Hej! Jag vet inte vad jag vill studera vidare efter gymnasiet. Just nu går jag andra året på gymnasiet naturvetenskapsprogrammet. Någonting jag funderat på är att jag är intresserad av hjärnan. Finns det yrken som inkluderar att arbeta och studera om hjärnan? Någon speciell läkare eller psykolog?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31984 frågor besvarade.
Jag vill arbeta med hjärnan i framtiden?
5 Svar
Hej Alva,
man kan arbeta med hjärnan eller studera om hjärnan utifrån olika aspekter: evolutionära, anatomiska, fysiologiska, neurologiska, psykologiska, psykiatriska och säkert också några till andra aspekter... är ju inte expert på området, utan är en allmän studie och yrkesvägledare, så kan endast ge allmänna råd, ej specifika, alltså.
Mitt första råd blir att du kikar på många olika yrken på www.framtid.se - det är en sajt om över 2.ooo yrken! Börja gärna med att titta på yrken inom Naturvetenskapligt arbete och yrken inom Hälso- och sjukvården.
Mitt andra råd blir att du pratar med lärare i naturvetenskapliga ämnen, dina lärare på gymnasiet alltså och frågar dem om råd och svar på den frågan som du ställer här nu.
Mitt tredje råd blir att du som temat för ditt gymnasiearbete väljer HJÄRNAN. Gymnasiearbete är en obligatorisk gymnasiekurs á 100 poäng, vilket innebär att du ska lägga ner cirka 200 timmar på den kursen. Godkänt betyg i kursen är ett av kraven för att få ut examensbevis. På 200 timmar (fem veckor på heltid - alltså 40 timmar per vecka, om man endast jobbar med just sitt gymnasiearbete och inte samtidigt med några andra kurser) borde du hinna göra mycket efterforskningar: du kan t.ex ta fram alla de olika aspekter av hjärnforskning, beskriva dem alla men sedan kanske välja en eller ett par aspekter som du vill fördjupa dig inom. Du kan då även ta kontakt med universitetslärare och forskare som på ett eller annat sätt jobbar med frågor om hjärnan. Efter att ha genomfört ett sådant arbete borde du kunna ha mycket mer klar uppfattning om vad du vill göra efter gymnasiet.
Hej igen, vi fick idag ännu ett svar från ÖREBRO UNIVERSITET. Var god läs nedan:
"Som biomedicinsk analytiker med inriktning fysiologi så har man möjlighet att arbeta med neurofysiologi där hjärna och nerver är i fokus. Man utför undersökningar på hjärnan, elektroencephalografi (EEG) t ex där man tittar på hjärnans elektriska aktivitet. Man träffar både barn och vuxna som utreds för t ex olika typer av epilepsi, sömnstörningar och det är även vanligt med övervakning av hjärnans aktivitet efter t ex hjärtstopp, eller övervakning av hjärnans aktivitet hos för tidigt födda barn.
Så är du intresserad av hjärnan så kan jag varmt rekommendera henne att söka till biomedicinska analytikerutbildningen med inriktning fysiologi!"
Hej!
Här kommer lite mer information kring hur och vad en psykolog kan arbeta med:
Psykologprogrammet är en professionsutbildning som ger möjligheter att arbeta inom många olika fält som verksam psykolog. Inom psykologprogrammet läser studenterna neuropsykologi som är läran om de relationer som finns mellan beteende och hjärnans funktion. Neuropsykologiska studier intresserar sig för hur olika delar av hjärnan påverkar beteendet och vilka delar som kontrollerar olika områden som stress, minne och depression. Psykologer inom det neurovetenskapliga fältet kan exempelvis arbeta med bedömningen av kognitiv och psykologisk funktion i samband med medicinska, neurologiska eller psykiatriska störningar. Psykologen kan ställa diagnoser, tolka neuropsykologiska test och erbjuda möjliga rekommendationer till dessa patienter. Inom universitet och högskola finns även möjlighet att forska inom fältet neuropsykologi.
Efter psykologprogrammet finns möjlighet att som färdig psykolog specialisera sig. Neuropsykologi är en inriktning där möjlighet till specialisering finns, läs mer på: https://www.psykologforbundet.se/Specialistutbildning/specialiteter/neuropsykologi/
Vidare kan en psykolog arbeta med att formulera en tjänstebeskrivning och med hjälp av psykologisk testning och intervjuer rekrytera den bäst lämpade personen för en tjänst. En psykolog kan även möta ungdomar med psykisk ohälsa på en ungdomsmottagning, eller handleda lärare i bemötandet av elever med funktionsnedsättningar i skolan.
Inom hälso- och sjukvården kan psykologer arbeta bland annat inom psykiatri, medicinsk verksamhet och på vårdcentraler. Psykologer finns även inom rättspsykiatri och kriminalvård där arbetsuppgifterna bland annat handlar om utredning och behandling. Som psykolog kan man arbeta med psykoterapi som behandlingsmetod. Det är vanligt att psykologer vidareutbildar sig till psykoterapeuter efter utbildningen, för att fördjupa sina kunskaper om psykoterapi ännu mer.
I förskola och skola spelar psykologer en viktig roll inom elevhälsan; de arbetar bland annat med förebyggande insatser, utreder individärenden och handleder personal.
Inom näringslivet och i försvaret kan psykologer arbeta med bland annat rekrytering och urval samt med företagshälsovård.
Hej
Frågan är ospecifik, jag föreslår att du söker upp en studie- och yrkesvägledare på din skola för att i ett vägledningssamtal precisera så mycket som möjligt - vad "arbeta med hjärnan" innebär för dig. Vilken innebörd vill du ge åt de orden? Vad är det med hjärnan som lockar dig?
Det finns annars flera olika yrken/utbildningar/ämnesområden som skulle kunna vara intressanta om man vill "arbeta med hjärnan eller studera hjärnan":
Ex på ämnesområden: medicin (yrke läkare), psykologi (yrke psykolog), psykoterapi (yrke psykoterapeut), neurovetenskap och kognitionsvetenskap (yrke forskare).
Hej igen, fick nu svar från en vetenskapsjournalist: "
Hjärnan är involverad i enormt mycket. Jag kan tipsa om följande yrken som jag kommer på: neuroforskare, stamcellsforskare, neurokirurg, strokeforskare, alzheimerforskare, parkinsonforskare, onkolog som behandlar – eller forskar om - hjärncancer, psykiatriker, psykolog – men listan kan fyllas på väldigt mycket. Kanske kan du få bättre tips hos en studievägledare på ett lärosäte (högskolan eller universitet) som erbjuder relevanta utbildningar och kan därför ge bättre svar på din fråga?"
Hej, läs (nedan) svar från en studievägledare på läkarprogrammet:
"Att jobba med hjärnan kan omfatta många områden – Psykologi, fysiologi/medicin etc. Läkarprogrammet ger en bred och grundläggande bas för behandling och sjukdomslära. Man kan vidareutbilda sig inom neuropsykologi, klinisk medicin eller t.ex hjärnkirurgi. Detta handlar då om vidareutbildning efter 6 år inom grundläggande medicin/läkarutbildning som självklart inte enbart begränsas till studier kring den mänskliga hjärnan.
I läkarprogrammet så ges kurser inom tema Psyke och Neurologi men det motsvarar bara en liten del av alla läromål som programmet täcks av.
Med vänlig hälsning".
Hej igen, vi fick nu ännu ett svar från en annan studievägledare på läkarprogrammet, på ett annat lärosäte:
"Om du först utbildar dig till läkare kan du sedan specialisera dig och bli neurokirurg det är en utbildning som tar ca 12 år totalt men när du specialiserar dig (de sista 5-6 åren) gör du det på en arbetsplats och inte på universitetet.
https://www.sahlgrenska.se/jobb-och-framtid/tillsammans-for-patienten/daniel---neurokirurg/
Alternativt specialistläkare inom psykiatrin, det tar ungefär lika länge att utbilda sig till det som till neurokirurg.
Du kan ju även utbilda dig till sjuksköterska och sedan specialisera dig mot neurologi, det tar 3 år grundutbildning + minst ett års arbetslivserfarenhet + 2 år specialistutbildning
Psykolog kan ju också vara ett alternativ.
Vänliga hälsningar".
Om yrket Specialistsjuksköterska var god läs på framtid.se/yrke/specialistsjukskoterska
Hej igen, nu fick svar från Umeå Universitet. Var god läs nedan:
Jag tänker att det är viktigt för dig är att fortsätta utforska och fundera på vilket sätt du är intresserad av hjärnan,vilka ämnesområden ser du som mest intressant att utgå från, naturvetenskap, medicin, beteendevetenskap eller kanske kognitionsvetenskap. Utbildningarna på universitetet har lite olika profiler, vi på Umeå Universitet har Biomedicinprogram och Läkarprogram, Biomedicinsk analytiker har vi också hos oss samt Psykologprogram och en profil jag inte såg bland övriga svaren är Kognitionsvetarprogrammet som finns hos oss, kan också vara intressant, läs mer om det och även övriga program hos oss: Utbildningskatalog, se våra program:
https://www.umu.se/utbildning/
Nästa vecka, 4/3 2021 har vi digitalt öppet hus, se här om något kan intressera att vara med på och välkommen att höra av er igen : https://www.umu.se/utbildning/digitala-universitetsdagen/
/Studievägledare
Hej igen, vi fick ännu ett svar - från Högskolans studievägledare:
Hej! vad kul med en elev med fokus på vidarestudier och hjärnan. Jag svarar gärna på frågor kring våra utbildningar inom kognitiv neurovetenskap och där är vår inriktning ”neuropsykologi och medvetandestudier” det program som fördjupar sig i just hjärnan. Jag bifogar länk till utbildningsprogrammet där det står om behörighetskrav och arbetsmarknaden i stort. Med utbildningen ges även möjlighet att läsa vidare vårt magisterprogram och söka sig vidare på forskningsnivå.
Hej igen, vi fick idag ännu ett svar från ännu en sakkunnig; var god läs nedan:
Några förslag på yrken för dig som är intresserad av att arbeta med hjärnan:
-Läkare, där kan man specialisera inom anatomi, neurologi och psykiatri t ex.
-Sjuksköterska-går också att specialisera sig på olika sätt.
-Psykolog – allt beteende kommer från hjärnan
-Biomedicinare, där går det också att fördjupa sig i studier om hjärnan.
-Farmakologi-många av hjärnans sjukdomar behandlas med läkemedel och det behövs fler upptäckter där. Se info i presentationen: Farmakolog.
-Civilingenjör med inriktning medicin teknik- det behövs mer avancerad teknik för att kunna studera hjärnan. Se info i presentationen: Med.ingenjör.
-Civilingenjör, andra inriktningar – ex nanoteknologi används för att se hur väldigt små elektroder kan opereras in i hjärnan för att behandla ex depression och Parkinson.
Hej Alva!
På Karolinska Institutet finns flera utbildningar där man studerar hjärnan (neurovetenskap) på olika sätt.
Vi har psykologprogrammet där man betonar sambandet mellan psykologi (kunskapen om beteende, känslor och tankar) och människan som biologisk varelse (hjärnans organisation och funktion, beteendegenetik, fysiologi, evolutionen med mera).
Inom det forskningsförberedande Biomedicinprogrammet läser man kurser inom neurovetenskap.
Även läkarprogrammet har neurovetenskapliga kurser.
Alla programmen ger en bas för vidare studier, forskning och arbeta inom neurovetenskap. Exempel på Karolinska Institutets forskning inom området finns här
https://ki.se/forskning samt på Institutionen för neurovetenskap https://ki.se/neuro och Institutionen för klinisk neurovetenskaphttps://ki.se/cns
Med vänlig hälsning
Allmän studie- och karriärvägledning
Avd. För utbildning- och forskarutbildningsstöd|
Karolinska Institutet
Hej igen, nedan finns svar från Lunds universitet:
Det finns olika vägar man kan gå om man vill arbeta med hjärnan. Om man först utbildar sig till läkare kan man sedan välja olika spår. Man kan t ex bli neurolog, psykiatriker. Båda dessa är specialistutbildningar som man gör efter en avslutad läkarutbildning. På läkarprogrammet läser man hjärnan men man läser ju självfallet alla andra delar av kroppen så hjärnan är bara en del.
Man kan även bli biomedicinare och då arbeta med forskning och då kan man ha olika delar av hjärnan som sitt område. Man kan även bli sjuksköterska och ha specialistkompetenser inom t ex neurologi eller psykiatri. Även inom arbetsterapi och fysioterapi kan man arbeta med t ex personer som fått hjärnskador.
Hjärnan är ett outforskat område och därför är det svårt att säga vilka yrken som man i framtiden kommer att kunna inkludera hjärnan i. En bra bas är att läsa läkarprogrammet eller ngn annan utbildning i medicin och sedan se hur man vill gå vidare – antingen inom forskningen eller som specialist.
Att jobba med hjärnan; stöter man på i flera utbildningar och yrken. Exempelvis de utbildningarna jag anger nedan, men på olika sätt. Naturvetenskapsprogrammet på gymnasiet ger behörighet till bl.a dessa utbildningar:
Biomedicinska analytikerprogrammet 180hp:
Som Biomedicinsk analytiker inriktning laboratoriemedicin, analyserar man prover och kan kritisk utvärdera analysresultat. Som biomedicinsk analytiker inriktning fysiologi, genomför man dessutom undersökningar och analyser i direkt kontakt med människor. Oavsett inriktning arbetar man med avancerad teknik.
De två inriktningarna innebär med ingående:
Inom inriktningen fysiologi lär sig studenterna om undersökningar på bl.a. hjärta, kärl, nerver och muskler som utförs på patienter. Tekniker som ingår i utbildningen är elektrofysiologiska undersökningar, ultraljud samt nuklearmedicin.
Yrkesfilm BMA Fysiologi: https://www.youtube.com/watch?v=x0f505MS63U
Inom inriktning Fysiologi kan man arbeta på Neurofysiologisk-klinik där det handlar om Hjärnan och nerver.
Inom inriktningen laboratoriemedicin så koncentreras undervisningen på laboratoriemedicinska undersökningsmetoder på provmaterial som kan vara allt ifrån ett urinprov, en bakterieodling till ett vävnadsprov.
(Områdes)behörigheten på båda inriktningarna är A12/12. Ansökan sker direkt till den inriktning man är intresserad av.
Arbetsterapeutprogrammet, 180 hp
En arbetsterapeuts vardag kan se mycket olika ut beroende på arbetsplats och uppdrag. Vissa utgår från individen och får ansvaret att anpassa en persons vardagsmiljö efter dennes behov eller prova ut olika fysiska eller kognitiva hjälpmedel. Andra kan arbeta med tillgänglighet och välmående på en mer samhällelig nivå.
Gemensamt är att din roll som arbetsterapeut är väldigt viktig för de personer du hjälper.
Läs mer: https://www.oru.se/utbildning/program/arbetsterapeutprogrammet/
Som Arbetsterapeut kan man arbeta inom Psykiatrin och rehabilitering av hjärnan/det kognitiva.
Röntgensjuksköterskeprogrammet, 180 hp
Utbildningen är för dig som, genom kunskaper i anatomi och fysiologi, vill veta hur människan fungerar, samtidigt som du är intresserad av hur teknik och strålningsfysik ge svar som ligger till grund för fortsatt vård och behandling av patienter. (Röntgen av hjärnan förekommer).
Eftersom tekniken utvecklas i en rasande fart är det bra om du också är nyfiken och tycker det är spännande att följa med i den nyaste forskningen kring radiografi.
Samtidigt är det viktigt att du tycker om att arbeta med människor och omvårdnad, eftersom du i din framtida yrkesutövning kommer att ha patientkontakt.
Läs mer:
https://www.oru.se/utbildning/program/rontgensjukskoterskeprogrammet/
Alla program ovan leder till en yrkesexamen (legitimation utfärdas hos Socialstyrelsen) och ger möjligheter till vidare studier på avancerad nivå och inom forskning (efterfrågan är stor!)
Detta om du vill forska vidare på Hjärnan exempelvis.
Samtliga programs arbetsmarknad: Behovet är stort efter arbetskraft och konkurrensen är liten.
Örebro universitet har även ett masterprogram med två inriktningar, som heter ’Metoder inom medicinsk diagnostik’.
Exempelvis inriktning Bild- och funktionsdiagnostik (länk ovan) ger dig möjlighet till fördjupning i undersökningsmetoder som används inom kliniska avdelningar för röntgen, bilddiagnostik och fysiologi. Inriktningen innehåller även teoretisk fördjupning och kräver att du har minst ett års yrkeserfarenhet som biomedicinsk analytiker eller röntgensjuksköterska.
Vänliga hälsningar
Studievägledare
ÖREBRO UNIVERSITET
Institutionen för Hälsovetenskaper
Frågor och svar taggade med 'olika lärosäten' (43 st.)
-
Fråga gällande tekniskt baser på KTH?
Hej! Jag har ansökt till programmen ”Fastighetsutveckling med fastighetsförmedling” och ”Fastighet och finans” på KTH men tror inte att jag har tillräckligt höga betyg att komma in så jag har även ansökt till teknisk...
HEJ!Du i din fråga nämner "reserverad plats" på programmen men jag tror du menar "platsgaranti". Det är varje lärosäte som inför varje antagningsomgång... Läs hela svaret -
Får man ta studieuppehåll för att jobba?
Om man blir antagen på en utbildning men vill ta uppehåll i studierna för att jobba är det "giltigt skäl" för att bli beviljat ett studieuppehåll med platsgaranti?
Nej, tyvärr, så är min uppfattning att det inte är ett giltigt skäl för att få studieuppehåll med platsgaranti. Men det är varje lärosäte som avgör om de... Läs hela svaret -
Gå samma program på två olika lärosäten?
Jag går just nu på läkarprogrammet i Stockholm och har sökt till läkarprogrammet i Uppsala. Jag undrar om det är möjligt för mig att gå samma program på två olika lärosäten under en period samtidigt eller om jag kommer...
Hejsan,det är en ovanlig (i alla fall för mig) fråga. Samhällsekonomiskt sett, är det en förlust om en och samma person ska "sitta på två stolar" (läsa samma... Läs hela svaret -
Bygga egen kandidatexamen?
Hej! Jag tänkte bygga min egna kandidat i statistik, och om jag förstått rätt så behöver 90 hp vara i ett huvudämne (i mitt fall statistik). Under denna hösten började jag läsa audionomprogrammet men tänkte hoppa av och till våren...
Hej,du måste ställa den frågan till studievägledare på den institutionen där du vill ta ut kandidatexamen. De resterande poängen (utöver huvudämnet) kan behöva vara inom... Läs hela svaret -
Betyg i universitetetsutbildningar?
Hej! Har förstått nu att man blir betygsatt i kurser på universitetet, på samma sätt som i gymnasiet, t.ex. VG och IG. Jag har alltid trott att universitetet bara är att få godkänt och så har man en titel. Vilka universitetsutbildningar...
Hej,alla svenska universitetsutbildningar sätter betyg på kurserna. Betygsskalorna kan vara olika. Många gånger används den minsta betygsskala som består bara av U (underkänt) och G... Läs hela svaret -
Är det dåligt att läsa på flera universitet?
Hej, Jag undrar om det på något sätt är negativt att ha flertalet universitet i bagaget. Jag läser fristående kurser på deltid just nu av rent intresse och då jag enbart vill läsa på distans utan sammankomst så har jag inte...
Hej,jag undrar om din plan är att försöka (senare, när du läst många högskolepoäng) att sätta ihop de poängen till någon sort examen? Om så inte... Läs hela svaret -
Har jag anmält mig rätt?
Hej, Jag är en student på universitetet som ska börja sitt andra år. I min mail så stog det att man skulle besvara på antagning.se och Ladok senast 21 juli. Jag har tackat "ja" på antagning.se men glömt att göra det på Ladok....
Hej,det var olyckligt att du glömde registrera dig i tid. Jag hoppas det ska gå att ordna i efterhand men kan inte lova någonting. Olika lärosäten: högskolor och universitet i Sverige gör ganska... Läs hela svaret -
Fristående kurser på olika universitet?
Hej, Jag kommer efter sommaren börja plugga fristående kurser på universitet eftersom att jag förmodligen inte kommer in på det program som jag vill. Därmed tänker jag plugga företagsekonomi 90 poäng på SU och informatik 90 poäng...
Hej,vad gäller sätta ihop kandidatexamen av fristående kurser så måste du göra planering tillsammans med studievägledaren på den institutionen där du vill ta ut din... Läs hela svaret -
Hur ser det ut med naturbasår på uni jämfört med Gymnasie?
Hur stor är skillnaden om man läser matte 4 på Gymnasie samt hela natur basåret med kemi 1 och 2 och resten av dem, och dem kurserna på universitetsnivå? Är det mer ansvar på högskolenivå eller är det i princip samma uppbyggnad osv...
Hej,varje lärosäte utformar självt sitt basår och om de väljer att ha basåret eller basåren. Allmänt sett, så brukar man som studerande vara mindre... Läs hela svaret -
Masterprogram i civilingenjör?
Hej! Jag undrar utbildningen inom civilingenjör industriell ekonomi, där vet jag att man under de två sista åren att man läser masterprogram. Min fråga har ALLA universitet samma masterprogram eller har de ”finare” universitet andra masterprogram...
Hej S,de områden som du ställer frågorna inom är ganska komplicerade.Allmänt gäller: varje lärosäte (högskole och universitet) i Sverige får bestämma ganska mycket... Läs hela svaret -
ekonomi kandidat vs kandidat i företagsekonomi?
Hej! Jag har kollat runt lite på både kandidat i ekonomi vid Uppsala eller kandidat i företagsekonomi i Stockholm och undrar mest vad stora skillnaden är? Vad blir skillnaden i examen? Är den ena bättre än den andra och kan man på...
Hej Clara,du får bäst svar på din fråga hos studievägledare på de institutioner på lärosätena där respektive utbildning ges.Allmänt sett, så kan... Läs hela svaret -
Omtenta Tredje tillfälle?
Hej! Jag läser en fysikkurs i teknisk basår i BTH. Jag hade en tentan och det kändes inte bra när jag gjorde det . Så jag tänker redan nu på en omtenta . BTH erbjuder två tillfällen för omtentan den första tillfället är i...
Hej Amjad,du måste ställa din fråga och få svar från den institutionen där du läser din utbildning. Reglerna kring omtentor bestäms i mångt och mycket lokalt, på plats,... Läs hela svaret -
Högskolepoäng från KPU i kandidatexamen?
Hejsan! Jag funderar på att gå en KPU, men vill gärna också ha en kandidatexamen i mitt ämne. Därför undrar jag ifall det skulle vara möjligt för mig att göra det lättare för mig genom att använda vissa av de kurser som ges i...
Hej Sara,du måste få svar på den frågan från studievägledare på den institutionen där du vill ta ut kandidatexamen. Och du kan få olika svar från olika... Läs hela svaret -
finns det universitet med obegränsat med utbyten utomlands?
Hej! Jag undrar om ni vet något universitet i Sverige som erbjuder obegränsade, eller iallafall flertal utbytes terminer utomlands? Eller om ni vet något universitet utomlands. Jag vet att de flesta universitet i Sverige erbjuder utbytes program i max ett år, och sedan...
Hej Wilma,du får gärna kontakta Internationella Koordinatorer på lärosätena. Möjlighet till utbyten kan påverkas av många olika faktorer, t.ex... Läs hela svaret -
Vad är skillnaden mellan högskole- och civilingenjörprogrammen?
Som frågan lyder jag fattar verkligen inte skillnaden. Varje syv jag frågar säger olika saker. Syven på mitt gymnasium sa t.ex. att Civilingenjörsprogrammet är en hel utbildning där man studerar 5 år, det finns inga andra examen man tar förutom...
Hej Ene!Saken är den att varje lärosäte (högskola eller universitet) får bestämma rätt mycket självt, lokalt, på sitt lärosäte.Det som... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga