1 Svar

    Peter SYV på GymnasieGuiden

    Hejsan,

    det finns många olika gruppvägledningsövningar. vi valde ett antal - ca 15 st. - och presenterar dem på fragasyv.se/dokumentarkiv - men jag ska klistra in dem här neda också.

    Förslag på övningar till gruppvägledning:

    Övning 1: Goda egenskaper
    Uppgift till deltagare: att förbereda innan man träffas i grupp - någon form av "illustration" av sina goda (positiva) egenskaper (hemuppgift). "Illustrationen" kan vara i form av ett eller flera föremål, bilder, historier eller mind-map. På så sätt får deltagare tid att reflektera över sina egenskaper. Vägledaren kan också säga till deltagare att det är OK att ta andra personer till hjälp om de t.ex. inte kommer på något bra själva - det kan vara klasskamrater, familjemedlemmar eller andra personer de känner. Sen presenterar varje deltagare sina egenskaper. Man kan variera övningen genom att ta det i flera etapper: t.ex. först i mindre grupper och sedan inför en större grupp - berättar & reflekterar kring sina egenskaper.

    En annan variant är att man arbetar i par och "den andre" berättar om personens goda egenskaper i stället för att personen gör det själv. 

    Ännu en variant är att man tar upp viktiga egenskaper - dvs man förbereder illustrationen på de egenskaper som man tycker är goda och viktiga egenskaper (oavsett om man anser att man själv har de eller ej) och man bör också berätta varför man tycker att just den egenskapen är viktig - i vilka situationer och varför.

    Man kan också (utan att ge hemuppgift) ställa en spontan fråga i början av ett gruppvägledningstillfälle: - Vilka är dina viktigaste egenskaper? alternativt: - Kan du nämna tre av dina goda egenskaper och illustrera med situationer? Vägledaren kan ge eleverna/deltagare fem eller 10 minuter för att fundera över uppgiften. På så sätt kan man använda den tiden som finns till förfogande (under en resa eller om en håltimme i elevernas schemat uppstår oväntat).

     

    Övning 2: Positiv energi
    Inför ett gruppvägledningstillfälle (hemuppgift): skriva upp "plus-minus" lista. Under "+" skriver man saker som gör en glad, dvs ger ger positiv energi och  under "-" - saker som gör en ledsen och trött, dvs tar krafter. Varje deltagare berättar sedan inför gruppen om de saker från vardera "halvan" och delge hur/om du kan få in mer av det som ger positiv energi till vardagen. De övriga deltagare får då fylla på sin egen "lista" med det som ger energi. 

    Variant på övningen är att man gör "hemuppgift" på plats, dvs  i början av gruppvägledningstillfälle. 

    Vägledaren kan innan redovisning börjar ge uppgift att välja några (t.ex) tre av de bästa tipsen på saker som ger energi - som de själva inte tänkte på men nu också kan ha nytta av. Man behöver sedan inte be deltagare att berätta vilka saker de tänker "låna" från sina gruppkamrater. På så sätt berikar man varandra men ingen behöver känna att ens egna tips inte blev uppskattade av de andra i gruppen.

    En annan variant är att var och en i gruppen är tvungen att välja en sak från varje gruppkamratens redovisning som "bästa tipset" och man kan i slutet av vägledningstillfället skriva en gemensam lista av de bästa tipsen där ett tips från varje deltagare finns med. 

     

    Övning 3: Drömyrket
    Deltagare får först skriva upp sitt drömyrke eller ett yrke som de är intresserade av. De får också skriva ner vad de tror de behöver ha för utbildning för att kunna jobba med det som de vill jobba med samt uppge om de har andra frågor om yrket. Sedan finns det olika varianter på fortsättningen:

    - vägledaren kan hitta information om deltagarnas drömyrken och ge dem information; 
    - deltagare kan hjälpa varandra med att hitta information - man kan t.ex. "lotta ut" i gruppen vem som får vilket yrke att leta info om;
    - man kan leta information tillsammans och vägledaren förklarar vilka tillvägagångssätt som finns att leta relevant information på, vilka hemsidor man kan "lita på" vad det gäller info om yrken och om arbetsmarknaden, på så sätt lär man ut även källkritiskt förhållningssätt.
     
     
    Övning 4: En enda fråga
    Vägledaren ställer en enda fråga, t.ex. frågan: Hur tror du att andra människor tycker om dig?
    Varianter på genomförande:
    1. skriva ”uppsats” (enskilt uppdrag) om vad man tror att andra tror om en, som sedan kan användas som underlag för vägledningssamtal
    2. jobba i par eller i grupper á tre. Den som lyssnar ska skriva upp och berätta för gruppen saker som ”talaren” tycker om sina egenskaper utan att lägga till sin egen åsikt. Gruppen uppmanas sedan att kommentera med fokus på bra egenskaper samt ge konstruktiv kritik till sig själv och till de andra: att nämna något som faktiskt går att förändra/förbättra.
     

    Övning 5: "Själv är bäste dräng"Uppgift för deltagarna i vägledningsgruppen: att de själva /enskilt eller i en grupp/ bör komma på vilka frågor de vill ställa och diskutera. Sedan kan alla i gruppen hjälpas åt att svara på de frågeställningar som kommer upp. Det som är utmärkande för den övningen är att inga förberedelser krävs. Vägledaren kan vara mycket spontan och påbörja gruppvägledningen under tiden som uppstår spontant (t.ex. om en håltimme i schemat uppstår oväntat).

    En variant på den övningen är att man på förhand delar ut uppgift att förbereda frågor och man kan variera övningen genom att t.ex. be deltagare att skriva upp sina frågor på små papperslappar och alla drar upp en lapp utan att man vet vem som har skrivit ner frågan - och man får till uppgift att försöka hitta svar på frågan till nästa gruppvägledningstillfälle. Om man inte hittar svar på frågan, bör man försöka komma med förklaringen på varför svar inte kunde hittas.

    Övning 6: Manusförfattare
    Uppgift (hemuppgift eller utförs "på plats", dvs under ett gruppvägledningstillfälle): skriva filmmanus med titel "Mitt liv om fem år" (alternativt "Mitt liv om ett år (3 år; 10 år eller annat antal år)". Det som bör (förslagsvis) framgå av filmmanuset är bland annat: land, ort, boendeform (lägenhet, villa, kollektiv), yrke eller utbildning, familj (singel, gift, sambo, särbo, växelbo och ev.antal barn), hobby, husdjur, hur man spenderar sin semester. 

    När manus är färdiga, diskutera i små grupper och de som vill kan även redovisa inför en stor grupp. För dem som redovisar inför hela gruppen, kan gruppen hjälpa till att sortera: vad man själv kan bestämma över helt och hållet och vad man har enbart delvis kontroll över.


    Övning 7: Trollstaven
    Redskap som behövs - en "trollstav" (en pinne, en penna eller ett annat föremål som får agera "en trollstav"). Deltagare turas om att "förvandla sig" till "den man vill vara". Trollstaven går runt (en variant är att man lottar ut i vilken turordning som deltagare får använda "trollstaven"; gruppledare /vägledaren/ kan börja för att ge exempel, inspirera och förklara att det "inte finns några begränsningar" och man får förvandla sig till den man vill vara. Man får "trolla sig" till vilket yrke som helst. 

    Övning kan genomföras i olika varianter: t.ex. kan vägledaren be deltagare "trolla i fantasin" och skriva upp sitt drömyrke på en lapp, men inte visa för någon. Alla lappar samlas in i en "trollhatt", sedan drar man upp en lapp i taget och diskuterar kring yrket: vilken utbildning behövs? möjlighet att försörja sig på det yrket genom att t.ex. starta eget? känner någon av deltagare en person som har det yrke? 

    Övning 8: "Happy is a man whose job is his hobby"?
    Vägledaren förklarar vad "hobby" är och ber gruppdeltagare att nämna så många hobby de kan komma på. Alla hobby skrivs på tavlan. Diskussion följer kring följande: kan man försörja sig genom sin hobby? Vill man försörja sig genom sin hobby? Stämmer det alltid att det är bra att arbeta med det som man älskar att göra på fritiden? Vilka för- och nackdelarna är? 

    Övning 9: Tipspromenad
    Uppgift som deltagare får är att göra (sätta ihop) material till Tipspromenad som handlar om YRKEN (vanligaste yrken, ovanliga yrken, nya yrken, yrken som vuxna i din familj har, yrken som intresserar dig) eller om UTBILDNINGAR (beroende på ålder på deltagare kan man specificera: gymnasiet och/eller eftergymnasiala utbildningar). Uppgift kan utföras enskilt eller i små grupper (2-3 deltagare per grupp). 

    Tipspromenad, som varje deltagare (eller en liten grupp) tog fram - använder man sedan i början av varje gruppvägledningstillfälle. Den gruppen som satt ihop Tipspromenad, rättar allas svar och tar fram vinnaren. Vid flera lika bra svar, kan vinnaren lottas ut (och gruppvägledaren förklarar att utlottning kan även äga rum vid antagning till en högskoleutbildning - när antal sökande med lika bra betyg eller resultat av högskoleprovet är fler än utbildningsplatser). Resten av tiden under varje vägledningstillfälle (efter Tipspromenaden) använder man för att diskutera kring frågorna som ställdes i Tipspromenaden i början av vägledningstillfälle. 

    Efter det att man använde alla Tipspromenader, kan man rösta fram en av dem (eller vägledaren väljer) och den används under t.ex. Öppet hus på skolan, under föräldramöte eller någon Skoldag/sommarfest på skolan - för flera klasser samtidigt. 

     

    Övning 10: JaG i korta drag
    Presentationsövning som kan genomföras i olika varianter, exempelvis:
    1) varje deltagare skriver ner en kort berättelse om sig själv (hemläxa) och lämnar in till vägledaren, som läser upp allas berättelser och gruppen försöker gissa vems berättelse det är;

    2) jobba i par: berätta för varandra - och sedan "redovisar" den andre för hela gruppen (A. berättar om B. och B. - om A.);

    3) uppgiften kan bestå i att skriva ett CV.

    Mål är att ta fram så korta som möjligt berättelser eller CV, men följande bör framgå: namn, ålder, var man bor, vad man gör (arbetar, studerar) just nu, intressen, egenskaper, historia (hur blev jag den jag är idag), "på gång" (vad kommer näst), en rekommendation: tips om ngt. intressant att läsa eller göra (t.ex. besöka en viss plats) för övriga i gruppen, "det visste du inte om mig" - knorren (t.ex att man tidigare har bott utomlands eller att man har ett exotiskt husdjur).

    Syfte med övningen: att lära känna sig själv och varandra bättre + att kunna ta fram korta men informativa berättelser om sig själv som kan vara mycket användbara i olika sammanhang (t.ex. på anställningsintervju, när man oftast ombeds berätta om sig själv).



    Övning 11: En fråga som beror mest
    Uppgift till deltagare: att hitta en fråga  på www.fragasyv.se och förklara varför man valde just den frågan: det kan t.ex vara så att man själv vill ha svar på samma eller liknande fråga eller att man tycker att man kan ge ett bättre svar på frågan. Varje deltagare redovisar sedan inför en stor grupp: vilken fråga hen valde och förklarar varför.

    En variant på genomförande: arbeta i små grupper (2 - 5 personer) och gemensamt välja en eller flera frågor - t.ex. om grupper är á 3 personer kan man ge i uppdrag att välja 3 frågor (utan att ge instruktioner om just hur gruppen bör gå tillväga för att välja frågorna). Det blir på så sätt en samarbetsövning också. I efterhand - när frågorna är valda och förklaringarna på varför just de frågorna är valda, är färdiga, ställer vägledaren en oväntad fråga: - Hur gick ni i gruppen tillväga för att välja frågorna?


    Förväntade svar från grupper: a) var och en valde sin fråga enskilt; b) frågorna valdes av alla gruppmedlemmar gemensamt - genom en diskussion och kompromisser; c) frågorna valdes av en i gruppen och de andra bara höll med; d) frågorna valdes slumpmässigt, "på må få"... eller "vi tog de tre senast inkomna".

    Man kan också få ett oväntat svar angående på vilket sätt frågorna valdes.

    Utifrån varje svar (ang. vilken metod som användes för att välja frågorna) leder vägledaren en diskussion om gruppsamarbete: 
    varje persons roll i gruppen och om att vara "ledande/drivande" i gruppen respektive "passiv medlem" beror mest på personens egenskaper eller det som spelar roll är hur viktig just det ämne är för individen - eller om det är en kombination av "både och". 
    Kan vara bra (beroende på deltagarnas ålder, situation och på om det är en "långvarig grupp" t.ex. en klass som kommer att läsa tillsammans under 3 år på gymnasiet eller om det är en grupp som träffas bara en eller några få ggr) om gruppmedlemmarna kunde själv analysera varför just det "valsättet" som användes just i deras grupp (vad det säger om gruppmedlemmarnas personlighet, engagemang i frågan mm) och vilka "lärdomar" man kan dra av det.

     

    Övning 12: Lärare för en kvart
    Syfte med övningen: höja motivation inför framtida studier och yrkesval samt ge möjlighet prova-på "gå i lärarens skor".
    En bra övning för alla men speciellt för dem som funderar på att satsa på en lärarkarriär eller på ett annat yrke där man ofta redovisar eller presenterar material inför grupper.

    Hemuppgift som vägledaren ger till gruppdeltagare:
    var och en väljer ett tema för att "undervisa" gruppen i - kan exempelvis vara ett yrke eller en utbildningsform (t.ex. SFI, grundskola, gymnasieskola, högskola/universitet, folkhögskola, komvux eller yrkeshögskola) eller en undervisningsmetod (ex.självstudier, "the flipped classroom” eller ”learners autonomy”) eller Studieteknik (lär ut dina bästa tips) eller Söka-jobb tips (olika sätt att söka jobb på). En ”lektion” är tidsbegränsad till t.ex. mellan 10 min och en kvart (eller max 20 min). ”Läraren” (varje gruppdeltagare) får själv bestämma vilka läromedel hen använder sig av och på vilket sätt hen kommer att kontrollera att ”eleverna” (de övriga gruppdeltagare) har lärt sig det som ”lektionen” hade för avsikt att förmedla.

    Efter det att alla ”lärare” genomförde sina lektioner, kan man upprepa övningen: ge samma uppgift en gång till, men denna gången väljer ”lärare" ett annat tema att undervisa i. Syftet med upprepning av samma övning: att gruppdeltagare utvecklar sina undervisningsmetoder. En positiv förväntad "bieffekt" är att gruppdeltagarnas självförtroende stärks och förståelse inför de utmaningar som läraren ställs inför - bli större. 



    Övning 13: "Hen" som yrkesutövare
    Gruppen får i uppdrag att rita en kvinno- & en manskropp & snabbt (t.ex. på en minut) skriva ett antal (t.ex. 10 stycken) yrken som hör till varje ”figur"; eftersom det är väldigt ont om tid, skriver man ner de yrken som man först tänker på (utan att tänka för mycket för att man inte hinner det). Fortsätta övningen med att gå igenom yrkena och diskutera gärna kring ”manlig sjuksköterska”, ”kvinnlig VD” och lärare/lärarinna men även direktör/direktris *. 

    Avsluta med att fråga hur många av gruppdeltagare använder gärna ordet ”hen” och om de kan nämna något yrke som inte passar män eller kvinnor och be dem förklara - varför de tänker så.

     

    Övning 14: "Viktigaste prylen"
    En övning som belyser den kreativa sidan av ingenjörsyrken. Här >> kan man skriva ut en sida med en uppgift som kan lösas enskilt eller i grupper.
    Mål med övningen: väcka intresse för teknik samt ge en inblick i hur ingenjörer arbetar med produktutveckling (en ingenjör kan arbeta med ett eller flera steg av produktutvecklingscykeln).
    GENOMFÖRANDE: Skriv ut övningen (som kommer från Teknikföretagen/Ingenjörsvägen) helst på en färgskrivare & på en A3-sida.
    Uppgiften kan lösas enskilt, i par eller i små grupper. Dela ut en utskrift per deltagare/grupp. Redovisning sker inför stora gruppen. Man kan efter redovisningen be deltagarna rösta för:
    1. Vilket förslag är det mest kreativa?
    2. Vilket förslag är det mest realistiska?
    3. Vilken ”framtidspryl" vill man själv ha?
    Denna övning kan även användas av handledare inför val av teman för gymnasiearbete.

    Övning 15: "Fördomar om yrken"
    DeItagare deias in i grupper och varje grupp "får" varsitt yrke och en uppgift att skriva ner hur de tror en person som har detta yrke är: de får "gissa" personens Ålder, Civilstatus, personens bostad (villa, hus, radhus, lägenhet, på landet) märke på bil, inkomst, favroit maträtt, utbildning, intresse/hobby och dyIikt.
    DeItagare skriver detta var för sig och får inte prata med varandra förrän alla skrivit klart i gruppen, sen är de bara att de börjar jämföra med varandra. Har de liknande bilder av yrket, eller skiljer det sig? Så småningom kan vägIedaren (övningsIedaren) fråga varje grupp om något som de tycker utmärker sig, och ber varje grupp beskriva en sammansatt bild av deras "yrkesuppfattning".
    /Det brukar vara många som skriver samma sak! En roIig övning och som på sätt och vis också är "en ögonöppnare". /

    *** *** ***

    Som direktris är man förbindelsen mellan designer & fabrik, man förverkligar modedesigners  kreativa visioner genom att omvandla dem på ett sätt som möjliggör en större produktion.

    Frågor och svar taggade med 'tvåan' (15 st.)

    • Malva

      Halva tvåan utomlands?

      Hej, jag går i tvåan på gymnasiet och funderar på att ta halva året utomlands pga att jag inte helt trivs i min klass. Går det att ta ett halvår utomlands (efter jul tills på sommaren) utan att behöva gå om när jag kommer tillbaka? Isf skulle jag behöva läsa på distans? + hur gör jag det?

      Julia: : Hej Malva!Du får gärna förklara vad du menar med "ta ett halvår utomlands" - menar du att du ska bo utomlands; var ska du bo utomlands? Åker du utomlands med en eller båda dina vårdnadshavare pga... Läs hela svaret
    • Caroline

      Jag vill byta till ett annat gymnasium i tvåan ?

      Hej ! Jag ska börja tvåan snart men jag tycker att mitt program är så förvirrande samtidigt så trivs jag inte i skolan. Jag vill byta från IB till ekonomi, jag har läst historia 1b, engelska 5, svenska 1, matte 1c och 2c, idrott 1 och moderna...

      Julia: : Hej Caroline, det Anna svarade stämmer, men det räcker inte att ledig plats finns - rektor kan ändå vägra ta in i år2. I år1 borde du kunna komma in, om ledig plats... Läs hela svaret
    • Mathilda

      Hur ska jag ta mig till?

      Hej, är en tjej som går sitt andra år på det samhällsvetenskapliga programmet i Eskilstuna. Under senaste tiden, några månader har mer och mer tankar vuxit sig fram i samband med att folk ständigt frågor vad man vill i framtiden bli eller studera vidare till, men att också jag själv börjar tänka...

      Anna: : Hej Mathilda, kika gärna på gymnasieguiden.se/gymnasium/oknaskolan där du bl.a kommer att se att den 26 febr 2019 kl.17 (dvs nu på tisdag) kommer Öknaskolan sända Live på Instagram och du ska... Läs hela svaret
    • Student

      Kursen "kommunikation"?

      Hej. Jag ska börja andra året på gymnasiet nu i höst och undrar vad kursen "Kommunikation" innebär (lite mer på djupet) och går ut på. Tack på förhand.

      Anna: : Hej Amanda,följande info om kursen Kommunikation på gymnasiet (inom ämnet Pedagogik) finns på Skolverkets hemsida: Undervisningen i kursen Kommunikation ska behandla följande centrala... Läs hela svaret
    • Ludvig

      Kan jag byta gymnasieskola nu inför tvåan?

      Just nu går jag åk 1 natur natur linjen på Viktor Rydbergs Gymnasium i Djursholm, men har länge funderat på att byta till Rudbeck i Sollentuna. Detta är pga att det blir betydligt kortare resa till och från skolan, samt att jag inte riktigt trivs på VRG medan på Rudbeck har jag många gamla...

      Milla : : Fråga på den skolan dit du vill byta, det är inte för sent att försöka byta ! Hoppas det finns ledig plats och att rektor tar in dig. Lycka till! Vi håller tummarna!
    • Josephine

      Kan man byta från SVA till Svenska?

      Hej! Har hittat många svar på frågan om det är möjligt att byta från svenska till SVA men inte motsatsen. I slutet av nian, tyckte min lärare att jag skulle välja svenska på gymnasium (efter 2,5 år SVA på högstadiet). Då började jag läsa svenska 1 under höstterminen, och det gick bra - innan...

      Peter: : Hej Josephine, det är tillåtet att byta från svenska till svenska som andraspråk ganska så fritt. Det går att ha i samma examensbevis betyg i Svenska 1; sedan i Svenska som... Läs hela svaret
    • Hassan

      Möjligt att byta till Sam?

      Hej jag har nu gått ett år i naturvetenskap programmet och har inte klarat av kemi. De så att nu vill jag byta till Sam och läsa de i tvåan. Kan man göra de utan att behöva gå om? Det borde väl inte vara nödvändigt att gå om?

      Julia: : Hej Hassan, rektor på Samhällsvetenskapsprogrammet kan ta in dig i åk2, men det är inte din rättighet. Däremot har du rätt att söka till åk1 med dina grundskolebetyg. Om du kommer in... Läs hela svaret
    • Hugo

      Byta linje men gå kvar på samma skola?

      Hej! Jag går ettan nu och börjar snart i årskurs 2. Skulle jag kunna byta från sam beteende till ekonomi ekonomi utan att behöva gå om ett år? Tack i förhand!

      Milla : : Hej Hugo! Det är rektor på den "mottagande skolan" som du måste fråga. Om det är inom samma skola, så kanske det är samma rektor som du har nu eller en annan (på större... Läs hela svaret
    • Niklas

      Angående byte i tvåan annan inr och modersmål till moderna språk?

      Hej! Jag har bestämt mig för att byta gymnasium i tvåan och det gymnasiet jag vill börja i har endast Sam Beteende, inte Sam Sam (som jag nuvarande går på). Jag vet också inte om gymnasiet har tillgång till modersmål som ersättning för moderna språk, eftersom jag redan valt bort franskan och...

      Anna: : Hej Niklas! Har du varit i kontakt med den skolan dit du vill byta och fick svar att de har plats? Det är det första du måste göra. Om ingen ledig plats finns, kan du inte byta. Om plats... Läs hela svaret
    • Maria

      F i flera ämnen, kan jag gå ur tvåan?

      Jag går i tvåan på Samhällslinjen och har F i Historia och Matte 2b. Finns även en stor chans att jag kommer få F i språkval. Jag har en ganska hög frånvaro, kommer jag kunna gå ur tvåan?

      Milla : : Hej Selma! Målet med gymnasiestudier är att kunna ta ut Gymnasieexamen efter 3 år. Ett dokument som bekräftar att man får gymnasieexamen heter Examensbevis. I fall man under 3 år på gymnasiet inte uppfyller kraven för... Läs hela svaret
    • Johan

      Byta linje från en praktisk till teoretisk i 2an?

      Hej Har börjat inse att inriktningen jag läser inte riktigt är min grej, eftersom jag är intresserad utav helt andra saker. Har nu gått ettan och "halva" tvåan inom VVS och intresset har som sagt börjat sina. Hemma på dagarna sitter jag mestadels framför datorn och läser om programmering, och...

      Julia: : Hej Johan, jag förstår att det inte känns bra om du tycker att du läser "fel utbildning". Ang. byta program - så är det upp till rektor på det programmet dit du vill byta att besluta om det är möjligt att ta... Läs hela svaret
    • Emilie

      Snabbt svar, byta linje i 2an?

      Hejsan! Jag har precis börjat 2an på Ekonomiprogrammet med inriktning Juridk. Tyvärr känner jag att varken linjen/eleverna/lärarna passar mig alls och vill helst byta till Samhällslinje på ett idrottsgymnasium. Det finns plats i klassen jag vill gå i så det är inget bekymmer. Bekymret är dock...

      Julia: : Hej Emelie, jag förstår att det är bråttom för dig att få svar på din fråga. Svarar därför så fort jag kan. Det finns regler som gäller vid byte av program. Jag skall försöka kort förklara dem för dig här... Läs hela svaret
    • Anna

      Hur byter jag gymnasium nu när jag ska börja tvåan?

      Hej! Jag ska börja årskurs två nu i höst och vill byta skola. Hur ska jag gå tillväga och kollar dem på mina gymnasiebetyg, nians betyg eller om det finns plats? Vad är det som avgör om jag kommer in på skolan?

      Julia: : Hej, Alice! Du vill byta skola inför andra året på gymnasiet. Det som avgör om du kommer in på skolan är i första hand om det finns lediga platser på den skolan dit du vill byta. Sedan är det viktigt... Läs hela svaret
    • alva

      Hur går jag tillväga för att byta gymnasieskola till tvåan?

      Hej! Just nu går jag ettan på estetik och media i Luleå, men till tvåan så ska jag flytta ner till Stockholm, och jag undrar hur det går till när jag ska byta skola? Vi kommer att välja fördjupning för tvåan nu till jul, och jag vet att när jag ska byta skola så måste jag ta kontakt med syv och...

      Lena: : Hejsan, dessvärre finns det ingen central antagning för byte till en årskurs två - du måste själv (kanske med din Syvs hjälp på din nuvarande skola) leta skola som har plats och möjlighet att ta... Läs hela svaret
    • Rodan

      Måste jag gå om tvåan om min rektor säger det?

      Hej! Jag har precis gått ut tvåan med 7 stycken F (sammanlagt från ettan och tvåan). Jag hade ett möte med rektorn ett par veckor efter skolavslutningen och han sa att de kan inte tvinga mig att gå om tvåan, men att de inte kan låta mig fortsätta upp till trean. Jag frågade om jag kunde göra...

      Lena: : Hejsan, låter som du hamnat i en jobbig situation och jag förstår din frustration. Det är dock så att din rektor har rätten att inte låta dig gå upp i trean om han/hon anser att det är den enda utvägen. Dock är... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga