Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31928 frågor besvarade.
Kan man höja antagningspoäng snabbt med nytt språk?
3Poäng
Roland
Hej!
Jag undrar hur mycket man kan höja sina antagningspoäng om man har lärt sig ett nytt språk utomlands och nu är tillbaka i Sverige.
I dokumentet "Kurser som kan höja meritvärdet" står det att man kan läsa Moderna språk 1-7.
Om detta stämmer kan jag få A x 700p eller?
Jag har studerat spanska på ett spansktalande universitet och borde kunna tenta av kurserna snabbt, men kan jag begära av Komvux att få tenta av kurs för kurs?
På lokala Komvux ville de att jag skulle läsa högsta kursen först, men då misstänker jag att jag skulle gå miste om poängen från de lägre kurserna?
Hej, har du utländsk gymnasieutbildning? för att kurser som kan höja ditt meritvärde (listan på dem) är till för personer som har sin grundläggande behörighet som i huvudsak baseras på deras Utländska gymnasieutbildningen. Om du gått gymnasiet i Sverige och har ett Slutbetyg eller Examensbevis från gymnasiet eller från komvux, är det andra regler som gäller för dig i så fall. Det är rätt komplicerat. För att få fram vilken uppsättning av reglerna som gäller för dig måste man veta - varifrån kommer din gymnasial utbildning: utlandet eller Sverige? om du har svensk gymnasial utbildning - om den är från gymnasiet eller från komvux, från vilket år och vad dokumentet heter: det finns många namn som t.ex Slutbetyg, Samlat betygsdokument, Examensbevis, Studiebevis, Studieintyg och om man läst gymnasiekompetens på en folkhögskola - då borde man ha fått Omdöme om grundläggande behörighet. Och för varje dokument och även beroende på vilket år det är utfärdat, så kan Olika uppsättning av regler gälla. Gå in på Antagning.se/betyg och välj rätt utbildningsform och se om du hittar vad som gäller i så fall i din situation.
Allmänt gäller: i betygsgrupper konkurrerar man till svenska högskoleutbildningar med sitt meritvärde. Meritvärde är summan av Jämförelsetalet + Meritpoängen. Har man inga meritpoäng, blir jämförelsetal = meritvärde Jämförelsetal är detsamma som "snittbetyget" som räknas ut på alla de betygen som bör eller får räknas in. De som har utländsk gymnasieutbildning får inte meritpoängen utan i stället för meritpoängskompensation, enligt en speciell tabell.
Ang."tenta av" Jag tror du syftar på Prövningar. Det gäller hitta var man kan göra prövning, vilket kan bli svårt. Får du godkänt betyg på prövningen, då har du det betyget och satta betyg gäller tillsvidare, men det är inte säkert det betyget kommer hjälpa dig komma in på en högskoleutbildning. Det beror på om det betyget får räknas in i ditt meritvärde antingen endast inom jämförelsetalet eller om det betyget kan ge dig merit(extra)poäng. Max antal meritpoäng är 2.5 och de som redan har 2.5 meritpoäng, kan inte få fler. Meritpoängsreglerna är olika för de som har examensbevis eller slutbetyg.
Alltså, är det rätt så komplicerat system och går inte svara på din fråga om betygen i spanska 1-7 skulle hjälpa dig att komma in på en svensk högskoleutbildning, om man inte vet exakt hur din situation ser ut. Därför tycker jag att du bör boka tid med SYV på komvux och gå igenom din situation och få fram vad som gäller för dig. Du kan också försöka vända dig till Antagning.se, t.ex ring 0771-550720 tel.tid 9-16 - där ansökan till svenska högskoleutbildningar tas emot och administreras kring. Det är antagning.se som räknar fram ditt meritvärde, då borde de kunna hjälpa dig få fram ett svar om betygen i Spanska 1-7 skulle i ditt fall räknas in.
Hej! Jag satt en snabblänk i en kommentar till din kommentar till din fråga, och på den sidan står det bland annat: ”Om du kompletterar med en ny kurs så får du bara använda den för att läsa in en behörighet du saknar, eller för att höja betyget i en kurs du redan har läst. Däremot får du inte räkna med en helt ny kurs i ditt meritvärde.”
Det här med att komma in på en högskoleutbildning kan bli ganska komplicerat. Man måste alltid ha Grundläggande behörighet. Många högskoleutbildningar kräver också Särskild (t.ex inför läkarprogrammet - fysik2, kemi2, biologi2 och matte4) behörighet. Man måste ha både grundläggande + särskild, om "din" högskoleutb.så kräver. Sedan tillkommer frågan om att komma in genom konkurrens och man kan konkurrera i flera olika urvalsgrupper samtidigt. Om AU öppnas möjlighet för (vilket är ett undantag), då kan samtidigt som man konkurrera i HP (om man har resultat från högskoleprovet) och i en eller flera betygsgrupper, också konkurrera i AU-urvalet. I två av betygsgrupperna (BI och BII) konkurrerar man med sitt meritvärde (summan av jämförelsetalet + meritpoängen). I BF (omdöme från en folkhögskola) konkurrera man med den siffran som man fick i omdöme - högst 4.0. Vilka kurser/betyg som räknas in i ditt meritvärde beror i mångt och mycket på din utbildningsbakgrund, alltså från vilket år dina gymnasiala betyg är.
Några mycket populära utbildningar på de svenska lärosäten bl.a läkarprogrammet, arkitektutbildningen m.fl brukar ha många sökande med mycket höga betyg. Antagningsgränsen brukar därför ligga på över 20.00 vilket innebär att endast alla A (eller MVG) betyg i gymnasiala kurser räcker inte utan de som tas in har oftast även några (ibland alla) meritpoäng. Meritpoängen är extra-poängen, som inte är obligatoriskt att ha men om alla A-betygen inte räcker, då blir man mer eller mindre tvungen skaffa sig meritpoängen eller få högt resultat på högskoleprovet, annars kommer man inte in. Men inte ens högsta möjliga meritvärde som = 22.5 och innebär att man har alla högsta betyg i alla kurser i sitt examensbevis eller slutbetyg + max antal meritpoäng, som är 2.5 kan tyvärr inte alltid garantera att man får plats. Om antal sökande som har 22.5 i meritvärde är fler än antal platser, måste man göra urval bland dem, så alla de kommer inte in. T o m utlottning kan tas i bruk.
Att snabbt höja från 17+ till 20+ skulle man kunnat (eller nästan i alla fall, för att max antal meritpoäng är endast 2.5) om man inte hade några meritpoäng och skaffade sig max antal, alltså 2.5 meritpoäng, då blir matematiken sådan att 17.00 + 2.5 = 19.5 och om man hade 17.9 och skaffar sig 2.5 meritpoäng, då får man meritvärde på 20.4. Så, frågan är då om det i dina "17+" finns några meritpoäng eller inte. Och det är inte helt lätt... för du går både enligt de gamla och de nya reglerna just vad gäller MERITPOÄNGEN. Om du nu har några meritpoäng "på" kurserna i det gamla betygssystemet (där möjlighet att få betyg upphörde helt från 1 juli 2016), då behåller du - i alla fall än så länge- de meritpoängen + du kan fylla på till max, som är 2.5 med betygen i de nya kurserna inom ämnen Engelska, Moderna språk och Matematik. Om du kan göra prövning i Spanska 5 så är det inte omöjligt att du skulle få meritp.för den kursen. Max antal meritpoäng för moderna språk är 1.5. Se reglerna på antagning.se/sv/dina-betyg/gymnasieskolan/slutbetyg-fore-2010/meritpoang
Hejsan, om du är säker på att du både har grundläggande och särskild behörighet, då handlar det endast om att du vill höja ditt meritvärde. Meritvärde = jämförelsetal + meritpoängen. Du som har slutbetyg från innan 2010, kan (ett litet tag till) räkna med meritpoäng även för områdeskurser; om du söker till psykologprogrammet, så vilka de områdeskurserna (Område 5) - antagning.se/områdeskurser-beteendevetenskap Möjlighet att få meritpoäng för områdeskurserna kommer upphöra vid antagning till sommarkurser 2022, alltså för sista gången vid antagning till vårterminen 2022.
Tips! jämför innehåll i ditt slutbetyg med listan för områdes-meritp.kurser (område 5) då ser du om du redan har några meritpoäng för områdeskurserna. Har du idag inga meritpoäng, kan du uppnå upp till 2.5 meritp. Men om du måste höja ditt meritvärde med 3.0 eller i alla fall med mer än 2.5, då kommer inte det att räcka, för att ingen kan få fler än max meritpoäng.
Jag har kandidatexamen i folkhälsovetenskap (folkhälsostrategi för hållbar utveckling 180hp) och gjorde 2 avancerad fristående kurser; en epidemiologi och en samverkan i utvecklingsarbet för barn och unga. Nu är jag snart köar med master program i...
Milla : :
Hej!Du har en mångsidig utbildningsbakgrund inom folkhälsovetenskap och sexuell och reproduktiv hälsa (SRHR), vilket är mycket värdefullt. Här är några förslag och tips som kan vara till... Läs hela svaret
Hej! Jag är så osäker på vilken linje eller vad det ens heter som jag vill göra/jobba med. Det som intresserar mig är hur hjärnan fungerar kring människor med olika diagnoser samt deras beteenden. Jag har pratat med en studievägledare men fick...
Milla : :
Hej,vi på FRåGA SYV är allmänna studievägledare (inte experter på just utbildningar som kan leda till möjlighet att forska i hur hjärnan... Läs hela svaret
Hej, är det svårt att få en anställning som forskare om man är socionom?
SYV-besökare: :
Hejsan,det är en mycket lång och ganska osäker väg som kan (om man är envis, begåvad och även har tur med sig) leda till att man kan bli Forskare. Det... Läs hela svaret
Hej, Jag skulle kunna tänka mig att arbeta med forskning inom litteraturvetenskap eller språk i framtiden och har några frågor. Är det många av de som söker doktorandtjänst inom dessa ämnen som blir anställda? Eftersom språk och...
Anna: :
Hej!de som har avklarat forskarutbildning bedriver forskning och också kan undervisa på lärosätena i "sina ämnen". Med lärosätena menar jag i detta... Läs hela svaret
Hej! Jag går just nu på uni men ska till nästa termin HT 22; söka en ny utbildning (kandidat). De utbildningar jag överväger till att läsa är antingen en filosofie utbildning (engelska kandidat) eller service management. Så du förstår...
Liselotte: :
Hej Hampus,doktorandtjänsen söker man efter den avancerade utbildningen (alltså efter magister- eller masterprogrammet) - det tar med det minst 4 år (kandidat, 3 år + magister,... Läs hela svaret
Hej.
Har man större chans att få bli antagen till Doktorandtjänst om man har en Master jämfört med om man "bara" har en Magister? Eller baseras antagningen till Doktorandtjänster på den kvalité man har på sitt examensarbete på Avancerad nivå (den kan ju vara lika bra oavsett om man har en...
Anna: :
Hejsan, vi ställde din fråga till flera sakkunniga och fick några "lite olika" svar, t.ex:"Grundläggande behörighet för forskarutbildning i... Läs hela svaret
Hej! Min fråga är uppdelad i två kan man säga. Ena delen är handlar rent om kurser och behörighet, medan andra delen handlar om själva universiteten som erbjuder utbildningarna. Jag är väldigt intresserad av att studera min väg upp till att...
Julia: :
Hej Ivana,inför mastrprogrammet måste man ha 3-årig högskoleutbildning, och det är 180 hp.Självaste masterprogrmmet är sedan 2-årigt, alltså 120 hp.Att endast läsa fyra... Läs hela svaret
Jag har sökt på framtid.se för att hitta diverse yrken jag var intresserad av och hur man utbildar sig till dem. Framtid.se hänvisar till en länk på SLU. På SLU hittar jag endast en faktatext om vad yrket innebär men inte var man kan hitta...
Liselotte: :
Hejsan,ta en titt på slu.se/fakulteter/s/forskning/framstaende-forskning och längre ner på sidan (länk ovan) finns även kontaktuppgifter till en kontaktperson, som du gärna får ta... Läs hela svaret
Hej! Jag är nyfiken på att doktorera. Men hur går jag tillväga? Idag har jag en lärarexamen på 3,5 år. Men utöver det så har jag gått kurser. Så sammanlagt har jag 295 högskolepoäng. Vänligen Caroline
Anna: :
Hej Caroline,
inom vilket område vill du doktorera: pedagogik? eller det ämnet i vilket du är behörig lärare? eller ngt annat?Mitt förslag är att du vänder dig till studievägledningen på... Läs hela svaret
Hej! Jag undrar vad skillnaden mellan högskola och universitet är, och är det högskola eller universitet som kommer först efter gymnasium? En fråga till, finns det något som kommer efter universitet eller högskola? Alltså något högre...
Julia: :
Hej!Skillnaden mellan ett universitet och en högskola är att bara universitet får utfärda examen på forskarnivå. Men genom att samarbeta på olika... Läs hela svaret
Jag undrar vad som krävs för att jobba som historiker (forskare) och vart och hur man söker det jobbet? Jag har gymnasiebetyg 2A i historia Mvh Felicia
SYV-besökare: :
Hej Felicia,du måste börja med att läsa Historia på högskolenivå: högskola eller Universitet och vara beredd att läsa i många år. Det är som lägst fyra års-studier... Läs hela svaret
1. Hur ser prognosen ut för ämneslärare åk 7-9, om man väljer inriktning samhällsvetenskapliga ämnen? Målet är att jobba som professor på universitet efter examen....
Anna: :
Hej J,
Professor - är en titel för de högst utbildade lärarna vid lärosätena: högskolor och universitet. Samma typ av tjänster finns inom flertalet universitetssystem i... Läs hela svaret
Hej! Jag undrar hur det är med lönen när man läser vidare.
Till exempel vill jag läsa till civilingenjör inom bioteknik och funderar sedan att läsa vidare till forskare. Lönen för forskare är lägre än för en civbiotekniker och jag funderar på hur det fungerar? Läggs lönerna på varandra eftersom...
Liselotte: :
Hej Linda,
om man har utbildning på avancerad nivå (master- eller magisterprogram), kan man söka Doktorandtjänster, om man hittar några tjänster som utannonseras; det... Läs hela svaret
Hej!
Jag är helt förtvivlad! Jag tycker så fruktansvärt mycket om teoretisk gastronomi/kulinarisk vetenskap att jag inte vet vad jag ska ta mig till. Jag har en master i biologi och en magister i journalistik i vilket jag i så hög grad som möjligt försökt bland in gastrostomi och...
Anna: :
Hej Kristina,kan inte du starta eget företag och som egenföretagare/entreprenör sysssla med det som du tycker är roligast? Du skriver att du vet att du skulle göra ett mycket bra jobb om du fick chansen. Ge dig... Läs hela svaret
Jag undrar om doktorander måste undervisa, och måste en undervisa för att kunna forska?
Julia: :
Hej Lisa,svar på din fråga kan bero på olika saker... vi på Fråga syv kan inte ge ett kort och konkret svar som omfattar alla de olika branscher och olika situationer. Om du är 19... Läs hela svaret