenjörsutbildningarna - till "sin" högskoleutbildning. Då är tanken att man kan komplettera på komvux eller på en folkhögskola eller på basåren på högskolenivå sen.
Gymnasieskolorna är inte skyldiga att erbjuda alla inriktningar inom ett program. En gymnasieskola kan erbjuda endast en inriktning inom ett visst program, eller inte erbjuda det programmet, över huvudet taget. Gymnasieskolans skyldighet är att ge eleverna möjlighet att läsa kurser så att de kan uppfylla kraven för examensbevis.
Vad gäller "valbara kurser" så kan skola välja åt eleverna. En gymnasieskola kan meddela att "de här kurserna ska erbjudas" inom programfördjupning. Punkt. Vad gäller individuellt val så säger skolverket att minst en idrottskurs och minst en estetisk kurs måste finns att kunna välja inom individ.val - men här blir det också "stop" om för få elever väljer en viss kurs, då kan inte den kursen starta.
Du kan ringa till skolverket, 08-52733200 och ställa dina frågor där.
Jag svarar utifrån den kunskap jag har, bl.a utifrån det som vi tidigare fått som svar från skolverket.
****
Allmänt gäller - till högskole-/universitetsutbildningar i Sverige konkurrerar man med sitt meritvärde, som är summan av jämförelsetalet (snittbetyget) + ev. meritpoängen. Har man inga meritpoäng, blir snittbetyget (jämförelsetal) = meritvärde. Har man inga meritpoäng kan man uppnå max 20.0 (det uppnår man om man har alla A-betygen i alla kurser, förutom gymnasiearbete, där betygsskalan är F och E; men E i GA räknas inte in i jämförelsetal/meritvärde).
Meritpoängen har inget med behörighet att göra. För konkurrens kan man försöka göra högskoleprovet.
****
Vår erfarenhet är att de flesta gymnasieskolor vill gå eleverna och föräldrarna till mötes så mycket de kan, bl.a genom att ge möjlighet till fler valbara kurser och också genom att erbjuda kurser som ger meritpoäng. Problemen är dock, för skolorna, flera - bl.a begränsade ekonomiska resurser och lärarbrist.
Sammanfattning
Endast kurser utan vilka det inte går att ta ut examensbevis från gymnasiet kan man kräva läsa (eleven är garanterat att läsa de kurserna som för det programmet och inriktningen är obligatoriska). Engelska 7 kan inte garanteras på någon utbildning därför att den ingår inte som obligatorisk kurs. Moderna språk (i den omfattning som examensbeviset kräver) garanteras endast på de programmen där det ämnet är obligatoriskt. Högre mattekurser än programmet kräver (obligatoriska kurser) erbjuds i mån av möjlighet.
Elevens rättigheter omfattar rätten att läsa kurser utan vilka hen inte kan ta ut examensbevis.
Frågor och svar taggade med 'handläggare' (15 st.)
-
Skiljer dessa utbildningar sig i arbetslivet?
Jag velar mellan samhällsanalys eller offentlig förvaltning. Båda är inom samhällsvetenskapen. Hur skiljer de sig på arbetsmarknaden? Kan man exempel få samma typ av utredare, handläggare, administratör jobb eller skiljer de sig på den...
Hej,min uppfattning är att man kan få samma typ av jobb som utredare, handläggare, administratör och "liknande" kontorsjobb efter båda utbildningar. Yrken inom de områden... Läs hela svaret -
Distans kurser för komplettering?
Hej! Är en person som läser till mellanstadielärare. Men har alltid varit nyfiken på att jobba på myndigheter också. Då lärarprogrammet går långsamt har jag börjat fundera på att läsa fler distans kurser. Läste...
Hej; det finns olika myndigheter och olika tjänster och arbetsuppgifter inom varje myndighet. Titta gärna på följande... Läs hela svaret -
Vilka jobb finns?
Hej! Efter man läst offentlig förvaltning står det att man kan jobba som handläggare och utredare. Jag undrar vad är det för typ av handläggning och utredning? Kan ni ge exempel? Kan man arbeta med juridiskt material exempel såsom det står...
Hejsan,juridiska "moment" ingår i många utbildningar och i många olika yrken. Det är också möjligt att gå kurser och påbyggnadsutbildningar "inom sin anställning":... Läs hela svaret -
Kan offentlig förvaltning vidga vyerna på arbetsmarknaden som lärare?
Hej! Är utbildad lärare och undrar om en utbildning inom offentlig förvaltning kan vidga mina vyer på arbetsmarknaden, eller blir den ungefär densamma som nuvarande? Har intresse av arbete som administratör, handläggare, receptionist, chef, rekryterare,...
Hej,du skriver i din fråga bland annat följande: "Har intresse av arbete som administratör, handläggare, receptionist, chef, rekryterare, ekonom på olika... Läs hela svaret -
Fråga om framtiden yrke ?
Hej jag går ändra år gymnasiet med försäljningen och service program. nu jag vill jobba i framtiden på försäkringskassan,kommunala eller immigrationverket Min fråga är vilken utbildning ska jag plugga till?
Hej,på de arbetsplatser som du nämner i din fråga finns olika yrken som finns representerade. T.ex på Försäkringskassan finns både utredare och handläggare. Handläggar-tjänst kan... Läs hela svaret -
Finns någon utbildning likt jurist?
Typ alla jobb i form av handläggning jag söker står det krav juristexamen. Jag hat inte poäng nog att söka jurist. Finns det någon annan liknande utbildning som ger möjlighet till jobb med liknande utbildning? Rättsvetenskap är för...
Hej,inom vissa yrken är juristexamen ett krav men inom väldigt många andra kan arbetsgivare ha ett Önskemål om att man har juristexamen men arbetsgivare kan anställa även utan... Läs hela svaret -
Bygga examen till handläggare?
Hej! Jag har funderat lite på att bygga min egen examen som kan leda till jobb som handläggare. Vilket huvudämne bör jag rikta in mig på om jag vill få ut en passande examen? Och vad för slags övriga kurser skulle vara lämpliga att ha för...
Hej,det finns väldigt många olika slags "handläggare", t.ex bygglovshandläggare och utbildning till det yrke ligger i Sverige inom Yrkeshögskola. Så, du behöver avgränsa... Läs hela svaret -
Hur får jag in foten i en ny bransch?
Hej! Jag har arbetat som lärare i grundskolan i många år och vill nu byta bana. Helst vill jag arbeta som handläggare på myndighet men även andra administrativa roller är intressanta. Mitt problem är att jag inte har någon erfarenhet av arbete på myndighet och inte heller någon erfarenhet som...
Hej Jenni!ett förslag som jag har går ut på att du söker SOMMARJOBB som administratör eller handläggare på någon myndighet. Genom sommarjobb kan man få in foten och... Läs hela svaret -
Jurist eller förvaltning?
Hej, Jag har en fråga som jag länge funderat över. Jag är intresserad av arbete som handläggare/administratör/ochkanskeutredare. Detta inom exempel arbetsmiljöverket, skatteverket, begravningsföretag, kommun, konsumentverk osv....oftast stårt det...
Hej Linda!Du skriver om att du är intresserad av arbete som handläggare/administratör och ev.också som utredare. Både handläggare/administratör och utredare kan... Läs hela svaret -
Är det värt att utbilda sig till det?
Hej, Är utbildad förskollärare som funderar att läsa offentlig förvaltning. Jag undrar om det är värt det dvs. kommer det ge mig fler möjligheter på arbetsmarknaden eller har jag samma möjligheter att jobba med annat som med endast förskollärareutbildningen? Mvh
Hej Linda!jag undrar om du är medveten om att studiemedel kan man få för max 12 terminers studier (på eftergymnasial nivå) om man läser på heltid. Du är utbildad... Läs hela svaret -
Socialrätt? Annat?
Hej! Jag är utbildad lärare upp till årskurs 6 i grundskolan. Jag är dock mer intresserad av att arbeta som handläggare av något slag. Jag har studerat sociologi 15 HP samt civilrätt 7,5 HP. Är det möjligt att få jobb som socialsekreterare...
Hej Josefin,Det finns väldigt många olika sorters handläggare. Att få jobb som socialsekreterare är oftast möjligt endast med socionomexamen i bagaget. Det är i o f s inte förbjudet att arbetsgivare... Läs hela svaret -
vilken typ av handläggare?
Vad för typ av handläggare blir man om man läst offentlig förvaltning?
hej Linda;offentliga arbetsgivare är de statliga myndigheter, kommuner och landsting. Om man har läst Offentlig Förvaltning, passar det i så fall som bäst att söka jobb som handläggare eller som... Läs hela svaret -
Vad är skillnaden?
Hejsan Jag ska nu börja mitt tredje år i gymnasiet och har länge nu velat arbeta inom en offentlig sektor som en juridisk handläggare eller utredare på tex myndighet eller försäkringar men vill inte ta en utbildning på universitet(för lång...
Hej Edita, var Paralegal brukar få arbete kan du se ex. i yrkespresentationen Paralegal på Framtid.seEn liknande (men lite "smalare") yrke är IP-paralegal Att lite olika behörighetskrav ställs inför... Läs hela svaret -
Offentlig förvaltning eller human resources?
Hej! Just nu studerar jag till förskollärare, men under senare tid har intresset väckts för arbete som handläggare inom diverse företag som arbetsmiljöverket, konsumentverket, kronofogden, skatteverket, m.m. samt arbete inom personalvetenskap med rekrytering, arbetsmiljö, ekonomi. Jag står...
Hej Linda;yrken personalvetare och "handläggare" är samlings-begrepp som inkluderar många olika "under-yrken" och oändligt antal olika uppsättningar/kombinationer av arbetsuppgifter.... Läs hela svaret -
Hur gör jag nu?
Jag har en akademiskt utb från Egypten. jag är utbildad advokat samt har jobbats som det i Egypten Jag tog examen 2006 en examen som enligt UHR översatt till svenska systemet motsvarar en kandidat examen. Hur gör för att snabbast komma i arbete som advokat här i Sverige? Kan jag validera...
Hej Emad, för att i Sverige bli en Advokat>> måste man ha antagits som ledamot i Sveriges Advokatsamfund och det är därför bra om du ta kontakt med Sveriges Advokatsamfundet för att det är ju av... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga