Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32237 frågor besvarade.
Vad krävs för att få en lärarexamen?
3Poäng
Clara
Hej!
Jag vill byta utbildning till ämneslärare för gymnasieskolan och jag har fastnat i vilka ämnen jag ska välja. Till våren startar distansutbildning på Högskolan i Dalarna med svenska eller matematik som förstaämne. Men egentligen vill jag idrott & hälsa och biologi också. Nu kan jag inte välja vilka ämnen! Om jag skulle vilja undervisa i alla de ämnena, går ens det eller är det 2 lärarutbildningar som gäller då?
Vilka kombinationer är smartast? Finns det något jag bör tänka på?
Matematik:
Jag är rädd för att välja matematiken eftersom den sägs vara svår och tidskrävande samt att på just den högskolan kan jag bara välja idrott & hälsa som andraämne (av de jag är intresserad av).
Svenska:
Jag är inte hundra på om jag vill svenska egentligen, bara att jag numera gillar att skriva. Det skapar möjlighet till att välja antingen matematik eller idrott & hälsa som andraämne och det känns som det inte är lika svårt som matematiken (men jag kan ha fel).
Idrott & hälsa:
Jag kan inte ha det som förstaämne på den högskolan, annars känns det som det ämnet jag helst vill.
Biologi:
Det vill jag också väldigt gärna, men det finns inte ens på Högskolan i Dalarna. I sådana fall måste jag vänta till HT och välja distans på högskolan i Karlstad istället. Men jag känner att jag vill plugga redan nu till våren. Går det byta skola efter hand?
För att bli behörig lärare behövs 120HP i första ämnet och 90HP i andra ämnet, eller hur? Och om man vill komplettera med ett tredje? Sen har jag läst någonstans att idrott & hälsa inte riktigt räknas på samma sätt gällande HP och nivå?
Behörig är jag till alla. Jag kan nog inte tillgodoräkna mig några kurser som jag redan läst (1 termins sjuksköterskestudier och 1 termin läkarstudier). Hur vet man vilka kurser som kan bli tillgodoräknade? Vilka kurser läser man ens eller kan man i princip välja vilka kurser som helst inom tex kategorin biologi?
Det blev en hel del frågor och är tacksam för lite hjälp, tycker det är jättesvårt att hitta den informationen man behöver, även att jag har läst hur mycket som helst på olika sajter.
Lärarutbildningen har genomgått stora förändringar i flera omgångar. och det är inte otänkbart att flera förändringar kommer, så smartast är det att välja ämneslärarprogrammet - då har de sammansatt kurser på rätt sätt; och blir det någon förändring, så kommer de utbildningsansvariga fixa det - byta ut kurser och hur som helst se till att du kan ta lärarexamen.
Har man fått Lärarexamen /i vilka ämnen som helst/ kan man sen utöka sin lärarlegitimation med flera ämnen.
Man kan också undervisa som obehörig lärare, men man får inte sätta betyg.
Gymnasielärare är oftast behöriga i 2 ämnen. Samtidigt är de behöriga i samma ämnen på grundskolan.
Grundskolelärare är oftast behöriga i 3 ämnen och är inte behöriga att undervisa på gymnasiet.
Dock nu, i lärarbrist-tider, får även personer utan någon som helst högskoleutbildning undervisa, se t.ex info om Juniorlärare>> vilket är givetvis inte alls bra, men så ser situationen ut idag. :(
Utökat svar
Ang. byta skola - så är man beroende av
1. om ledig plats finns på utbildningen
och
2. om högskola anser att det går att byta /t.ex till synes "samma kurs" kan ändå innehålla olika moment/.
Högskolor och universitet i Sverige åtnjuder "Akademisk frihet" vilket yttrar sig i att de i mångt och mycket får hitta på egna lokala regler och bestämmelser (inom vissa ramar, men ändå...). Det är därför smartast att vända sig till Studievägledare på just den högskola/universitet där man vill - i första hand - läsa.
Givetvis måste antal poäng stämma, och det gäller för alla högskolor, och KPU är på 90 högskolepoäng, men t.ex Göteborgs Universitet har hittat på snabbvariant, där KPU läses "i ett", utan lovveckor - på 125% av studietakt. Då blir man klar mycket snabbare. Så olika upplägg, former och varianter kan förekomma. På vissa "punkter" kan man också få "undantag" ibland... på någon högskola, men kanske inte på den andra.
Ett alternativ som du kan fundera över är - att söka jobb nu, på en gång, som lärare - eller lärarvikarie, det som finns att få. Som obehörig men verksam lärare finns det stora chanser att komma med i någon projekt, där du på förmånliga villkor kan uppnå lärarbehörighet. Det finns flera fördelar: du kommer att få lön inom kort, och samtidit testa på PÅ RIKTIGT hur det är att vara lärare. Sedan kan du alltid ta tjänstledigt och läsa till lärare på vanligt sätt om du inte kommer med i någon projekt. Genom att komma in i kompetenshöjande projekt kan du slippa studieskulder - då man ofta kan läse och jobba samtidigt.
Utökat svar
Ang. vilka kombinationer av undervisningsämnen som är bäst att välja - så är det mycket svårt att säga, därför att svenska, engelska och matematik undervisas på alla nivåer och alla de olika program på gymnaisiet. Idrott och hälsa också - men bara en kurs per program, Idrott och hälsa 1, är obligatorisk. Hur som helst så förstår man att de Obligatoriska ämnena behöver många lärare ...
Men om alla tänker så, kommer det snart uppstå brist på lärare i andra ämnen - som företagsekonomi, kemi och juridik, t.ex... de ämnena är också obligatoriska men bara på några få gymnasiala utbildningar. Färre lärare behövs, men de behövs.
Och vad det gäller just KOMBINATIONER - så vill skolorna ofta ersätta den "gamla" lärare som de "förlorar", t.ex om Ulla Andersson går i pension och hon undervisade i musik och spanska - då vill skolla hitta någon som just kan undervisa i spanska och musik, för att ersätta just den läraren. Men i fall det inte går, då försöker rektor göra om ämnesfördelning, så att en ny lärare som anställs får undervis i Spanska och Svenska t.ex om en annan lärare "tar" musik om hen kan göra det.
Vilka ämneskombinationer som utgör "vinnande koncept" är därför omöjligt att säga tyvärr :(.
Utökat svar
Se vad som står på Skolverkets hemsida, här nere har jag kopierat text från www.skolverket.se
***
Likvärdiga kunskaper och kompetenser
För samtliga vissa ämnen gäller också att du kan bli behörig om du ”på annat sätt visar likvärdiga kunskaper och kompetenser”. Då ska du kunna visa att du har de kunskaper och kompetenser som beskrivs i ämnesplanerna.
Du kan ha fått dessa kunskaper och kompetenser genom högskolestudier, annan utbildning (exempelvis yrkeshögskola eller folkhögskola) eller arbetslivserfarenhet inom relevant område.
Exempel på likvärdiga kunskaper och kompetenser genom högskolestudier:
Sandor är lärare i engelska i gymnasieskolan. Utöver sin lärarexamen har han även en kandidatexamen i kulturvetenskap. Vi bedömer att han har de kunskaper som ämnesplanen för ämnet konst och kultur innehåller.
Exempel på likvärdiga kunskaper och kompetenser genom annan utbildning:
Bengt är lärare i samhällskunskap i gymnasieskolan. Förutom sin lärarexamen har han ytterligare högskolestudier, en journalistutbildning. Eftersom denna utbildning har gett honom de kunskaper och kompetenser som ämnesplanen för ämnet mediekommunikation innehåller blir han också behörig i det ämnet.
Exempel på likvärdiga kunskaper och kompetenser genom arbetslivserfarenhet:
Margareta är tekniklärare i gymnasieskolan. Innan hon blev lärare studerade hon programmering i två år. Hon har även arbetat många år som programmerare. Genom sina studier och sitt arbete har hon fått de kunskaper och kompetenser som ämnesplanen för ämnet programmering innehåller. Hon får nu även denna behörighet i sin legitimation.
Vi kommer inte göra några förhandsbedömningar via e-mail, telefon, Facebook eller Twitter om vad likvärdiga kunskaper och kompetenser är i ett enskilt fall.
ang. din tidigare kommentar: Så om jag väljer matematik och sedan idrott & hälsa som ämneslärare på gymnasienivå kan jag efteråt utöka med biologi. Hur ser den kompletteringen ut i dagsläget? Räcker det med 90HP, eller behövs det KPU också?
Svarar jag så här: jag har nu pratat med en sakkinnig på Skolverket och fick svar att om man har lärarexamen som gymnasielärare och vill utöka sin behörighet för att kunna undervisa i ännu fIer ämnen i samma skoIform, i detta fall Gymnasiet, räcker det men att skaffa sig tillräckligt antal poäng inom sitt blivande undervisningsämne - i ditt fall i Biologi och det det är 90 hp - och direkt efter kan man ansöka om utökning av sin behörighet, dvs ännu en KPU krävs inte.
Hälsningar
Mikael SYV
Frågor och svar taggade med 'valbara kurser på gymnasiet' (124 st.)
Jag ska börja i barn och fritid men jag vill dock utbilda mig till special pedagog eller special lärare och har ett intresse om psykolog. Men jag vill inte gå på dem högskole förbredande programmen. Jag vill gå Barn och Frtitid men jag kan lägga till...
Milla : :
Hej,av din fråga förstår jag att du är intresserad att efter gymnasiet utbilda dig antingen till psykolog eller till speciallärare eller till specialpedagog. Utbildningar till alla de... Läs hela svaret
Hej, jag går i en skola med få elever. Extra matte 3 kursen jag valt i 3:an kommer inte att starta enligt administration och rektor, pga för få elever som valt just den kursen. Jag behöver den kursen för att jag ändå måste göra matte 4...
Milla : :
Hej,undersök om du kan byta till en skola som erbjuder de kurser du vill läsa. Om du inte kan eller vill byta till en annan skola, så är det inte mycket du kan göra för... Läs hela svaret
Hej. Jag börjar gymnasiet i höst på estetiska programmet. Jag har en fråga om vilka matte kurser jag ska lägga till. Jag vill gärna plugga vidare till civilingenjör efter gymnasiet men för att komma in där behöver man ha läst matte 4....
Milla : :
Hej!Titta gärna på Programplan för ES - gymnasieguiden.se/gymnasieprogram/ES/programplan/Programplan_ES.pdfDu ser i programplanen att Matematik 2b, 3b och 4 får på ES läsas som... Läs hela svaret
Hej jag ska nu börja gymnasiet på hösten. Jag har varit intresserad av programmering och kemi. Och ville ta båda datavetenskap och kemi i högskola.Jag tog information och media teknik till gymnasiet men för att jag ska också bli kemist så...
Milla : :
Hej!Inriktning i TE brukar läsas från årskurs 2. Om din gymnasieskola erbjuder flera inriktningar på TE kan du under år1 ändra dig och söka till en annan inriktning inför år 2. Annars,... Läs hela svaret
Hej! Jag och en vän har sökt till samma gymnasium tills nästa läsår, men vi har sökt till olika linjer. Jag ska gå ekonomi och hon sak gå teknik. Kommer vi ändå ha samma kalsser eller ska vi gå i samma kalss som vår linje?
Milla : :
Hej!Din fråga kan endast besvaras av personal på den gymnasieskolan där ni ska läsa. Många kurser på EK och på TE är exakt samma och på mindre gymnasieskolor är det inte... Läs hela svaret
Så om jag vet att jag vill tex jobba inom ingenjörslinjen och ekonomi linjen så skulle inte Natur vara bäst eftersom man får läsa biologi 2 och kemi 2 ( ämnen som man egentligen inte behöver utan som behövs om man vill arbeta inom vård...
Milla : :
Hej,det är endast de kurser som är Obligatoriska på den utbildningen som du går på gymnasiet som du garanterat får läsa. Moderna språk är inte obligatoriska på TE. Matematik 4 och... Läs hela svaret
Är programfördjupningarna samt kurser inom inriktningarna samma sak?
Milla : :
Hej, jag är inte säker på att jag förstår din fråga.Alla kurser inom en av Nationella inriktningar är på gymnasiet obligatoriska. Sedan måste elever även få... Läs hela svaret
Jag förstår inte hur programfördjupningar och inviduella val fungerar. Hur och när kan man läsa de olika programfördjupningarna och göra de inviduella valen tex på tex Erikdahlbergsgymnasiet?
Milla : :
Hejsan,frågor om en specifik gymnasieskola (den typen av frågor som du ställer här) besvaras bäst av personal på just den gymnasieskolan. Du bör därför fråga de som jobbar på Erik Dahlbergsgymnasiet.
Vänta så man väljer en linje går i hela ettan väljer inriktning inför tvåan sedan i tvåan får man kurser inom inriktningarna och när får man progranfördjupningarna ?? Som tex inom natur eller teknik för vissa skolor...
Milla : :
Hejsan,Programfördjuningar kan eleven läsa redan från år1. Programfördjupningar är samma lista på kurser, oavsett vilken inriktning på programmet eleven kommer att läsa. Det går att... Läs hela svaret
Så vad egentligen är en programfördjupning tex inom Ekonomi innebär det att man får välja vilka kurser man vill eller måste man ta de som finns vilka programfördjupningar finns det inom ekonomi??
Milla : :
Hej, ta och titta på Progamplan för EK >> - klicka på länken gymnasieguiden.se/gymnasieprogram/EK/programplan/Programplan_EK.pdf - du ser i Programplanen/programstrukturen att det... Läs hela svaret
Finns det många utbildningar som kräver matte 4 fysik och kemi 2 och kan man lägga till matte 4 på Erikdahlbergssgymnassiet?
Milla : :
Hej,svenska utbildningar till Läkare, Tandläkare, Veterinär, Marinbiolog, Apotekare, Civilingenjör, Högskoleingenjör kräver för särskild behörighet de kurserna som du nämner i din... Läs hela svaret
Hej! Jag går i åk 1 på naturveteskapsprogrammet, och jag vill bli läkare och helst plugga till det på Karolinska institutet eller Uppsala universitet. Jag har nu valt individuellt val inför åk 1, och då valde jag Bioteknik, som ju ger 100...
Milla : :
Hej!antagningsgränserna kan gå upp och ner; de bestäms ju inte på förhand utan uppstår i konkurrensen om studieplatserna och kan ses först i efterhand,... Läs hela svaret
Vi pratar två språk hemma turkiska och bulgariska och jag undrar om man kan läsa båda språken som modersmål på gymnasiet?
Milla : :
Hej,det är inte förbjudet att läsa flera modersmål. Om lärare finns som kan undervisa + tillräckligt antal elever för att forma en språk-undervisningsgrupp + om schemat^^^... Läs hela svaret
Hej! Jag är en 15åring som ska söka gymnasiet i år och funderar på ekonomi juridik. Däremot vill jag läsa något inom ekonomi på universitetet och gymnasiet jag ska söka till har endast matte 2b på sin ekonomijuridik programm....
Milla : :
Hej,eleverna på gymnasial utbildning EK/juridik brukar nästan alltid ha möjlighet att välja läsa matematik 3b som en valbar kurs. Det kan inte på förhand... Läs hela svaret
Hej. Jag går första året på naturlinjen och ska göra mitt första individuella val. Jag vill läsa båda engelska 7 och matte 5 men förstod det som att man kunde välja engelska 7 inför tvåan men inte läsa kursen...
Milla : :
Hej,engelska 7 är en högre kurs än engelska 6 (man behöver kunna innehåll i eng6 innan man börjar läsa eng7); gymnasieeleverna brukar läsa engelska 5 under första året på... Läs hela svaret