Hej! Jag har precis börjat i årskurs nio och funderar en hel del kring gymnasieval. Jag är väldigt studiemotiverad och lättlärd, jag har mycket självdisciplin och har lätt att ta ansvar. I våras (vårterminen i årskurs åtta) fick jag 340 i meritvärde. Jag är intresserad av politiska frågor och juridik, och tycker om att ta ställning till olika påståenden och ämnen. Dessutom tycker jag att biologi är intressant, och jag tycker inte heller att matten är oöverkomlig eller svår, utan jag tycker om att få fundera och klura på svåra problem. Det finns inget ämne i skolan som jag absolut ogillar, det skulle i sådana fall vara de praktiska ämnena som musik och slöjd med mera. Kemi (i form av laborationer) och teknik intresserar mig inte så mycket alls dock. Däremot tycker jag att kemi på en teoretisk nivå och att biologi som rör människokroppen är intressant. De ämnen som jag tycker mest om skulle nog vara samhällskunskap, svenska och biologi (samt den teoretiska delen av kemin). Jag skulle gärna vilja gå ett gymnasieprogram där det finns andra som är studiemotiverade, och jag har inga problem med att prestera under press. Jag vill läsa vidare efter gymnasiet på högskola eller universitet. Som mina tankar går nu funderar jag på att antingen gå Samhällsvetenskapsprogrammet - Samhällsvetenskap, och att då läsa upp matten få att få behörighet till fler utbildningar på högskola. Eller att gå Naturvetenskapsprogrammet - Samhällsvetenskap. Mina frågor kan sammanfattas såhär: 1. Anser du att jag utifrån mina intressen och egenskaper passar bäst in på Naturvetenskapsprogrammet - Samhällsvetenskap eller Samhällsvetenskapsprogrammet - Samhällsvetenskap? 2. Är det en myt att Samhällsvetenskapsprogrammet är en slöare linje än Naturvetenskapsprogrammet, och att de elever som går NA är mer studiemotiverade? 3. Om man har högsta betyg, bör man då läsa NA för att man har möjligheten? 4. Är matten som man läser på NA mycket svårare än den på SA? 5. Jag önskar egentligen att jag skulle älska alla de naturvetenskapliga ämnena och matten, och att jag skulle vara lika bra på dem som jag är i de samhällsvetenskapliga ämnena. Min dröm vore egentligen att bli kardiolog eller hjärnkirurg, eller kanske forskare inom dessa ämnen. Jag tror dock inte att det skulle passa mig, just eftersom jag är bättre på andra saker i skolan. Men just nu har jag betygen och jag har självdisciplinen för att studera, bör jag bortse från denna väldigt vaga dröm eller bör jag ta hänsyn till den i mitt gymnasieval? 6. Jag funderar på att läsa juridik alternativt åt läkar-hållet i någon form. Jag tror att jag skulle klara SA ganska smärtfritt, men är det mer värt att gå SA och få högre betyg eller att gå NA och få en bredare grund? Tack på förhand!
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31888 frågor besvarade.
Vilket gymnasieprogram är bäst lämpat för mig?
1 Svar
Hejsan!
Det är jättebra att du är mycket studiemotiverad och har höga betyg.
Du skriver om att du vill gå "ett gymnasieprogram där det finns andra som är studiemotiverade", men det beror inte så mycket på vilket Program man går, utan på vilka elever som "hamnar" i din klass - och det går inte att veta på förhand.
Det finns ett antal mycket studiemotiverade elever på alla program, men frågan är då om de är i majoritet just i din klass, eller i minoritet.
Sedan, är det så att varje gymnasieelev kan och bör göra utbildning till "sin egen". Det är Du som studerar med Hjälp av böcker och lärare. Du gör läxorna och läser i läroböckerna och söker info på andra sätt - när och hur du vill, här är du inte beroende om att andra i din klass är studiemotiverade eller inte. Om de andra bråkar med varandra eller med lärare, kan du sitta och läsa i en lärobok (ingen kan förbjuda dig det).
Med massvis med info som finns på Internet, är inte läraren längre "bärare av Kunskap", som det var förut... Du behöver inte läraren för att rabbla upp fakta för dig; du kan söka upp fakta på egen hand. Sedan använder du läraren som Handledare (vid oklarhet om vad som du behöver lära dig i första hand - Vad som "kommer på provet", så att säga... - du vill ju också ha höga betyg, och inte endast skaffa dig mer kunskap).
***
Jag ska också försöka svara på de konkreta frågor som du ställer:
Mina frågor kan sammanfattas såhär:
1. Anser du att jag utifrån mina intressen och egenskaper passar bäst in på Naturvetenskapsprogrammet - Samhällsvetenskap eller Samhällsvetenskapsprogrammet - Samhällsvetenskap?
Mitt svar: i din ålder kan intressen förändras ganska mycket och ganska snabbt. Det som du är mest intresserad av idag, kanske du är lite mindre intresserad av - när det är dags att börja på gymnasiet, om ca 10,5 månader (nästan ett år).
2. Är det en myt att Samhällsvetenskapsprogrammet är en slöare linje än Naturvetenskapsprogrammet, och att de elever som går NA är mer studiemotiverade?
Mitt svar: det är säkert olika på olika skolor. Det som stämmer är att på NA läser man fysik, kemi, biologi och mycket matte i snabb takt. Om man inte är "bra kompis" med matten, blir det snabbt rätt så tufft. De elever som inte har anlag att lätt klara matte och naturvet.ämnena måste då antigen hoppa av NA eller kämpa sig fram. Har man "talang" för matte och naturvet.ämnena - kan man lätt klara sina studier och har då även mycket tid och energi "övers" för bus och stök... och kan då samtidigt som hen klarar av att få högsta betygen, bråka med lärare och förstöra för andra elever, tyvärr.
3. Om man har högsta betyg, bör man då läsa NA för att man har möjligheten?
Mitt svar: jag tycker inte att man per automatik behöver göra det. Svar beror på om man behöver för behörighet de ämnena som läses på NA (t.ex om man vill bli Läkare eller Veterinär eller Biolog); annars kan man t.ex försöka komma in på Spets-utbildning inom Samhällsvetenskap. Till Spets-utbildningar som är få och ej finns i alla städer, söker elever med höga betyg från hela Sverige; det är svårt att komma in, så här är störst chans att ha mycket studiemotiverade klasskompisar.
4. Är matten som man läser på NA mycket svårare än den på SA?
Mitt svar: ja, det är det. Detta på grund av att man på NA läser det avancerade spåret i matten och gör det i snabb takt. Du kan se innehåll i kurserna på www.matteboken.se (på NA läser man hela matte 1c redan till jul i år1; och får betyg i matte 2c till sommaren i år1; och så läser man matte 3c under årskurs2; på inriktningen Naturvetenskap läser man även matte4 som obligatorisk kurs; sedan finns det valbara kurser matte5 och specialisering).
5. Jag önskar egentligen att jag skulle älska alla de naturvetenskapliga ämnena och matten, och att jag skulle vara lika bra på dem som jag är i de samhällsvetenskapliga ämnena. Min dröm vore egentligen att bli kardiolog eller hjärnkirurg, eller kanske forskare inom dessa ämnen. Jag tror dock inte att det skulle passa mig, just eftersom jag är bättre på andra saker i skolan. Men just nu har jag betygen och jag har självdisciplinen för att studera, bör jag bortse från denna väldigt vaga dröm eller bör jag ta hänsyn till den i mitt gymnasieval?
Mitt svar: jättesvårt att svara; jag känner inte dig; dessutom kan dina intressen ändras, vilket är mycket vanligt fram tills man blir ca 25 år gammal och det finns exempel på att folk ändrar sig helt när de är över 30 år gamla.
6. Jag funderar på att läsa juridik alternativt åt läkar-hållet i någon form. Jag tror att jag skulle klara SA ganska smärtfritt, men är det mer värt att gå SA och få högre betyg eller att gå NA och få en bredare grund?
Mitt svar: vill man komma in på t.ex juristprogrammet eller på läkarprogrammet, behöver man höga betyg; typ A i alla kurser, helst. Alternativt måste man få högt resultat på högskoleprovet (har man goda kunskaper bör man få högt på HP, men man kan ha otur och ha en "dålig dag" när HP skrivs och nästa chans får man om ett halvtår... ). Andra högskoleprogram som brukar kräva mycket höga betyg är arkitektutbildningar, veterinärprogrammet och psykologprogrammet.
Frågor och svar taggade med 'utökning av lärarlegitimation' (20 st.)
-
Utöka ämneslärarexamen?
Hej! Jag är leg ämneslärare på gymnasienivå i sv/eng. Utexades 2020 och är i dagarna 28 år gammal. Jag har aldrig varit nöjd med mitt val av engelska som andra ämne då jag alltid bara varit intresserad av svenska och egentligen inte var...
Hej!När det är lärarbrist får även obehöriga lärare undervisa (vilket du säkert vet om). Vad gäller få utökning av sin lärarlegitimation endast på grund av relevant... Läs hela svaret -
Behörighet i psykologi för gymnasielärare?
Hej! Jag funderar på att bli behörig lärare i psykologi på gymnasiet. Jag har lärarexamen, lärarlegitimation (gymnasieinriktning) och jag har läst psykologi 1-30 (A) och psykologi 31-60 (B). Min fråga är om jag måste läsa psykologi...
Hejsan,det vi här på FRåGA SYV vet om yrket Psykologilärare uppger vi i presentationen på Framtid.se/yrke/psykologilarareSkolverkets avdelning för lärarlegitimationer är... Läs hela svaret -
Grundläggande behörighet?
Hej, Jag är legitimerad kemi lärare och vill ta matematik eller fysik, som kurs för att utöka min behörighet. Måste jag bifoga min gymnasieexamen eller bara högskoleexamen som lärare?Jag har utländsk gymnasieutbildning och läste att man...
Hej Ivana,om du tidigare läste på högskolenivå i Sverige och inte fick göra det genom ett undantag, utan du kom in på högskoleutbildning "på vanligt sätt" genom att... Läs hela svaret -
Språklärare hur många hp?
Hej Jag är sedan jan 2011 examinerad lärare i idrott (90 hp) och historia (90 hp) med behörighet upp till gymnasiet. Förra året läste jag genom lärarlyftet till engelska till min behörighet, 45 hp, behörighet upp till år 9. Hur mkt mer...
Hej Rikard!Du får bäst svar på din fråga från studievägledare på lärarhögskolorna som utbildar till språklärare. Vad jag minns, var det 120 hp i det språket i vilket... Läs hela svaret -
Hur blir man syslöjdlärare i åk7-9?
Hej jag vill bli syslödslärare i åk7-9 men tänkte först läsa till åk4-6. Jag undrar då om jag kan bli syslödlärare utan att behöva läsa om 240hp eftersom jag tänker ta lärarlegitimation i åk4-6 innan? Hur...
Hej Sa!Frågor om lärarutbildningar, bland annat om möjliga utbildningsvägar till yrket Textilslöjdslärare, besvaras bäst av studievägledare på lärarhögskolorna.... Läs hela svaret -
masterexamen 30 hp i spanska?
Hej, jag håller på att bli grundskollärare i spanska. Om jag läser efteråt master examen i spanska, har man möjlighet av att undervisa på gymnasiet? eller vuxenutbildning? tack!
Hej Maria!masterprogrammen innefattar 120 högskolepoäng.Hur många fler poäng i spanska du behöver läsa efter grundlärarprogrammet/ämneslärare på grundskolan för att kunna... Läs hela svaret -
Hur utökar jag min ämnesbehörighet?
Hej! Jag pluggar till tvåämneslärare med behörighet i gymnasiet (Idrott och biologi fyi). Hur gör jag om jag vill utöka min behörighet? Som jag förstått det krävs ett visst antal poäng på universitetsnivå. Innebär det...
Hej Adnan!det är skolverkets avdelning för lärarlegitimationer som både utfärdar och utökar lärarlegitimationerna. Studievägledare på lärarhögskolorna bör... Läs hela svaret -
Bli japanska lärare utan kandidatexamen?
Hej jag går just nu Ämneslärarprogrammet på Konstfack med inriktning mot Bild och Design i gymnasieskolan. Jag har även tidigare gått 67,5hp (22,5hpx3terminer) av japanska på universitetsnivå, plus några extra kurser på sidan av i andra...
Hej Nina!frågan om lärarutbildningar och lärarlegitimationer är ibland rätt komplicerad. Skolverkets avdelning för lärarlegitimationer kan också ibland göra undantag... Läs hela svaret -
Vilka ämnen finns för lärarlegitimation?
Hej! Vilka ämnen kan jag ha i min lärarlegitimation och vad finns det för krav på studierna? Finns det någon lista över ämnen som går att lägga till i lärarlegitimation? Jag har t.ex. 60hp inom företagande och entreprenörskap....
Hej Jacob. I grunden för lärarlegitimation ligger Lärarexamen. Lärarleg.utfärdas av skolverket.De som är experter inom området är studievägledare på... Läs hela svaret -
Gymnasie lärare?
Hej, jag undrar om man kan som grundskollärare ( 4-6) bygga upp sig till gymnasie lärare? Då tänker jag t ex att läsa fristående kurser i t ex biologi, psykologi och filosofi t ex. Hur många fristående kurser poäng behövs per kurs att...
Hej Marija,gymnasielärare brukar ofta vara behöriga i 2 ämnen: sitt Huvudämne och sitt Bi-ämne. I Huvudämnet brukar krävas 120 högskolepoäng (motsvarande heltid i fyra terminer) och i... Läs hela svaret -
Gymnasielärare i engelska?
Hej! Jag pluggar kandidatexamen i psykologi och har en termin kvar. Jag råkade snubbla på läraryrket av misstag men känner verkligen att jag brinner för det. Nu har jag bestämt mig att bli gymnasielärare och kommer att lägga till KPU för att...
Hej Carina,legitimerade lärare kan ansöka om Utökning av legitimation - se... Läs hela svaret -
Legitimerad slöjdlärare som vill bli behörig i bild också?
Jag har en legitimation i slöjd (90 poäng i ämnet) som gäller från åk 3 - 9 samt det förberedande programmet i gymnasiet. Vad krävs för att jag ska bli behörig i bild åk 7 - 9 också.
Hej Nils,Skolverkets avdelning för lärarlegitimationer kan i vissa fall utöka legitimationer endast pga den faktiska arbetslivserfarenheten, alltså om du jobbar som... Läs hela svaret -
Hur ska jag gå tillväga för att bli språklärare i italienska?
Hej, det är så att jag överväger att läsa till ämneslärare mot gymnasieskolan men nu till min fundering. Jag vill gärna bli lärare i italienska och franska men det finns endast ingång franska i kombination med andra ämnen. Kan jag...
Det går att ansöka om utökning av lärarlegitimationen- alltså, om du blir legitimerad gymnasielärare i vilka ämnen som helst och skaffar dig... Läs hela svaret -
Behörighet i medieproduktion mm?
Hejsan! Jag är utbildad musiklärare i gymnasiet men undervisar även mycket inom ämnena medieproduktion, film samt digitalt skapande. Vad skulle jag behöva läsa för att få behörighet i dessa ämnen?
Hej Markus,de ämnena som du nämner i din fråga (som du vill få behörighet i) hör till de så kallade "vissa ämnen". Kika gärna på... Läs hela svaret -
Meriterande kurser för att ge Behörighet i ämnet slöjd?
Jag har lärar legitimation med behörighet att undervisa i bild o form från gymnasiet och neråt. Jag vill komplicera detta genom att läsa in slöjd. Frågan är kan tex läsa ett halvår på Konstfack eller liknande vad räknas som...
Hej Jesper,om jag förstår dig rätt så vill du Utöka din Lärarlegitimation. Om det stämmer så är det skolverkets avdelning för... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga