Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31905 frågor besvarade.
Utbildning med lite lägre intagningspoäng?
8Poäng
Simon
Hej!
Jag vill verkligen börja studera igen till hösten men är tyvärr väldigt begränsad till mina betyg och högskoleprovsresultat.
Har ett HP på 0.65 och ett meritvärde på endast 13.5.
Har läst bla. upp till Eng B, Sv B och Ma B.
Kan verkligen se mig själv jobba med de mesta förutom med barn/ungdomar.
Tycker det är intressant med teknik, samhällsfrågor, entreprenörskap och "människofrågor"(personal & arbetsliv etc.)
Kan de finnas nån möjlighet att komma in på en utbildning på en Högskola med nått av dessa som inriktning?
Kollar dagligen på studera.nu men finns så mycket som man inte vet så mycket om.
Var jag studerar är inte viktigt alls.
Skulle vara super med lite tips och vägledning.
Måste finnas nått väll?
Hej Simon,
jag vill börja med det viktigaste först - Har du fått ett Slutbetyg från gymnasiet? (eller ett Samlat betygsdokument)? Varför jag tycker det är så viktigt? Jo, för att i fall du inte fick ut ett Slutbetyg - då är det bråttom. Den möjligheten försvinner i slutet av juni i år och senare kan man enbart läsa mot Gymnasieexamen vilket ställer högre krav.
Första fråga är: har du Grundläggande behörighet till högskolestudier? För att ha det måste du ha Slutbetyg (eller gymnasieexamen) med minst 90% poängen godkända.
Nästa fråga är - Särskild behörighet (olika krav för olika utbildningar).
Och i tredje hand kommer det frågan om Konkurrens - man kan konkurrera med betyg och/eller med resultatet av Högskoleprovet.
Råder dig göra om Högskoleprovet. Man brukar få högre resultat för varje nästa gång man gör HP (upp till femte gång).
Det är bra att du tittar på www.studera.nu - där alla högskoleutbildningar finns. En bra idé kan vara att titta även på separata Kurser (och inte bara program). Det är många gånger lättare att komma in på en enskild kURS. Sedan kan man bygga upp sin utbildning av separata kurser.
Ett annat alternativ är - yrkeshögskola. Hela utbudet finns på www.yhguiden.se
Det är bra att du är flexibel i fråga om utbildningsort, då har du fler alternativ.
Jag vill lägga ett gott ord för Yrkeshögskola: det är generösare behörighetskrav (och man kan ev. komma in även som obehörig); det är minst 25% LIA, lärande i arbete (praktik) och det är väldigt goda resultat i % av f d studerande som får jobb (mellan 85 och 90%) efter en yrkeshögskoleutbildning.
Jag råder dig titta in på www.yhguiden.se - just nu finns det 675 utbildningar där med start höstterminen 2015. Jag hoppas du hittar några utbildningar som du vill söka till.
Det är oberoende av varandra antagning till högskola & till en yrkeshögskola - du kan därför söka till både och - och välja sedan bland alla de alternativ som du kommer in på.
Du kan komma in på en högskoleutbildning och flera yrkeshögskoleutbildningar samtidigt.
Du är välkommen att höra av dig när du har tittat igenom utbudet av yrkeshögskoleutbildningar och glöm inte att se vad din utbildningsdokument heter - Slutbetyg eller Samlat betygsdokument (jag vill få fram om du har Grundläggande behörighet till högskolestudier).
På det sättet - att vara "låst till ett yrke" så är det ingen skillnad mot högskoleutbildningar, tycker jag.
T.ex. LÄKARE - är ju väldigt låst till att jobba som just läkare *L* :-)
Och Studie- & yrkesvägledare (som är en 3 årig högskoleutbildning) är ju också ganska "låst" till vägledning. Dock känner jag till några SYV som jobbar som Rektorer på skolorna och några andra som jobbar som utredare på försäkringskassan.
På högskolan kan man läsa separata kurser - t.ex. "Genusvetenskap" eller "Internationella relationer" som inte leder till något yrke direkt. Sedan söker man andra kurser och ser vart det "bär"... kanske går det att sätta ihop Kandidatexamen av dem. Med kandidatexamen kan man söka vidare utbildningar - t.ex. doktorandtjänst för att kunna forska eller söka jobb - men frågan är "vilket jobb skall man söka"? Det är upp till arbetsgivaren att välja vem hen vill anställa och det är inte många tjänster som beskrivs så här - "någon form av eftergymnasial utbildning", utan man söker Programmerare eller Lärare i Matematik, Svenska och Engelska.
En helt annan väg att gå är att Starta eget och bli sin egen arbetsgivare, läs t.ex. på http://www.framtid.se/profession/egen-foretagare/ och http://www.framtid.se/starta-eget-tips-fran-bazaren/
Hej Simon,
min rekommendation är att du gör högskoleprovet (som är en extra chans att komma in på en högskoleutbildning om inte betygen räcker). Du kan också genom prövningar eller genom att läsa kurser t.ex. kurser för Meritpoäng http://www.gymnasieguiden.se/informeras/meritpoaeng-meritkurser-omradeskurser
höja dina betyg.
Med det sagt - så går vi vidare till din fråga på vilka högskoleutbildningar som det är lägre antagningsgräns och det är svårt att svara på det - då det inte finns någon (i alla fall för oss känt) sammanställning av utbildningar utifrån höga/låga antagningspoäng. Erfarenhetsmässigt vet vi att många lärarutbildningar är det ganska lätt att komma in på - bara man är behörig, så kommer man i princip in och även svåra tekniska utbildningar på t.ex. Chalmers Tekniska högskola - är det inte alls svårt att komma in på men det som händer sedan är att det är väldigt många studenter som inte blir färdiga med sina studier på Chalmers, eftersom det går fort, det krävs att vara mycket duktig eller plugga dygnet runt - och gör man inte det, hänger man inte med och "kör fast" redan innan första terminen är slut. Det kan bli många omtentor, byta program, tyvärr så blir det ofta problem med studiemedel också - att man blir återbetalningsskyldig till CSN och resultatet kan bli att man har skulder, ingen utbildning och känner att man har spenderat tid och krafter utan så mycket nytta... det är "worst case scenario" - givetvis. Jag vill inte skrämmas! *L* :-)
Jag vill bara berätta om att KOMMA IN på en högskoleutbilding är bara början. Det är väldigt stor skillnad på att läsa på gymnasiet och på högskolan. Som sagt, går det fort på högskolan; man förväntas ta väldigt stort ansvar: ingen kollar närvaro - man kan i princip skolka hela terminen om man vill men sedan blir det tentor och för att klara dem, inser man att man borde ha pluggat mycket hårt från "dag ett".
Hela utbudet av högskole/universitets utbildningar finns på www.studera.nu. Sök & jämför utbildning - väljer du i Menyn och där kan du sortera på ort, form(distans t.ex.) - kurser/program och du kan öppna "+" och där dyker det upp bl a ANTAGNINGSSTATISTIK med små röda bokstäver på en av raderna.
Det gäller alltså leta runt och titta på varje utbildning separat - vad det var för antagningspoäng vid förra antagningen.
Man kan lika gärna söka 20 alternativ (som är max vid ansökan till högskolan) och hoppas att man kommer in någonstans av de 20 alternativen.
Du kan testa kontakta Antagning.se med frågan om de har en lista på de högskoleutbildningar som hade lägst antagningspoäng (eller dem, som hade tomma platser - t.ex. dvs om man var behörig, då kom man in och ännu fler skulle få plats, men det fanns inga att ta in för det var få som sökte...).
Att det var så förra gången betyder inte att det blir så nästa gång.
Så - din fråga är i princip omöjlig att besvara med någon större säkerhet.
Som jag redan skrev ovan, är det - tyvärr - alldeles för lätt att komma in på många av lärarutbildningar.
SAMMANFATTNING:
1. leta på www.studera.nu efter passande högskoleutbildningar
2. kontakta Antagning.se
3. chansa och sök 20 alternativ nu - mellan 15 mars och 15 april
4. läs upp dina betyg på komvux
5. gör högskoleprovet nästa gång du får chansen
Frågor och svar taggade med 'studievägledare på lärarhögskolan' (30 st.)
Hej! Jag är en utbildad, legitimerad lärare som sedan något år tillbaka håller på att läsa in behörighet i ämnet sociologi. Vid terminens slut har jag sammanlagt 67,5 hp läst och alltså 22,5 hp kvar. När jag tog mig an projektet...
Milla : :
Hej!vi på FRåGA SYV är "endast" allmänna SYV-ar, ej experter på lärarutbildningar och lärarbehörigheter, men jag ska ändå... Läs hela svaret
Hej! Jag är leg ämneslärare på gymnasienivå i sv/eng. Utexades 2020 och är i dagarna 28 år gammal. Jag har aldrig varit nöjd med mitt val av engelska som andra ämne då jag alltid bara varit intresserad av svenska och egentligen inte var...
Milla : :
Hej!När det är lärarbrist får även obehöriga lärare undervisa (vilket du säkert vet om). Vad gäller få utökning av sin lärarlegitimation endast på grund av relevant... Läs hela svaret
Jag har försökt att fråga flera gånger nu. Jag har svårt att hitta. Men vilket är den kortaste möjliga vägen att bli behörig lärare i vilket ämne som helst, 1an på lågstadiet till Gymnasiet. Och vad kan man göra...
Milla : :
Hej,lärarexamen kan man - i Sverige - få ut efter studier på högskole-universitetsnivå i 3 läsår (6 terminer) på heltid; det är den kortaste tiden för att... Läs hela svaret
Jag har tidigare läst på högskolan för att bli lärare men fick hoppa av pga av hälsan, så jag har poäng från det samt arbetat som HKK lärare i 7 år. Det är svårt att hitta rätt ställe att söka, jag vore...
Milla : :
Hejsan,kika gärna på svaret i tråden på https://www.fragasyv.se/fragor/hur-blir-jag-hemkunskaps-laerareJag håller med dig om att det är svårt att snabbt och lätt... Läs hela svaret
Hej, jag funderar på att bli lärare och har sedan tidigare en filosofiekandidat med 90hp företagsekonomi. Som lärare skulle jag sedan också vilja ha samhällskunskap som andra ämne. Är det möjligt att studera kpu, få lärarexamen med...
Milla : :
Hej;enligt de svar vi tidigare fått från ansvariga för KPU så prioriterar de sökande som ska bli lärare i flera ämnen. Du kan givetvis söka och se om du... Läs hela svaret
Hej! Jag är en ganska nyexad förskollärare och känner tyvärr att det troligen inte är något för mig i längden. Något jag har sommarjobbat mycket med är på daglig verksamhet och gruppboende för personer med olika...
Milla : :
Hej,Enligt den information som jag har tillgång till gäller följande:För att Skolverket ska kunna utfärda lärarlegitimation för en lärare i anpassad skola,... Läs hela svaret
Hej! Jag undrar om det stämmer att en lärarlegitimation 3-9 i SO-ämnen, med 60 poäng i vardera historia och religion (och 30 poäng i geografi samt samhällskunskap) går att läsa upp till behörighet att undervisa på gymnasiet genom att...
Milla : :
Hej,utökning av lärarlegitimationen är det skolverkets avdelning för lärarlegitimationer som bestämmer över. Oavsett vad ngn annan säger till dig så bestämmer det... Läs hela svaret
Hej! Jag går för tillfället utbildningen grundlärare med inriktning fritidshem. Förra terminen läste vi ämne och jag har nu läst bildpedagogik 30 hp som kommer ge mig behörighet att undervisa i bild från årskurs 1-6. Jag skulle vilja...
Milla : :
Hej,det en allmän studievägledare kan berätta om yrket Bildlärare finns att ta del av i yrkespresentationen på framtid.se/yrke/bildlarare Vill man bli "behörig lärare" är det att... Läs hela svaret
Hej, jag har snart fått lärarexamen i fritidshem med inriktning idrott. Jag undrar då om jag läser ytterligare 120 hp får jag då examen/behörighet till att undervisa i idrott för gymnasiet utan att gå kpu för att jag redan har examen?
Milla : :
Hej Matteus!mitt råd är att du vänder dig med din fråga till studievägledare på de lärosäten där lärare i Idrott utbildas. Vad gäller legitimationer för... Läs hela svaret
Hej! Jag vill till hösten börja plugga till grundskolelärare 1-3 på distans. Vilka skolor erbjuder denna utbildningen på distans. Och om man kommer in med HP, måste man ändå ha alla ämnen som krävs för behörighet? (Saknar ett...
Milla : :
Hej Amelia!Högskoleprovet befriar inte från kraven på behörighet: man måste ha både grundläggande och särskild behörighet. Högskoleprovet gör man för... Läs hela svaret
Hej! hur många hp måste jag studera om vill bli matematik gymnasielärare och jag är redan grundskol lärare i årskurs 4-6?
Milla : :
Hejsan!gymnasielärare i matematik brukar i sin examen ha 120 högskolepoäng i ämnet matematik om matematik är hans/hennes första (huvud-)... Läs hela svaret
Hej Jag är sedan jan 2011 examinerad lärare i idrott (90 hp) och historia (90 hp) med behörighet upp till gymnasiet. Förra året läste jag genom lärarlyftet till engelska till min behörighet, 45 hp, behörighet upp till år 9. Hur mkt mer...
Anna: :
Hej Rikard!Du får bäst svar på din fråga från studievägledare på lärarhögskolorna som utbildar till språklärare. Vad jag minns, var det 120 hp i det språket i vilket... Läs hela svaret
Hej! Har tänkt att söka till lärarprogrammet. I första hand hade jag tänkt ämneslärare åk 7-9 i hem och konsumentkunskap. I andra hand grundskolelärare åk 1-3, men har fråga om behörighet? Har alla behörighet förutom...
Peter: :
Hej Ida,eftersom gymnasial kurs naturkunskap 2 bygger på kursen naturkunskap 1b, är det alltså en Överliggande eller Högre kurs (Hänvisning: Skolverket.se) och det betyder att om du har... Läs hela svaret
Hej ! jag undrar Hur man blir ämneslärare i matematik åk 7-9. vilket program ska man läsa på universitet , vad är behörigheten för att studera till ämneslärare i matematik åk 7-9 och hur länge är utbildningen ? mvh :)
Daniel: :
Hej Amed!ämneslärare 7-9 är ofta behöriga i tre olika ämnen (ibland i två men sällan i bara i ett ämne). I ämneslärarprogram mot grundskolans 7-9... Läs hela svaret
Hej! Jag vill gärna söka in för att bli ämnes lärare på gymnasie nivå, men hade velat utbilda mig som svensk, historia och religons lärare. Jag hittar inget bra sätt att göra det då alla utbildningar jag kollat på bara erbjuder...
Anna: :
Hej Leona,ämneslärarprogrammen för gymnasielärare inkluderar oftast 2 ämnen (precis som du beskriver i din fråga). De flesta gymnasielärare i Sverige... Läs hela svaret