Hej! Jag har precis börjat i årskurs nio och funderar en hel del kring gymnasieval. Jag är väldigt studiemotiverad och lättlärd, jag har mycket självdisciplin och har lätt att ta ansvar. I våras (vårterminen i årskurs åtta) fick jag 340 i meritvärde. Jag är intresserad av politiska frågor och juridik, och tycker om att ta ställning till olika påståenden och ämnen. Dessutom tycker jag att biologi är intressant, och jag tycker inte heller att matten är oöverkomlig eller svår, utan jag tycker om att få fundera och klura på svåra problem. Det finns inget ämne i skolan som jag absolut ogillar, det skulle i sådana fall vara de praktiska ämnena som musik och slöjd med mera. Kemi (i form av laborationer) och teknik intresserar mig inte så mycket alls dock. Däremot tycker jag att kemi på en teoretisk nivå och att biologi som rör människokroppen är intressant. De ämnen som jag tycker mest om skulle nog vara samhällskunskap, svenska och biologi (samt den teoretiska delen av kemin). Jag skulle gärna vilja gå ett gymnasieprogram där det finns andra som är studiemotiverade, och jag har inga problem med att prestera under press. Jag vill läsa vidare efter gymnasiet på högskola eller universitet. Som mina tankar går nu funderar jag på att antingen gå Samhällsvetenskapsprogrammet - Samhällsvetenskap, och att då läsa upp matten få att få behörighet till fler utbildningar på högskola. Eller att gå Naturvetenskapsprogrammet - Samhällsvetenskap. Mina frågor kan sammanfattas såhär: 1. Anser du att jag utifrån mina intressen och egenskaper passar bäst in på Naturvetenskapsprogrammet - Samhällsvetenskap eller Samhällsvetenskapsprogrammet - Samhällsvetenskap? 2. Är det en myt att Samhällsvetenskapsprogrammet är en slöare linje än Naturvetenskapsprogrammet, och att de elever som går NA är mer studiemotiverade? 3. Om man har högsta betyg, bör man då läsa NA för att man har möjligheten? 4. Är matten som man läser på NA mycket svårare än den på SA? 5. Jag önskar egentligen att jag skulle älska alla de naturvetenskapliga ämnena och matten, och att jag skulle vara lika bra på dem som jag är i de samhällsvetenskapliga ämnena. Min dröm vore egentligen att bli kardiolog eller hjärnkirurg, eller kanske forskare inom dessa ämnen. Jag tror dock inte att det skulle passa mig, just eftersom jag är bättre på andra saker i skolan. Men just nu har jag betygen och jag har självdisciplinen för att studera, bör jag bortse från denna väldigt vaga dröm eller bör jag ta hänsyn till den i mitt gymnasieval? 6. Jag funderar på att läsa juridik alternativt åt läkar-hållet i någon form. Jag tror att jag skulle klara SA ganska smärtfritt, men är det mer värt att gå SA och få högre betyg eller att gå NA och få en bredare grund? Tack på förhand!
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31881 frågor besvarade.
Vilket gymnasieprogram är bäst lämpat för mig?
1 Svar
Hejsan!
Det är jättebra att du är mycket studiemotiverad och har höga betyg.
Du skriver om att du vill gå "ett gymnasieprogram där det finns andra som är studiemotiverade", men det beror inte så mycket på vilket Program man går, utan på vilka elever som "hamnar" i din klass - och det går inte att veta på förhand.
Det finns ett antal mycket studiemotiverade elever på alla program, men frågan är då om de är i majoritet just i din klass, eller i minoritet.
Sedan, är det så att varje gymnasieelev kan och bör göra utbildning till "sin egen". Det är Du som studerar med Hjälp av böcker och lärare. Du gör läxorna och läser i läroböckerna och söker info på andra sätt - när och hur du vill, här är du inte beroende om att andra i din klass är studiemotiverade eller inte. Om de andra bråkar med varandra eller med lärare, kan du sitta och läsa i en lärobok (ingen kan förbjuda dig det).
Med massvis med info som finns på Internet, är inte läraren längre "bärare av Kunskap", som det var förut... Du behöver inte läraren för att rabbla upp fakta för dig; du kan söka upp fakta på egen hand. Sedan använder du läraren som Handledare (vid oklarhet om vad som du behöver lära dig i första hand - Vad som "kommer på provet", så att säga... - du vill ju också ha höga betyg, och inte endast skaffa dig mer kunskap).
***
Jag ska också försöka svara på de konkreta frågor som du ställer:
Mina frågor kan sammanfattas såhär:
1. Anser du att jag utifrån mina intressen och egenskaper passar bäst in på Naturvetenskapsprogrammet - Samhällsvetenskap eller Samhällsvetenskapsprogrammet - Samhällsvetenskap?
Mitt svar: i din ålder kan intressen förändras ganska mycket och ganska snabbt. Det som du är mest intresserad av idag, kanske du är lite mindre intresserad av - när det är dags att börja på gymnasiet, om ca 10,5 månader (nästan ett år).
2. Är det en myt att Samhällsvetenskapsprogrammet är en slöare linje än Naturvetenskapsprogrammet, och att de elever som går NA är mer studiemotiverade?
Mitt svar: det är säkert olika på olika skolor. Det som stämmer är att på NA läser man fysik, kemi, biologi och mycket matte i snabb takt. Om man inte är "bra kompis" med matten, blir det snabbt rätt så tufft. De elever som inte har anlag att lätt klara matte och naturvet.ämnena måste då antigen hoppa av NA eller kämpa sig fram. Har man "talang" för matte och naturvet.ämnena - kan man lätt klara sina studier och har då även mycket tid och energi "övers" för bus och stök... och kan då samtidigt som hen klarar av att få högsta betygen, bråka med lärare och förstöra för andra elever, tyvärr.
3. Om man har högsta betyg, bör man då läsa NA för att man har möjligheten?
Mitt svar: jag tycker inte att man per automatik behöver göra det. Svar beror på om man behöver för behörighet de ämnena som läses på NA (t.ex om man vill bli Läkare eller Veterinär eller Biolog); annars kan man t.ex försöka komma in på Spets-utbildning inom Samhällsvetenskap. Till Spets-utbildningar som är få och ej finns i alla städer, söker elever med höga betyg från hela Sverige; det är svårt att komma in, så här är störst chans att ha mycket studiemotiverade klasskompisar.
4. Är matten som man läser på NA mycket svårare än den på SA?
Mitt svar: ja, det är det. Detta på grund av att man på NA läser det avancerade spåret i matten och gör det i snabb takt. Du kan se innehåll i kurserna på www.matteboken.se (på NA läser man hela matte 1c redan till jul i år1; och får betyg i matte 2c till sommaren i år1; och så läser man matte 3c under årskurs2; på inriktningen Naturvetenskap läser man även matte4 som obligatorisk kurs; sedan finns det valbara kurser matte5 och specialisering).
5. Jag önskar egentligen att jag skulle älska alla de naturvetenskapliga ämnena och matten, och att jag skulle vara lika bra på dem som jag är i de samhällsvetenskapliga ämnena. Min dröm vore egentligen att bli kardiolog eller hjärnkirurg, eller kanske forskare inom dessa ämnen. Jag tror dock inte att det skulle passa mig, just eftersom jag är bättre på andra saker i skolan. Men just nu har jag betygen och jag har självdisciplinen för att studera, bör jag bortse från denna väldigt vaga dröm eller bör jag ta hänsyn till den i mitt gymnasieval?
Mitt svar: jättesvårt att svara; jag känner inte dig; dessutom kan dina intressen ändras, vilket är mycket vanligt fram tills man blir ca 25 år gammal och det finns exempel på att folk ändrar sig helt när de är över 30 år gamla.
6. Jag funderar på att läsa juridik alternativt åt läkar-hållet i någon form. Jag tror att jag skulle klara SA ganska smärtfritt, men är det mer värt att gå SA och få högre betyg eller att gå NA och få en bredare grund?
Mitt svar: vill man komma in på t.ex juristprogrammet eller på läkarprogrammet, behöver man höga betyg; typ A i alla kurser, helst. Alternativt måste man få högt resultat på högskoleprovet (har man goda kunskaper bör man få högt på HP, men man kan ha otur och ha en "dålig dag" när HP skrivs och nästa chans får man om ett halvtår... ). Andra högskoleprogram som brukar kräva mycket höga betyg är arkitektutbildningar, veterinärprogrammet och psykologprogrammet.
Frågor och svar taggade med 'olika lärosäten' (43 st.)
-
Fråga gällande tekniskt baser på KTH?
Hej! Jag har ansökt till programmen ”Fastighetsutveckling med fastighetsförmedling” och ”Fastighet och finans” på KTH men tror inte att jag har tillräckligt höga betyg att komma in så jag har även ansökt till teknisk...
HEJ!Du i din fråga nämner "reserverad plats" på programmen men jag tror du menar "platsgaranti". Det är varje lärosäte som inför varje antagningsomgång... Läs hela svaret -
Får man ta studieuppehåll för att jobba?
Om man blir antagen på en utbildning men vill ta uppehåll i studierna för att jobba är det "giltigt skäl" för att bli beviljat ett studieuppehåll med platsgaranti?
Nej, tyvärr, så är min uppfattning att det inte är ett giltigt skäl för att få studieuppehåll med platsgaranti. Men det är varje lärosäte som avgör om de... Läs hela svaret -
Gå samma program på två olika lärosäten?
Jag går just nu på läkarprogrammet i Stockholm och har sökt till läkarprogrammet i Uppsala. Jag undrar om det är möjligt för mig att gå samma program på två olika lärosäten under en period samtidigt eller om jag kommer...
Hejsan,det är en ovanlig (i alla fall för mig) fråga. Samhällsekonomiskt sett, är det en förlust om en och samma person ska "sitta på två stolar" (läsa samma... Läs hela svaret -
Bygga egen kandidatexamen?
Hej! Jag tänkte bygga min egna kandidat i statistik, och om jag förstått rätt så behöver 90 hp vara i ett huvudämne (i mitt fall statistik). Under denna hösten började jag läsa audionomprogrammet men tänkte hoppa av och till våren...
Hej,du måste ställa den frågan till studievägledare på den institutionen där du vill ta ut kandidatexamen. De resterande poängen (utöver huvudämnet) kan behöva vara inom... Läs hela svaret -
Betyg i universitetetsutbildningar?
Hej! Har förstått nu att man blir betygsatt i kurser på universitetet, på samma sätt som i gymnasiet, t.ex. VG och IG. Jag har alltid trott att universitetet bara är att få godkänt och så har man en titel. Vilka universitetsutbildningar...
Hej,alla svenska universitetsutbildningar sätter betyg på kurserna. Betygsskalorna kan vara olika. Många gånger används den minsta betygsskala som består bara av U (underkänt) och G... Läs hela svaret -
Är det dåligt att läsa på flera universitet?
Hej, Jag undrar om det på något sätt är negativt att ha flertalet universitet i bagaget. Jag läser fristående kurser på deltid just nu av rent intresse och då jag enbart vill läsa på distans utan sammankomst så har jag inte...
Hej,jag undrar om din plan är att försöka (senare, när du läst många högskolepoäng) att sätta ihop de poängen till någon sort examen? Om så inte... Läs hela svaret -
Har jag anmält mig rätt?
Hej, Jag är en student på universitetet som ska börja sitt andra år. I min mail så stog det att man skulle besvara på antagning.se och Ladok senast 21 juli. Jag har tackat "ja" på antagning.se men glömt att göra det på Ladok....
Hej,det var olyckligt att du glömde registrera dig i tid. Jag hoppas det ska gå att ordna i efterhand men kan inte lova någonting. Olika lärosäten: högskolor och universitet i Sverige gör ganska... Läs hela svaret -
Fristående kurser på olika universitet?
Hej, Jag kommer efter sommaren börja plugga fristående kurser på universitet eftersom att jag förmodligen inte kommer in på det program som jag vill. Därmed tänker jag plugga företagsekonomi 90 poäng på SU och informatik 90 poäng...
Hej,vad gäller sätta ihop kandidatexamen av fristående kurser så måste du göra planering tillsammans med studievägledaren på den institutionen där du vill ta ut din... Läs hela svaret -
Hur ser det ut med naturbasår på uni jämfört med Gymnasie?
Hur stor är skillnaden om man läser matte 4 på Gymnasie samt hela natur basåret med kemi 1 och 2 och resten av dem, och dem kurserna på universitetsnivå? Är det mer ansvar på högskolenivå eller är det i princip samma uppbyggnad osv...
Hej,varje lärosäte utformar självt sitt basår och om de väljer att ha basåret eller basåren. Allmänt sett, så brukar man som studerande vara mindre... Läs hela svaret -
Masterprogram i civilingenjör?
Hej! Jag undrar utbildningen inom civilingenjör industriell ekonomi, där vet jag att man under de två sista åren att man läser masterprogram. Min fråga har ALLA universitet samma masterprogram eller har de ”finare” universitet andra masterprogram...
Hej S,de områden som du ställer frågorna inom är ganska komplicerade.Allmänt gäller: varje lärosäte (högskole och universitet) i Sverige får bestämma ganska mycket... Läs hela svaret -
ekonomi kandidat vs kandidat i företagsekonomi?
Hej! Jag har kollat runt lite på både kandidat i ekonomi vid Uppsala eller kandidat i företagsekonomi i Stockholm och undrar mest vad stora skillnaden är? Vad blir skillnaden i examen? Är den ena bättre än den andra och kan man på...
Hej Clara,du får bäst svar på din fråga hos studievägledare på de institutioner på lärosätena där respektive utbildning ges.Allmänt sett, så kan... Läs hela svaret -
Omtenta Tredje tillfälle?
Hej! Jag läser en fysikkurs i teknisk basår i BTH. Jag hade en tentan och det kändes inte bra när jag gjorde det . Så jag tänker redan nu på en omtenta . BTH erbjuder två tillfällen för omtentan den första tillfället är i...
Hej Amjad,du måste ställa din fråga och få svar från den institutionen där du läser din utbildning. Reglerna kring omtentor bestäms i mångt och mycket lokalt, på plats,... Läs hela svaret -
Högskolepoäng från KPU i kandidatexamen?
Hejsan! Jag funderar på att gå en KPU, men vill gärna också ha en kandidatexamen i mitt ämne. Därför undrar jag ifall det skulle vara möjligt för mig att göra det lättare för mig genom att använda vissa av de kurser som ges i...
Hej Sara,du måste få svar på den frågan från studievägledare på den institutionen där du vill ta ut kandidatexamen. Och du kan få olika svar från olika... Läs hela svaret -
finns det universitet med obegränsat med utbyten utomlands?
Hej! Jag undrar om ni vet något universitet i Sverige som erbjuder obegränsade, eller iallafall flertal utbytes terminer utomlands? Eller om ni vet något universitet utomlands. Jag vet att de flesta universitet i Sverige erbjuder utbytes program i max ett år, och sedan...
Hej Wilma,du får gärna kontakta Internationella Koordinatorer på lärosätena. Möjlighet till utbyten kan påverkas av många olika faktorer, t.ex... Läs hela svaret -
Vad är skillnaden mellan högskole- och civilingenjörprogrammen?
Som frågan lyder jag fattar verkligen inte skillnaden. Varje syv jag frågar säger olika saker. Syven på mitt gymnasium sa t.ex. att Civilingenjörsprogrammet är en hel utbildning där man studerar 5 år, det finns inga andra examen man tar förutom...
Hej Ene!Saken är den att varje lärosäte (högskola eller universitet) får bestämma rätt mycket självt, lokalt, på sitt lärosäte.Det som... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga