Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32141 frågor besvarade.
Måste man plugga 5 år för att bli lärare?
3Poäng
Therése
Måste man plugga vid ett universitet i 5,5 år för att bli en ämneslärare på gymnasiet? Flera utav mina lärare har gått vanliga kandidatutbildningar och fått jobb på min skola och sedan läst till någon pedagogisk utbildning på ett år.
Jag vill bli lärare i design, kan jag läsa fristående kurser om detta ämnet för att sedan söka jobb som lärare? Exempelvis kurser i Illustrator, Photoshop och Indesign?
Det är ju stor lärarbrist just nu, så vad är mina chanser om att bli anställd? Om inte på heltid, men halvtid? Samt, vad är det för lön för en halvtidsarbetande lärare?
du har rätt; det är tyvärr ganska stor lärarbrist i Sverige. Vi hoppas att det är tillfälligt och att situationen ändras till det bättre inom kort.
Som det är nu kan man t o m få jobb dierkt efter gymnasiet - se ex. yrkespresentation Juniorlärare>>.
Utökat svar
När en skola behöver anställa en lärare vill de helst få en behörig lärare. Detta pga bl a det faktum att sedan 1 juli 2015 är det endast behöriga lärare som får sätta betyg. "På undantag" får lärare i Modersmål sätta betyg även som obehöriga. Det kan även finnas andra "nödlösningar", men tanken är att lärare ska vara behöriga i de ämnena och för de åldrarna där de undervisar. Gymnasielärare är automatiskt behörig att undervisa i samma ämnen även på grundskolan.
Om det inte finns möjlighet att hitta en Behörig lärare, kan rektor anställa "vem som helst", enligt egen bedömning på en termin eller ett läsår. Sedan fortsätter man leta efter en beörig lärare! :)
Utökat svar
Du skriver om att några av dina lärare har läst kandidatexamen och sedan pedagogik. Det är KPU, kompletterande pedagogisk utbildning som är en 3-terminers utbildning på heltid, 90 högskolepoäng. Kan ibland finnas möjlighet att hitta en snabb-KPU variant där man läser på högre fart än heltid och läser utan lov, då kan man bli klar på ett år.
För att bli behörig till KPU kan lite olika kräv ställas... oftast måste man ha minst 3 årig tidigare högskoleutbildning "i bagaget". Vill man bli behörig gymnasielärare i två ämnen, bör man ha minst 120 högskolepoäng (motsvarar 4 terminersstudier på heltid i sitt "huvud/förste" ämne) och minst 90 hp, 3 terminer på heltid i sitt andra ämne. Det tar 3,5 år att läsa på heltid. Sedan är det KPU som oftast är på 3 terminer. Och vi är då uppte i femårs studier på heltid. Att läsa Ämneslärarprogrammet är bekvämare. Inom programmet har man platsgaranti. Om man läser fristående kurser, söker man till varje kurs separat och man kanske inte kommer in på nästa kurs... och vad gör man då? Jämför: du läser på gymnasiet "ett program". Du får garanterad plats på kurser nästa år, eller hur? tänk dig nu att du fick söka till varje kurs under hela gymnasiet - konkurrera med dina tidigare betyg och riskera att inte komma in på nästa kurs? Det är rätt så stressigt, tycker i alla fall jag.
Varför läser folk på det sättet i så fall - dvs först ett antal högskolepoäng och sedan KPU? Jo, av olika anledningar. T.ex om man inte tänkte bli lärare för början, utan började läsa Historia eller Matematik på högskolenivå... och upptäckte sedan att man inte fick jobb; eller kom på att man vill bli lärare - då bygger man på med KPU för att bli behörig lärare.
Ett annat alternativ är att vissa kurser som t.ex Företagsekonomi och Juridik - ingår inte i ngt. Ämneslärarprogrammet; och då måste man läsa på det sättet att man läser "högskolepoäng i sitt ämne" först och KPU på det.
Utökat svar
Det finns inga garantier på att gymnasieutbildning i Sverige inte görs om ännu en gång och andra kurser kommer in, dvs det är ingen som vet att undervisning i just "Design" kommer att finnas om några år. :(
Utökat svar
Det tar lite kortare tid att bli behörig grundskolelärare /i genomsnitt en termin kortare tid, dvs man kan bli klar på 4,5 år/.
Det är rörigt med behörighet för lärare. Lärarutbildningar görs om rätt så ofta. Olika "projekt", "satsningar" och "undantag" - är man också tvungen att "uppfinna" för att lösa lärarbrist så gott man kan.
Som sagt, om en kurs "design" kommer att finnas i utbildningsutbudet om några år, är det ingen som vet. Fråga din lärare om hen jobbar på heltid. I så fall är jag rätt säker att hen undervisar även i andra ämnen; eller så jobbar hen på flera olika skolor samtidigt.
Du frågar också om halvtidsjobb och halvtidslön. Problemet med halvtidsjobb för lärare kan tyvärr bli att man får ett schemat där man är upptagen hela dagen i alla fall, t.ex man har en lektion kl.8.00, sedan nästa lektion kl.12.15 och sista lektion för dagen kl.15.30 - och så hinner man inte komma hem emellan... då är man på jobbet hela dagen men får bara halva lönen. Att få schemat att gå ihop så att alla deltidslärare får "tajt schema", t.ex att man är på jobbet endast 3 dagar i veckan och slutar tidigt en av dagarna kan bli mycket svårt /ibland omöjligt/.
Hur löneutvecklingen för lärare kommer att gå under de närmsta åren, vet vi inte. Allmänt beror det mycket på vilka utgifter man har - t.ex om man bor nära sin arbetsplats och kan gå dit /behöver inte köpa månadskort eller ha bil/; om man bor ensam och har en hög hyra eller om man bor i en familj och behöver kanske över huvudet taget inte betala hyra. Hyran är för många den största utgiften.
Utökat svar
Kika gärna på Extrajobbare>> - du kan kanske medan du läser till lärare, även arbeta. På så sätt har du inkomst under din studietid. Det går också att t.ex läsa i 2 år, ta sedan studieuppehåll i ett år och jobba som lärare... och återvända till skolan sen. Då har man arbetsinkomst och får arbetslivserfarenhet redan innan man är färdigutbildad.
Hej Igen, jag fick nu svar från en utbildningssamordnare. Läs gärna det - nedan:
Hej,
Eftersom design i nuläget klassas som ett yrkesämne skulle jag råda dig att ta kontakt med ett lärosäte som utbildar yrkeslärare, exempelvis Malmö högskola.
I nuläget är yrkesämnen undantagna från lärarlegitimationskrav så för tillfället krävs ingen utbildning alls för att undervisa i design.
Med vänlig hälsning Utbildningssamordnare Education Coordinator Institutionen för bild- och slöjdpedagogik Department of Visual Arts and Sloyd Education
Hej, Jag läser min första termin på juristprogrammet i Göteborg. Efter några veckor på programmet känner jag mig lite osäker på om det verkligen är här jag vill plugga. Min första fråga är om det går att byta...
Anna: :
Hej Jacob,vad Antagning.se har tidigare förklarat för oss är följande: på kurser som ingår i din nuvarande utbildning (det programmet du läser nu) har du... Läs hela svaret
Hej. Jag började läsa på läkarprogrammet på VT21 men jag är osäker på att fortsätta med det gamla programmet. Om jag fortsätter enligt de gamla regler kommer jag att ta examen VT26. Om jag räknar med 10 månader väntetid...
Milla : :
Hej Gabriella,du kan ansöka om studieuppehåll och se vad du får för svar. Jag är inte alls säker på att du skulle få ett positivt beslut. Den anledning du uppger är inte en sådan... Läs hela svaret
Hej! Jag undrar om det är för sent att byta linje?
Anna: :
Hej! byta till ett nytt gymnasieprogram efter mitten av september är sällan möjligt. De flesta gymnasieskolorna slutar ta in efter 15 sept. och detta även om eleven vill byta... Läs hela svaret
Hej. Jag läser svenska 3 på komvux och har en sista uppgift kvar innan nationella proven och kursens slut. Men uppgiften kommer jag inte hinna göra i tid och har redan bet om mer tid från läraren, extra tiden rinner snart slut och uppgiften är inte ens halvvägs slut. Nu undrar jag, om jag missar...
Mikael: :
Hej Iden,alla, oavsett vilka betyg de har (eller inte har) - har rätt att ansöka om att få göra Prövningar. Du kan, alltså, förutom att söka Läsa kursen... Läs hela svaret
Hej! Jag går i åk 2 i naturvetenskapsprogrammet just nu, men har sedan långt innan gått fram och tillbaka om jag velat byta linje eller inte. Är det lönt att gå om två år? Och i så fall, kommer mina nuvarande betyg stanna kvar om jag går om helt och hållet?
Julia: :
Hej Felicia,
det finns inga nackdelar för dig att lägga in en Ansökan till åk1 och när du får antagningsbesked, får du i så fall bestämma om du tackar ja eller nej till erbjuder... Läs hela svaret
Hej! Jag går i naturvetenskapsprogrammet och är gränsen på att inte få gymnasieexamen . Har F i matte 1c och2c och kanske på kemi 2. Har väldigt jobbigt och stressigt men grejen är att jag vill ABSOLUT inte ge upp för att jag vet att jag kan klara det om jag verkligen kämpar för det . Finns det...
Anna: :
Hej Lea,det är bra att du vill fixa dina gymnasiestudier. Men ibland räcker inte endast viljan. Om det skulle vara så att du till exempel valde fel gymnasieprogram, då kommer det... Läs hela svaret
Jag går läkarprogrammet, men är osäker om jag verkligen vill bli läkare. Så nu lotsas vi att jag hoppar av och kommer in på ett annat program. Men jag ändrar mig och kommer på att läkare kanske ändå var någonting för mig, kan jag då söka läkare igen? Eller finns det begränsningar för hur mycket ...
Liselotte: :
Hej Magda,
jag råder dig ta direktkontakt med Antagning.se som gör antagning tiII högskoIor/universitet. EgentIigen så borde det inte speIa roII att man tidigare har hoppat av en... Läs hela svaret
Om man söker om 1:an, finns det en risk om att man inte kommer in på sitt val? (utifrån betyg), och vad gör man då?
Anna: :
Hej Dany!
Ja, det kan finnas risk att man inte kommer in på betyg. Du konkurrerar om utbildningsplats (precis som du gjorde förra året). Vi råder göra följande:
- sök flera olika... Läs hela svaret
Två frågor om att söka om till åk1. Om jag redan går på ett gymnasium (åk 1) och vill söka om till ny skola och nytt program, kan jag då söka om till åk 1 på mina grundskolebetyg? Isåfall, värderas jag på samma sätt som de andra niorna som söker in, eller hamnar jag i något slags bottenskrap på...
Milla : :
Hej Anton!
Om du söker till en ny utbildning (det kan vara på samma skola eller på en annan skola) - då konkurrerar du på SAMMA villkor som de eleverna som idag går i åk9. Det är bara en SIFFRA - dina betygspoäng... Läs hela svaret