Olivia
    Hej!
    Jag är intresserad av att utbilda mig till psykoterapeut, och undrar om det blir en skillnad av att först gå socionomutbildningen eller psykologutbildning? Blir det några skillnader i det framtida arbetslivet? Kan psykoterapeuter med socionom i bakgrunden göra mindre än de med psykolog i bakgrunden?

    Och vad är egentligen skillnaden på psykolog och psykoterapeut? Förstår skillnaden i utbildning, men inte vad skillnaden i deras arbetsliv ser ut? Vad kan den ena göra som inte den andra kan?

    Tack på förhand!
    • :

      Hej, har exakt samma funderingar, hitade dock den här artikeln som jag tyckte vara bra: https://mindler.se/vad-ar-skillnaden-mellan-en-psykolog-och-psykoterapeut/ , en psykolog och en psykoteapeut kan alltså arbeta med samtalsterapi, Båda innebär ju i princip fem års studier men för min del med mina betyg blir det ganska svårt att komma in psykologprogrammet men jag har tillrckligt höga betyg för att komma in på socionom, så valet är ju att antingen göra högskoleprovet några gånger och vänta eller börja plugga socionom direkt och sedan vidareutbilda sig. hmm, väldigt svårt val. verkar ju som vägen till att arbeta med psykoterapi som psykoterpeut men sen gör man ju i princip lite samma saker. Jag är ju sugen på att ha egen mottagning någon gång i framtiden och då kanske det också finns fördelar med att vara psykolog? Eller vad tror ni?

    • Julia : Du kan t.ex börja läsa på socionomprogrammet och fortsätta göra högskoleprovet och i fall du kommer in på psykologpr., byter du utb. i så fall.
    • Julia :

      Tidigare fanns inte legitioner för Socionomer/kuratorer men från 1 juli 2019 införs det krav på legitimation för Kurator inom hälso- & sjukvården. På så sätt - kan man tycka - att socionom och psykolog-yrken kommer "närmare varandra" (tidigare var ej kurator/socionom ett legitimationsyrke).

      Vägen till egen mottagning - tycker jag - är kortare för en psykolog; efter fem år på psykologprogrammet får man examen och kan ganska snabbt få legitimation.

      Att läsa till psykoterapeut tar längre tid, bl.a för att psykoterapeutprogrammet brukar endast ges på halvtid; och så ställs det också krav på att man har inom sina yrkesuppgifter möjlighet att genomföra terapi-samtal (och har man inte ett sådant, passande jobb, så blir man inte antagen till psykoterapeut-programmet).

    • : Hej! Ja, då psykoterapeututbildningen är en påbyggnadskurs så är den såklart längre. Utbildningen till psykoterapeut kallas ibland världens längsta. Till att börja med måste du ha din grundutbildning och därpå en grundläggande psykoterapiutbildning (ofta kallade Steg 1) innan du kan gå psykoterapeututbildningen. Läs mer om den
    • : Grundläggande psykoterapiutbildningen här: https://kbtsverige.wordpress.com/2017/01/20/grundlaggande-psykoterapiutbildningar-ofta-kallade-steg-1/
    • Anna : Tack så mycket Nick för dina kommentarer!
    Läs alla kommentarer

    4 Svar

    Liselotte SYV på GymnasieGuiden

    Hej Olivia,
    det är stor konkurrens vad gäller att komma in på psykoterapeututbildningen i Sverige och det är i första hand psykologer och läkare som antas. Socionomer antas "i undantagsfall", kan man säga... det är i alla fall så vi fick det förklarat för oss av de sakkunniga.
    Ang. jämföra yrken Psykolog och Psykoterapeut - så är det bra om du kan se info på framtid.se/yrke/psykolog och på yrke/psykoterapeut.

    Liselotte

    hej igen,

    vi har nu fått svar från Uppsala Universitet som lyder:

    "... vid Uppsala universitet är chanserna goda att komma in på psykoterapeutprogrammet med en bakgrund som socionom samt genomgången grundläggande psykoterapiutbildning. Vid de två senaste antagningarna har socionomer varit den största gruppen (några fler än psykologerna).

    Psykolog vs. psykoterapeut?
    Som namnet anger arbetar psykoterapeuter med psykoterapi. En psykolog, som har viss utbildning i psykoterapi men betydligt mer begränsad än en psykoterapeut, kan även arbeta med psykoterapi men också med psykologi inom en rad andra områden än behandling (psykoterapi). Se denna länk:
    https://www.psykologiguiden.se/rad-och-fakta/fa-hjalp/vad-gor-en-psykolog

    Jag hoppas svaret var till någon hjälp!"

    • : Ja en psykolog kan en hel del om psykologi, ofta ännu mer om hen valt att vidareutbilda sig till psykoterapeut. Socionomens specialområde är människan i relation till sin omgivning, det så kallat intrapsykiska. I utbildningen till socionom och i vidareutbildningar i psykologi och till psykoterapeut så har socionomer som är leg psykoterapeuter ofta duktiga på psykologi. Psykoterapi innebär mer än behandling, det kräver gedigna bedömningar, diagnostik etc etc. Läs mer om psykoterapeuter, socionomer, psykologer etc här: https://kbtsverige.wordpress.com/2019/12/25/hitta-psykolog/
    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej, det brukar, enligt de sakkunniga som vi fick svar ifrån -  vara lättast att komma in på psykoterapeutprogrammet med en psykologutbildning i botten, men socionom kommer på en god andraplats. Sedan hänger det förstås på övriga meriter också. Detta finns rätt väl beskrivet på www.psychology.su.se/utbildning/alla-utbildningar/psykoterapeutprogrammet/frågor-och-svar-faq.

    Men vad är skillnaden mellan psykolog och psykoterapeut?
    Svar (nedan) fick vi från en sakkunnig:

    En legitimerad psykolog har en 5-årig utbildning i psykologi + ett års praktisk tjänstgöring. En psykolog kan arbeta med alltifrån samtalsterapi och mental ohälsa till chefsutveckling och personalfrågor.

    En legitimerad psykoterapeut har en grundexamen från en utbildning såsom läkare, psykolog eller socionom. Hen har även en eventuell grundkurs inom psykoterapi (om detta inte ingick i grundexamen), minst 2 års arbetslivserfarenhet samt en vidareutbildning inom psykoterapi. En psykoterapeut arbetar med att bedriva samtalsterapi med människor i olika former.

    Hej igen, vi fick svar från ännu en sakkunnig. Var god läs hans svar, nedan:

    "... begreppet ”terapeut” i Sverige är inte lagskyddat. Vem som helst kan kalla sig just terapeut.   Socialstyrelsen är den huvudman som i Sverige licensierar vårdyrken av olika slag, medan Kommerskollegium licensierar olika typer av mer praktiska utbildningar.
     
    Socialstyrelsen ger t ex licens till kliniska psykologer efter fullbordad utbildning innehållande både teori, klinisk handledning och praktik samt ett särskilt allmänt tjänstgöringsår (PTP). Beteckningen Leg. Psykolog är en lagskyddad och av socialstyrelsen garanterad, yrkesbenämning. Ingen annan får kalla sig leg. psykolog utan att uppfytlla socialstyrelsens kriterier. Det vore ett lagbrott. Däremot finns det inget som egentligen säger att man inte kan kalla sig ”psykolog” hur som helst – bara inte leg.psykolog.
     
    Psykoterapeut har tidigare varit en ganska oreglerad beteckning, men även den är nu reglerad av socialstyrelsen. Även här gäller att "psykoterapeut" kan betyda nästan vad som helst men blir man licensierad av socialstyrelsen så får man kalla sig Leg. Psykoterapeut, som också är en lagskyddad titel. För att bli leg.psykoterapeut måste man först ha en grundläggande högskoleutbildning i ett vårdyrke, i socialt arbete eller i psykologi. Därefter läser man en påbyggnadsutbildning i psykoterapi som har litet olika inriktningar beroende på vid vilket lärosäte eller av socialstyrelsen erkänt institut man studerar. 
     
    En leg psykoterapeut är en specialistutbildning i klinisk psykologi. Precis som det finns specialiteter genom vidareubildning för läkare och sjuksköterskor efter grundutbildning så finns det även för psykologer och olika vårdyrken. För närvarande finns 10 olika sådana specialiteter. Psykologisk behandling/psykoterapi är en av dessa.
     
    Vilken är då skillnaden mellan olika typer av yrkesmässig legitimerad psykologisk behandling? Egentligen inte så stor. Skillnaden ligger snarast i hur man nådde sin legitimation och vilken utbildningsbakgrund man har:
     
    Leg psykolog har ett vidare aktivitetesspektrum och kan förstås agera mer kurator och rådgivare utan att för den skull bedriva terapeutisk intervention, men såvitt jag vet kan hen även göra detta om så skulle behövas. En leg psykologi har i Sverige INTE förskrivningsrätt; dvs de får inte skriva ut recept lämpliga för psykologisk behandling.
     
    Leg psykoterapeut är helt inriktad på intervention; dvs på att förändra någons beteende till förmån för patientens bästa baserat på evidensbaserade teorier. Leg psykoterapeuter har heller inte förskrivningsrätt.
     
    Leg läkare i psykiatri är oftast också utbildade psykoterapeuter, men behöver inte vara detta för sin yrkesutövning. Till skillnad mot psykologer och terapeuter är de nästan uteslutande biologiskt orienterade och deras behandlingsmetoder är medicinska snarare än psykologiska. Psykiatern har förskrivningsrätt.
     
    ... internationellt sätt, finns helt andra legitimationer i psykologi som inte alls, som i Sverige, förutsätter en klinisk utbildning också. 
     
    Alltså, din undran är verkligen berättigad. Dessa yrkesbeteckningar är långt ifrån självklara. Skillnaden är mer bakgrund än yrkesutövning skulle jag vilja säga, och den enda stora skillnaden mellan de är mellan psykiatern kontra psykoterapeuten och psykologen är förskrivningsrätten, som socialstyrelsen endast sätter i samband med en utbildning i medicin. Det har i många år debatterats om även psykologer och psykoterapeuter skulle få i alla fall en begränsad förskrivningsrätt. Såvitt jag vet, fortsätter debatten och inget land har hittills givit andra än läkare den rätten."

    Psykoterapi är en behandlingsform och här finns mycket information att läsa in sig på:
    https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon/?Lookup=psykoterapeut
    En psykoterapeut får utöva psykoterapi självständigt, medan en psykolog endast får göra det under handledning.
     
    Här är ytterligare en bra sida att fördjupa sig i:
    https://akademssr.se/post/kurator-psykoterapeut-eller-psykolog
     

    Hej igen! Vi fick svar från Upplysningstjänsten på Socialstyrelsen. Var god läs nedan:

    Varken psykologyrket eller psykoterapeutyrket är ett ensamrättsyrken (jmf 4 kap. 4 § PSL), vilket innebär att de inte åtnjuter ensamrätt till arbetsuppgifterna. Däremot är de båda yrkestitlarna skyddade enligt bestämmelserna i 4 kap. 5 § patientsäkerhetslagen samt 6 § samma lag. Av 6 § samma lag framgår vidare att den som saknar behörighet att använda titeln psykolog heller inte får använda en titel som kan förväxlad med sådan titel.

    De flesta arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvården är inte reglerade på så sätt att det finns krav på vem som får utföra dem.

    Det finns dock allmänna regler om t.ex. vårdgivares, verksamhetschefers och hälso- och sjukvårdspersonals ansvar, som indirekt påverkar hur arbetet kan fördelas. De mest centrala reglerna finns i 3 kap. 1 § och 6 kap. 1 § patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL. Vårdgivaren ska planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård i HSL respektive TL upprätthålls (3 kap. 1 § PSL). En central del av vårdgivarens ansvar är också att ha ett ledningssystem med de processer och rutiner som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet och säkerhet (se Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2011:9  om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete).
    Hälso- och sjukvårdspersonalen ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet och patienter ska ges sakkunnig och omsorgsfull hälso- och sjukvård (6 kap. 1 § PSL). All hälso- och sjukvård och tandvård ska ha den personal, de lokaler och den utrustning som behövs för att kunna ge patienterna god vård (5 kap. 2 § hälso- och sjukvårdslagen [2017:30] och 4 a § tandvårdslagen [1985:125]).
    Det finns alltså en stor frihet inom hälso- och sjukvården när det gäller hur arbetsuppgifter som inte är särskilt reglerade fördelas, men man måste alltid följa de allmänna reglerna på hälso- och sjukvårdens område.
    Socialstyrelsen har tagit fram webbplatsen "Vem får göra vad i hälso- och sjukvården och tandvården?" för att tydliggöra det regelverk som finns.
     
    Med vänlig hälsning
    Upplysningstjänsten
     
    Socialstyrelsen

    Daniel SYV

    Hej, generellt sett, kan man säga att Psykolog är en bredare utbildning där man kan arbeta inom olika områden. En psykoterapeut arbetar med samtalsterapi.
    Det finns en hemsida som förklarar det utförligt: www.ahum.se/psykolog-eller-psykoterapeut.
    Vilken väg man ska välja att gå beror på vad man vill arbeta med. Om man vill arbeta med just psykoterapi, så kan man välja att först läsa till Socionom, men då måste man också gå den förberedande utbildningen Psykoterapi 1 eller motsvarande. Är man utbildad Psykolog, har man redan den kompetensen och slipper söka var man kan läsa Psykoterapi 1.
    För att vara behörig till Psykoterapi 1, måste man ha varit yrkesverksam på minst 50 % med psykoterapeutiska arbetsuppgifter.  I första hand tas sökande in med pågående
    arbete inom verksamheter där psykoterapi utgör en central del.
     
    För att få en komplett steg-1 utbildning behöver man på egen hand skaffa sig egenterapi samt handledning enskilt eller i grupp av en handledarutbildad leg.psykoterapeut.
     
    Efter avslutad komplett steg-1 måste man arbeta med psykoterapi minst 2 år under handledning innan man kan söka till psykoterapeutprogrammet, som är på 90 högskolepoäng. Först efter detta kan man ansöka om sin psykoterapeutlegitimation hos Socialstyrelsen.
     
    Att många väljer vägen via socionomprogrammet, tror jag, beror på att det är svårare att komma in på Psykologprogrammet än på Socionomutbildningen/socionomprogrammet.

    ***

    För att arbeta med psykoterapi, t ex behandling inom KBT eller psykodynamisk behandling & familjeterapi krävs att man är legitimerad psykoterapeut (det finns förvisso många olika behandlingsformer/terapier som inte har den kvalitetsstämpeln och det finns exempel på att man kallar sig för en "terapeut" endast med kortkurser inom t ex gestaltterapi, psykodrama, psykosyntes m fl. Det är lite av en djungel....:-).  
    Hoppas detta gav svar på dina frågor!
    Hälsningar
    D:
    P.S. För att kunna bli legitimerad psykoterapeut krävs att man i botten är t ex läkare, präst, socionom eller psykolog (de vanligaste professionerna som blir psykoterapeuter).

    • : Ja en psykolog kan en del om annat än psykoterapi, ofta ännu mer om hen valt att vidareutbilda sig till psykoterapeut. Socionomens specialområde är människan i relation till sin omgivning, det så kallat intrapsykiska. I utbildningen till socionom och i vidareutbildningar i psykologi och till psykoterapeut så har socionomer som är leg psykoterapeuter ofta duktiga på psykologi. Psykoterapi innebär mer än behandling, det kräver gedigna bedömningar, diagnostik etc etc. Läs mer om psykoterapeuter, socionomer, psykologer etc här: https://kbtsverige.wordpress.com/2019/12/25/hitta-psykolog/
    • Anna : Tack så mycket Nick för din kommentar!
    Saga SYV

    Ja, socionom är rätt bakgrund för psykoterapeutprogrammet. Men mycket tyder på att det kommer bli allt strängare, och allt fler mottagningar inom landstinget kommer bara anställa psykologer för behandlingsarbete.

    Det finns ingenting som en psykoterapeut kan göra men som en psykolog inte får göra. Men en psykolog kan göra en hel del som en psykoterapeut inte gör - framförallt utredningsarbete och organisationspsykologi/arbete med organisationer.

    • : Ja här blir det snurrigt. Det finns massor som psykologer inte får göra som psykoterapeuter får göra. Beroende på vad de har för grund- och vidareutbildningar. Jag tror nog att det är ganska lätt att räkna ut att en läkare som är psykoterapeut också får förskriva mediciner. Psykoterapi innebär mer än behandling, det kräver gedigna bedömningar, diagnostik etc etc. Läs mer om psykoterapeuter, socionomer, psykologer etc här: https://kbtsverige.wordpress.com/2019/12/25/hitta-psykolog/

    Frågor och svar taggade med 'panik' (20 st.)

    • Nejla?

      Prövning på gymnasiet om man missar ett prov???

      Hej! Jag fick idag reda på att om man är sjuk under ett prov och får F på det så måste man göra en prövning på hela kursen stämmer det? Sitter just nu och har panik för missade ett seminarie på engelskan under höst...

      Milla : : Hej,du skriver i din fråga "Jag fick idag reda på att ..." Hur "fick du reda" på det? Har läraren sagt det? Varifrån kommer den informationen, undrar jag?Det som... Läs hela svaret
    • Tida

      Är senanmälan samma som vanliga anmälan?

      Hej! Nu har jag sökt och skickat min ansökan redan den 16:e oktober. Jag har panik och är väldigt orolig att jag inte kommer in på något jag har sökt (mina poäng är (15,41) och sökt bland annat sjuksköterska på högskolor i och nära västra Götaland då jag har inte möjlighet att flytta. Nu till...

      Milla : : Hej,kontakta Antagning.se (du kan t.ex ringa 0771-550720 - tel.tid brukar vara kl.9-16 på vardagar); det är nämligen Antagning.se som administrerar antagning till svenska högskolor och... Läs hela svaret
    • elev

      Kan jag bli dansare även fast jag tog sambeteende?

      Hej! Jag är 06:a och valde att gå på katte sambeteende och har redan gått 1 termin. Inte för så länge sedan så insåg jag att jag vill arbeta med något mer "estetiskt" som dans/film/skådespeleri. Jag har googlat lite och det står att man behöver göra ett inträdesprov för att komma in på ett...

      Anna: : Hej Clara,Dansare är i Sverige ett av de många yrken som är icke-reglerat, alltså kan man (får man) jobba som dansare med vilken utbildning som helst. Som behörighet till... Läs hela svaret
    • Pelle

      Studera fyrahundra eller femhundra procent på Komvux?

      Hejsan. Jag har ett litet dilemma med min komvux som påstår att dem inte kan erbjuda mig 4 kurser , 2 stycken samtidigt och 2 stycken som jag hade tänkte ska börja 3 veckor efter dem andra 2. Min fråga är kan dem neka mig att läsa kurserna? I sådana...

      Mikael: : Hej Pelle, heltidsstudier på gymnasienivå = 20 poäng per vecka. Man läser på heltid 100-poängskurs på fem veckor. Om man läser 4st 100-poängskurser... Läs hela svaret
    • Hej

      Kan jag plugga upp mina grundskolebetyg även fast jag inte fick F?

      Hej! Jag har 270 i merit (när jag gick ur 9:an i juni detta år) men vill vara säker på att jag kommer in på korrespondensgymnasiet till våren och undrar därför om jag kan plugga upp mina grundskolebetyg under denna termin, även fast jag inte fick något F. Går det? Isåfall hur? Vem kontaktar jag?

      Anna: : Nej, tyvärr. Känner inte till någon möjlighet att "plugga upp" grundskolebetygen.VänligenANNA
    • Elev

      Panik över vad jag ska göra efter studenten?

      Hej! Jag tar alldeles snart studenten och jag har konstant ångest över framtiden. På gymnasiet gick jag en administrativ inriktning men är egentligen inte direkt jättetaggad på att jobba med detta sedan, därför har jag redan nu letat för fullt efter något annat att plugga vidare till istället...

      Anna: : Hejsan, jag undrar om du känner till att folkhögskolorna utanför stora städer brukar ha Internat/studerandeboende på skolan eller i närheten av skolan. Om du hittar en... Läs hela svaret
    • Elias

      Vill inte bli antagen till reservplats?

      Hej! Jag har tackat ja till att bli antagen ifall att en reservplats skulle bli ledig men jag har nu ändrat mig och vill börja på den skola som jag blev antagen till och vill verkligen inte att jag ska bli antagen till den andra som jag står som reserv till. Finns det en...

      Milla : : Hej Elias,det brukar funka så att i fall det kommer finnas möjlighet att komma in från RESERV, blir du tillfrågad & då kan du svara Ja eller Nej till erbjuden plats - igen. Men du kan -... Läs hela svaret
    • Jessica

      Vilken väg ska jag välja?

      Hej! Jag heter Jessica och jag är 26 år gammal. Jag är inte född i Sverige, och jag flyttade hit i 2014. Jag studerar Engelska (advancerad nivå) för att jag vill komma in till KPU och bli gymnasielärare i engelska. Jag har några frågor om KPU: 1) Jag ser att, för att komma in till KPU,...

      Daniel: : Hej Jessica,KPU, kompletterande pedagogisk utbilnding prioriterar sökande som ska bli behöriga lärare i Flera ämnen, men de kan ta in även de som ska bli lärare i ett ämne. Jag råder... Läs hela svaret
    • Amanda

      Vad kan jag komma in på för utbildningar utan Matte2b?

      Hej! Jag tog studenten nu i Juni ifrån samhälls- och beteendevetenskapsprogrammet med 2250 godkända poäng, med medelbetyget 15,0. (250 poäng fick jag F på) Nu går jag på Miroi (komvux på distans) och pluggar upp Matematik 2b och ska börja med Naturkunskap 2 nu i mitteln av oktober....

      Anna: : Hej Amanda, om jag förstår dig rätt fick du F i matematik 2b på gymnasiet. Du kan nu sträva efter betyget i matematik 2a och det betyget kommer att ersätta F i matte 2b... Läs hela svaret
    • Tara

      Veterinär,ångest,panik?

      Hej jag behöver hjälp! Jag heter Tara och är 13 år jag har velat bli veterinär sen jag föddes men speciellt hästar. Jag har bäst betyg i skolan men jag har något problem och det panik och stress. Jag vet inte hur men jag kan typ inte äta eller sova te.x natten innan ett prov eller t.o.m ett...

      Julia: : Hej Tara, jättetråkigt att du känner dig mycket stressad inför prov och förhör. Har du pratat med kurator och/eller med skolsköterskan?Nu, under sommarlovet - blir det inga prov... men du kan... Läs hela svaret
    • Michaela

      Vilka alternativ finns för heltidsstudier studier fram tills vid jul?

      Hej! Jag har precis gått ut gymnasiet med en yrkesexamen i Stockholm (Designgymnasiet) och saknar kompetens i SV3 och Religionskunskap1. Min tanke var att gå Religionskunskap nu till hösten men jag vill gärna studera tillräckligt mycket nu under hösten så att CSN ska kunna godkänna det då jag...

      Liselotte: : Hej Michaela, på komvux är det i den kommunen där man är folkbokförd, som man ansöker om att läsa. Olika kommuner har olika utbud av kurser. Det... Läs hela svaret
    • Elin

      Glömde att göra gymnasieval, vad händer?

      Hej! Jag är jätteorolig eftersom jag glömde skicka in mitt gymnasieval! Jag vet inte hur jag kunde glömma detta :( Jag har haft det väldigt stressigt det senaste och helt glömt bort det. Går det att välja i april igen eller hur ska jag göra?? MVH

      Anna: : Hej Elin, det är inte så allvarligt att du glömde att skicka in ditt gymnasieval. Det är givetvis inte jättebra, men det ordnar sig - om du  1. pratar med syv på din skola... Läs hela svaret
    • Nadja

      F i ett ämne,har jag behörighet till att söka universitet ändå?

      Hejsan,jag går det Naturvetenskapliga programmet med inriktning samhälle. Jag undrar om jag får F i matte 3c (har godkänt i alla andra ämnen),kommer jag fortfarande ha behörighet till att söka universitet/högskola?

      Peter: : Hej Nadja, med F i Matte 3c (om du har godkända betyg i andra kurser) uppfyIIer du fortfarande kraven för Examensbevis från NA. Och med examensbevis från ett... Läs hela svaret
    • Lillian

      Vad ska jag ta mig till inför skolvalet?

      Jag har nyligen gått om ekonomiprogrammet och precis börjat naturvetenskap programmet och det går inte så bra, jag vet inte vad jag vill göra i framtiden och därför känns det som att jag bara går om och om igen på gymnasiet. Jag gillar inte skolan men vill ändå ha en bra grund, något lätt som...

      Anna: : Hej Lillian! Tråkigt att du inte trivs i skolan. Om du "hatar" matte, som du skriver, så är Naturvetenskapsprogrammet det minst passande alternativet (ihop med Teknikprogrammet) - för att där är det mest matte av... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga