Hej, jag ska börja 3e året på gymnasiet och har icke godkänt i Fysik 1 , kemi 1 och matte 3c . Jag vill studera vidare till sjuksköterskeutbildningen , vad krävs för att jag ska komma in ? kan jag har godkänt i fysik 2 och kemi 2 och endå komma in ( tänker på att det är mer avancerat ) eller måste det vara just fysik 1 och kemi 1? Jag känner mig stressad för att jag har icke godkänt i de tre viktiga kurserna ( jag går i naturvetenskapsprogramet ) ?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31999 frågor besvarade.
stressad elev, kommer jag klara detta?
2 Svar
Hej Aya,
Du behöver bli Behörig till sjuksköterskeprogrammet och sedan också ha tillräckligt höga betyg (eller tillräckligt högt resultat på högskoleprovet) för att lyckas konkurrera in dig på en plats på en högskoleutbildning. Obehöriga deltar inte i konkurrensen om utb.plats på högskola/universitet.
Du måste, alltså få ut Examensbevis. Man får inte ha för många F-poäng, för att man då ej uppfyller kraven för examensbevis.
Att få godkända betyg i fysik2 och kemi2 när man fick F i lägre/lättare kurser inom samma ämnen - brukar inte gå. Det är mycket ovanligt att få godkända betyg på det sättet som du frågar om. Men jag kan givetvis inte veta om du får det eller inte. Det är inte stor chans till det, är dock min bedömning.
Jelenas förslag (i kommentar till din fråga) tycker jag du bör överväga.
På VO, vård- och omsorgsprogrammet ingår alla kurser som du behöver för behörighet till sjuksköterskeprogrammet, förutom matematik 2, som på VO är en valbar kurs. Om du redan har godkänt betyg i matte 2 (antar att det är 2c i så fall), då uppfyller du redan nu krav på behörighet inom matte. Men du kan få högre betyg i matte 2a än du har i 2c och på så sätt få högre meritvärde (för konkurrens).
Ännu en fördel i att gå VO är att du provar på jobba inom vården (15 veckor praktik ingår i alla yrkesprogram, som minst, ofta fler veckor).
Och ännu en fördel är att du på VO blir behörig till många Yrkeshögskoleutbildningar; alltså du kan då söka till Sjuksköterskeprogrammet och samtidigt till många olika yrkeshögskoleutbildningar där man kan utbilda sig till t.ex Specialistundersköterska (med flera olika inriktningar), till Tandsköterska >, Apotekstekniker, Steriltekniker > eller Vårdadministratör.
Tips!
oavsett om du väljer att fortsätta och läsa år3 på din nuvarande utb., eller om du söker om till VO-programmet >> - gör högskoleprovet.
Om du inte till sommaren 2020 blir behörig till sjuksköterskeprogrammet, efter 3 år på gymnasiet - kan du söka till komvux, eller till folkhögskolorna - eller göra prövningar. Hur lång tid det kan ta eller om det lyckas - vet vi inte nu, på förhand.
Hej Aya,
jag håller med Jelena och Daniel om att du skulle få många fördelar om du läste VO i stället... men jag tänker på din ålder, 20 år. Om du är 20 år eller under 2019 fyller 20 år, då kan det vara för sent att försöka byta till ett annat program på gymnasiet.
I så fall har du 2 val: antingen stanna på din nuvarande utbildning och försöka göra ditt bästa och se sen...
eller hoppa av och söka till komvux redan nu.
Från 1 juli det kalenderår som man fyller 20 år hör man till komvux. Det finns för- och nackdelar för dig i båda alternativen.
Fördelar i att stanna på gymnasiet
Du har tid att mogna och utvecklas, lära dig mer utan att behöva "jaga plats på kurser" vilket man får göra på Komvux. På gymnasiet är du garanterad plats på kurserna, gratis lunch och åkkort. Sedan, om du inte blir behörig, kan du söka till komvux efter studenten.
Fördelar på komvux
Du slipper läsa fysik och kemi samt högre matte-kurser; du kan göra studieplanering utifrån vilka betyg du behöver just för att komma in på sjuksköterskeprogrammet; du kan läsa Naturkunskap 2 (och skippa fysik och kemi). Du kan också försöka komma in på Vård- och omsorgspaketet på komvux och bli då både behörig till sjuksköterskeprogrammet (med examensbevis från "VO") och till de yrkeshögskoleutbidlningar som Daniel nämner i sitt svar.
Hej igen,
vi fick nu svar från Skolverkets Upplysningstjänst, var god läs nedan - skolverkets svar i sin helhet:
Att ”gå om” ett år i gymnasieskolan samt byte av studieväg är två olika saker.
Det finns ingen rättighet att som elev gå om en helt år eller läsa om kurser som man redan är godkänd på. Detta för att gymnasieskolan inte har årskurser på samma sätt som grundskolan. Lagen formulerar en rätt för eleven att gå om kurs, inte en skyldighet. En elev har dock alltid rätt att läsa om de kurser som han eller hon har fått F i.
För att ta bort ett ämne behövs beslut om individuellt anpassat program (alternativt reducerat program). Det är rektorn som får ta ställning till om detta är möjligt, men om det görs byts kursen ifråga ut mot någon annan kurs. Detta blir dock inte aktuellt i detta fall då beslutet måste fattas före utgången av det andra läsåret.
En gymnasieutbildning är tänkt att läsas under tre års tid och elever som är i behov av stöd ska få det under utbildningens gång. Däremot kan en elev som får problem med studierna under gymnasietiden behöva förlänga studietiden.
Om en elev som läser ett nationellt program och önskar byta studieväg till nästa termin, har eleven möjlighet att byta studieväg förutsatt att eleven uppfyller behörighetskraven för den aktuella studievägen eleven önskar byta till. Om en elev byter studieväg får, om det finns särskilda skäl, eleven gå om kurser som han eller hon tidigare fått lägst betyget E på.
Eleven kan byta till ett annat nationellt program även om eleven hunnit fylla 20, om eleven uppfyller behörighetskraven för den studievägen. Det är huvudmannen för utbildningen som kan besluta att eleven ska få byta studieväg. Det handlar då om att eleven byter studieväg och påbörjar ett annat program men inte att eleven börjar om sina studier på det programmet.
Källor:
Utbildningens längd: 16 kap. 15 § skollagen
Förlängd undervisning: 9 kap. 7§ gymnasieförordningen
Byte av studieväg: 7 kap. 9 § gymnasieförordningen
Extra anpassningar och särskilt stöd: 3 kap. 5 a-6 § skollagen
Individuellt anpassat program: 9 kap. 4 § gymnasieförordningen
Regelverk: https://www.skolverket.se/lag
Förlängd undervisning: https://www.skolverket.se/for-dig-som-ar.../studie--och-yrkesvagledare/smafaq/gymnasieskola-och-motsvarande
Med vänlig hälsning
Skolverkets upplysningstjänst
Frågor och svar taggade med 'olika lärosäten' (43 st.)
-
Fråga gällande tekniskt baser på KTH?
Hej! Jag har ansökt till programmen ”Fastighetsutveckling med fastighetsförmedling” och ”Fastighet och finans” på KTH men tror inte att jag har tillräckligt höga betyg att komma in så jag har även ansökt till teknisk...
HEJ!Du i din fråga nämner "reserverad plats" på programmen men jag tror du menar "platsgaranti". Det är varje lärosäte som inför varje antagningsomgång... Läs hela svaret -
Får man ta studieuppehåll för att jobba?
Om man blir antagen på en utbildning men vill ta uppehåll i studierna för att jobba är det "giltigt skäl" för att bli beviljat ett studieuppehåll med platsgaranti?
Nej, tyvärr, så är min uppfattning att det inte är ett giltigt skäl för att få studieuppehåll med platsgaranti. Men det är varje lärosäte som avgör om de... Läs hela svaret -
Gå samma program på två olika lärosäten?
Jag går just nu på läkarprogrammet i Stockholm och har sökt till läkarprogrammet i Uppsala. Jag undrar om det är möjligt för mig att gå samma program på två olika lärosäten under en period samtidigt eller om jag kommer...
Hejsan,det är en ovanlig (i alla fall för mig) fråga. Samhällsekonomiskt sett, är det en förlust om en och samma person ska "sitta på två stolar" (läsa samma... Läs hela svaret -
Bygga egen kandidatexamen?
Hej! Jag tänkte bygga min egna kandidat i statistik, och om jag förstått rätt så behöver 90 hp vara i ett huvudämne (i mitt fall statistik). Under denna hösten började jag läsa audionomprogrammet men tänkte hoppa av och till våren...
Hej,du måste ställa den frågan till studievägledare på den institutionen där du vill ta ut kandidatexamen. De resterande poängen (utöver huvudämnet) kan behöva vara inom... Läs hela svaret -
Betyg i universitetetsutbildningar?
Hej! Har förstått nu att man blir betygsatt i kurser på universitetet, på samma sätt som i gymnasiet, t.ex. VG och IG. Jag har alltid trott att universitetet bara är att få godkänt och så har man en titel. Vilka universitetsutbildningar...
Hej,alla svenska universitetsutbildningar sätter betyg på kurserna. Betygsskalorna kan vara olika. Många gånger används den minsta betygsskala som består bara av U (underkänt) och G... Läs hela svaret -
Är det dåligt att läsa på flera universitet?
Hej, Jag undrar om det på något sätt är negativt att ha flertalet universitet i bagaget. Jag läser fristående kurser på deltid just nu av rent intresse och då jag enbart vill läsa på distans utan sammankomst så har jag inte...
Hej,jag undrar om din plan är att försöka (senare, när du läst många högskolepoäng) att sätta ihop de poängen till någon sort examen? Om så inte... Läs hela svaret -
Har jag anmält mig rätt?
Hej, Jag är en student på universitetet som ska börja sitt andra år. I min mail så stog det att man skulle besvara på antagning.se och Ladok senast 21 juli. Jag har tackat "ja" på antagning.se men glömt att göra det på Ladok....
Hej,det var olyckligt att du glömde registrera dig i tid. Jag hoppas det ska gå att ordna i efterhand men kan inte lova någonting. Olika lärosäten: högskolor och universitet i Sverige gör ganska... Läs hela svaret -
Fristående kurser på olika universitet?
Hej, Jag kommer efter sommaren börja plugga fristående kurser på universitet eftersom att jag förmodligen inte kommer in på det program som jag vill. Därmed tänker jag plugga företagsekonomi 90 poäng på SU och informatik 90 poäng...
Hej,vad gäller sätta ihop kandidatexamen av fristående kurser så måste du göra planering tillsammans med studievägledaren på den institutionen där du vill ta ut din... Läs hela svaret -
Hur ser det ut med naturbasår på uni jämfört med Gymnasie?
Hur stor är skillnaden om man läser matte 4 på Gymnasie samt hela natur basåret med kemi 1 och 2 och resten av dem, och dem kurserna på universitetsnivå? Är det mer ansvar på högskolenivå eller är det i princip samma uppbyggnad osv...
Hej,varje lärosäte utformar självt sitt basår och om de väljer att ha basåret eller basåren. Allmänt sett, så brukar man som studerande vara mindre... Läs hela svaret -
Masterprogram i civilingenjör?
Hej! Jag undrar utbildningen inom civilingenjör industriell ekonomi, där vet jag att man under de två sista åren att man läser masterprogram. Min fråga har ALLA universitet samma masterprogram eller har de ”finare” universitet andra masterprogram...
Hej S,de områden som du ställer frågorna inom är ganska komplicerade.Allmänt gäller: varje lärosäte (högskole och universitet) i Sverige får bestämma ganska mycket... Läs hela svaret -
ekonomi kandidat vs kandidat i företagsekonomi?
Hej! Jag har kollat runt lite på både kandidat i ekonomi vid Uppsala eller kandidat i företagsekonomi i Stockholm och undrar mest vad stora skillnaden är? Vad blir skillnaden i examen? Är den ena bättre än den andra och kan man på...
Hej Clara,du får bäst svar på din fråga hos studievägledare på de institutioner på lärosätena där respektive utbildning ges.Allmänt sett, så kan... Läs hela svaret -
Omtenta Tredje tillfälle?
Hej! Jag läser en fysikkurs i teknisk basår i BTH. Jag hade en tentan och det kändes inte bra när jag gjorde det . Så jag tänker redan nu på en omtenta . BTH erbjuder två tillfällen för omtentan den första tillfället är i...
Hej Amjad,du måste ställa din fråga och få svar från den institutionen där du läser din utbildning. Reglerna kring omtentor bestäms i mångt och mycket lokalt, på plats,... Läs hela svaret -
Högskolepoäng från KPU i kandidatexamen?
Hejsan! Jag funderar på att gå en KPU, men vill gärna också ha en kandidatexamen i mitt ämne. Därför undrar jag ifall det skulle vara möjligt för mig att göra det lättare för mig genom att använda vissa av de kurser som ges i...
Hej Sara,du måste få svar på den frågan från studievägledare på den institutionen där du vill ta ut kandidatexamen. Och du kan få olika svar från olika... Läs hela svaret -
finns det universitet med obegränsat med utbyten utomlands?
Hej! Jag undrar om ni vet något universitet i Sverige som erbjuder obegränsade, eller iallafall flertal utbytes terminer utomlands? Eller om ni vet något universitet utomlands. Jag vet att de flesta universitet i Sverige erbjuder utbytes program i max ett år, och sedan...
Hej Wilma,du får gärna kontakta Internationella Koordinatorer på lärosätena. Möjlighet till utbyten kan påverkas av många olika faktorer, t.ex... Läs hela svaret -
Vad är skillnaden mellan högskole- och civilingenjörprogrammen?
Som frågan lyder jag fattar verkligen inte skillnaden. Varje syv jag frågar säger olika saker. Syven på mitt gymnasium sa t.ex. att Civilingenjörsprogrammet är en hel utbildning där man studerar 5 år, det finns inga andra examen man tar förutom...
Hej Ene!Saken är den att varje lärosäte (högskola eller universitet) får bestämma rätt mycket självt, lokalt, på sitt lärosäte.Det som... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga