Henrik2

    Hej SYV, Henning heter jag. Ska försöka o hoppas jag beskriver mitt fall tydligt annars får jag förtydliga. Jag e inte inne här något o läser så mycket o kommer nog inte läsa det svaret som jag får så hoppas att det skickas automatiskt till min mejladress. Ok, följande undring.: Jag har höjt tre av mina gamla /äldre betyg från G dvs E till A o även från VG till A. Jag har läst här att för varje steg höjer man sig ca 0,1. Så med det skulle jag höja mina betyg ca 0,2 då jag höjt mig från VG/C till A. Men det beräknade inte antagningen. se/UHR utan jag fick en höjning på ena kursen på 0,21 (vilket man ska få) medan den andra bara genererade 0,16. Sedan så höjningen från G/E till A som är fyra, steg skulle genererat ca 0,4 i höjning men fick enbart 0,32 - 0,34. Hae mejlat o ringt dem om detta x antal gånger men dem säger att det stämmer fastän det inte e dels konsekvent när man har gjort exakt likadan höjning i dem båda kurserna o dels så stämmer det inte med vad ni skriver, dvs att ett steg ska generera ca 0,1 i höjning /decimaler. Hoppas på svar på detta som jag finner lite luddigt från deras sida. Mvh/Henning

    1 Svar

    Milla SYV på FrågaSYV

    Hej,
    gymnasiala kurser har olika "storlek/volym". De nuvarande gymnasiala kurser är ofta, men inte alltid 100poängs-kurser (vilket betyder att studieinsats för att läsa en sådan kurs är beräknad till cirka 200 timmar). Det finns dock kurser som är både större och mindre. En 50poängskurs är hälften så stor och en 150poängskurs är tre ggr större än en 50poängs-kurs. t.ex är kursen Fysik1a en 150poängskurs och höjning av betyget i den kursen i ett "steg", t.ex från E till D blir därför + cirka 0.15 medan "samma höjning": från betyget E till D i kursen Religionskunskap 1 (som är en 50poängskurs) blir + cirka 0.05. Varför "cirka"? Jo, för att det beror också på hur många poäng (totalt) som man räknar på: ju större det totala antalet är desto mindre blir "utslaget" för varje kurs, kan man kanske säga. 
    Alla betyg från det dokumentet som bekräftar grundläggande behörighet räknas in + de betygen som inte ingår i det dokumentet men som antingen krävs för särskild behörighet eller som ger meritpoäng också räknas in; på så sätt kan det i vissa fall bli så att väldigt många poäng räknas in och i så fall blir höjning i varje kurs "mindre värt". Det är ju "snittbetyget" man räknar fram men sedan också plussar på de meritpoäng som man har (om man har några). Och då får man meritvärdet. Det är med meritvärdet som man konkurrerar i betygsgrupperna. Beräkningarna blir komplicerade och det är bl.a därför som "Räkneverktyget" (räknehjälpen) ligger på antagning.se - se antagning.se/sv/betyg-och-behorighet/gymnasial-vuxenutbildning/gymnasieexamen-fran-komvux/rakna-ut-ditt-meritvarde
    Först ska man veta vilka betyg som ska räknas in i snittet, vilket kan också vara en komplicerad fråga att reda ut; sedan ska man räkna på rätt sätt och till slut ska man också veta vilka kurser som ger meritpoäng och det är Olika till olika utbildningar, alltså med samma (exakt samma) betyg kan man få olika meritvärden vid ansökan till olika utbildningar. Exempel: en person söker i första hand till juristprogrammet och i andra hand till socionomprogrammet. Juristprogrammet kräver ej matte för särskild behörighet men socionomprogrammet kräver matte 2. I meritvärdet till juristprogrammet får den sökande + 0.5 meritpoäng för godkänt betyg i matte 2-kursen men till socionomprogrammet får hen inte det (för att den kursen krävs ju och därför inte ger meritpoäng). På så sätt får den sökande två olika meritvärden på exakt samma betyg, vilket beror på att kraven på särskild behörighet skiljer sig mellan utbildningarna och därför kan man få olika antal meritpoäng i sitt meritvärde. Och man kan även få olika "snittbetyg" på exakt samma betyg också, konstigt nog. Exempel: en person ej på gymnasiet läst kursen Samhällskunskap 2 men läste den efteråt, på komvux. Hen söker i första hand till Ämneslärarprogrammet där man utbildar sig till lärare i samhällskunskap (programmet kräver godkänt betyg i kursen Samhällskunskap 2) och i andra hand till Ämneslärarprogrammet där man blir språklärare (där kursen Samhällskunskap inte krävs). I "det första snittbetyget" kommer betyget i Samhällskunskap 2 räknas in men inte i det andra "snittbetyget". Kompletterande betyg som inte ingår dokumentet som påvisar grundläggande behörighet räknas i fall kursen krävs för särskild behörighet eller ger meritpoäng. Samhällskunskap 2 ger inte meritpoäng och den krävs för särskild behörighet till några få utbildningar, endast. Så den kommer räknas in vid ansökan till utbildningen som leder till att man blir lärare i samhällskunskap men ej till andra universitetsutbildningar. 
    Så, först ska man veta vilka kurser som ska räknas in (vilka betyg, alltså) och sedan ska man också veta hur många meritpoäng man ska lägga till "snittet". Och så till varje alternativ till universitetsansökan separat (om kraven på särskild behörighet skiljer sig åt mellan utbildningarna).
    Jag vill avsluta mitt svar med att skriva om att jag aldrig varit om att Antagning.se skulle räkna fel och ge fel meritvärde till någon sökande. De är proffs på de område och jag litar på att de räknar rätt. 
    Reglerna kring hur man får fram rätt meritvärde är ganska komplicerade (i vissa fall väldigt komplicerade) men de är ändå ganska logiska och lätta att förstå sig på, tycker jag. Alla som ställde frågor här i forumet kring "för lågt meritvärde" och som sedan hörde av sig, erkände i efterhand att Antagning.se hade rätt. Jag har alltså inte varit med om att Antagning.se skulle räkna fram fel meritvärde (förutom de få fall då sökande inte laddade upp kompletterande betyg på sin inloggning på antagning.se).
    Mitt råd är att ladda upp Alla sina gymnasiala betyg på Antagning.se -- detta för att de räknar in det som Måste räknas in (på grund av att annars blir man obehörig) + av det som kan/får räknas in endast det som höjer den sökandes meritvärde (i alla de fall där det är möjligt räknar Antagning.se till sökandes fördel).
    Du får också gärna kasta ett öga på Gymnasieguiden.se/meritpoäng

    Studie- och yrkesvägledare
    • Henrik2 : Hej syv, tack för ditt utförliga svar. Men, nej, i detta fall handlar det inte om vilka betyg som ska ingå, meritpoäng och vad man får till säkta utbildingar utan det gäller specifikt desssa tre kurser som jag höjt mig i o som räknas med i mitt jämförelstal.
    • Henrik2 : Ops, skulle fortsätta men här kommer resten. Det som du säger med mer eller mindre poäng spelar ingen roll, antagningen säger att man får samma höjning oavsett om man läser en kurs på 50, 100 eller 150 poäng. Så enligt dem har du fel i det du säger om just det. Trodde också att det var på det sättet,ganska logiskt att ju fler poäng man läser desto högre höjning, men icke. Så som sagt inget av det du skriver är relevant i detta fall, tror jag, inte x antal poäng, inte vad som räknas in, för dessa tre kurser räknas in o således så ska dem generera samma höjning,decimalmässigt, och meritpoäng med dess kurser har jag redan ordnat i andra kurser max av, så det handar inte denna fråga om., och dessa tre kurser om. Det e oförklarligt att jag inte fått 0,1 per steg utan fått under detta i två av dessa tre kurser. Som jag också då trodde som du skrev först trodde jag att dt handlade om poängen men det stämmer inte det har antagingen.se själv sagt. Så behöver få klarhet i detta då jag inte heller tror antagingen säger/gör fel, men i just detta fall är det verkligen konstigt. Dem säger dock att ju högre upp man kommer i betygsskalan man kommer så blir höjningen mindre, men e det verkligen så?
    • Henrik2 : sökta utbildingar
    • Henrik2 : antagningen
    • Henrik2 : själva
    • Henrik2 : Att om poängen blir/är fler så blir höjningen mindre värt, konstigt. Jag har dock inte läst fler poäng så det ska inte vara det, poängen e utbyteskomplettering för att höja mig och således inte några nya poäng som tillkommer utifrån mitt avgångs/slutbetyg.
    • Henrik2 : det
    • Milla : Vi på FRåGA SYV gör inte antagning till någon utbildning. Vi är därför inte experter på administration kring antagning och bland annat inte på framtagande (uträkning) av snittbetyget/jämförelsetalet/meritvärdet. Vi kan endast ge allmän information om reglerna så som vi förstår och tolkar de reglerna. Tolkningsföreträde har Universitets- och högskolerådet och deras tjänst Antagning.se -- vad antagning.se fått fram ang. dina betyg och vilken höjning du fick är det som gäller, oavsett vad du eller jag tycker om det. Så, ta din fråga med de vars tolkning och beslut verkligen gäller. Att du och jag ska hamna i polemik med varandra tjänar inga praktiska syften. Jag baserar det jag svarar på det jag läser på de pålitliga webbsidor som bl.a tillhör UHR/Antagning.se och på de svar som vi tidigare fått från de som jobbar specifikt med de frågorna men reglerna är komplicerade, de förändras också ibland + att i vissa fall (gränsfall) behöver man göra en Bedömning och det gör de som jobbar med just de frågorna. Så, jag känner att vi på FRåGA SYV kan tyvärr inte hjälpa dig med just den frågan du ställer här nu. Du är välkommen med andra frågor och vi ska göra vårt bästa för att hjälpa dig!
    • Henrik2 : Hej igen, tack för svar på mitt svar. Nej, förstår problematiken, dock så säger ni att för varje steg ska det generera 0,1 i höjning vilekt det inte har gjrt för mig,såklat man undrar. Det som dock säger och som inte är korrekt,och det basrar jag utifrån vad antaging.se/UHR säger e att antal poäng inte spelar någon roll, det ska ske en likadan höjning i en 50-poängskurs som en 100 eller 150-poängskurs.
    • Henrik2 : vilket ,gjort, såklart, det som ni dock säger, baserar, antagning, Rättar mina fel.:)
    • Milla : Som sagt, min fasta uppfattning är att hur stor kursen är (om den är på 50, 100 eller 150 poäng) spelar stor roll i hur stor höjningen blir. Om den personen på antagning.se som du pratade med säger ngt annat så får det "stå för" den personen. Vi på FRå'GA SYV jobbar inte direkt/specifikt med just den frågan. Vi kan bara ge allmän information utifrån den uppfattning vi har. Ta din fråga med Antagning.se, Universitets- och högskolerådet och/eller med Universitetskanslers ämbetet.
    Läs alla kommentarer

    Frågor och svar taggade med 'basår' (258 st.)

    • ElevAnonym

      Folkhögskola och komvux?

      Hej Jag tänkte gå folkhögskola men kommer inte få all särskilt behörighet, som exempelvis fysik 1 och 2, biologi 1 och 2, och kemi 1 och 2. Kan jag läsa den särskilda behörigheten på komvux efteråt eller gå ett...

      Milla : : Ja, det kan du göra. Om du får studieomdöme om Grundläggande behörighet från en folkhögskola kan du sedan komplettera för särskild behörighet på olika sätt: på... Läs hela svaret
    • Maskros

      Betyg i naturvetenskapliga och tekniska basår?

      Hej, jag har tre frågor angående naturvetenskapliga och tekniska basår: 1. Får man betyg i de kurser man läser på basåren? 2. Kan jag till exempel med den behörigheten jag får från basåren söka in till matematik 5 på...

      Milla : : Hej!Jag gissar på att du med "basåret" menar universitetsbasåret (finns annars basår på folkhögskolorna och även komvux-kurser kan sättas ihop till... Läs hela svaret
    • Oliver123

      Hur får jag grundbehörighet?

      Jag har nästan inga betyg från gymnasiet men gick bygg och anläggning programmet på Komvux i efterhand för att bli snickare Jag vill nu studera tekniskt basår men man behöver grundbehörighet. Kan jag kombinera betyg från gymnasiet och bygg och...

      Milla : : Hej,grundläggande behörighet kan du uppnå på flera olika sätt, t.ex genom Examensbevis från komvux med godkända betyg i svenska 2, 3 och engelska 6. Boka tid med SYV på komvux för... Läs hela svaret
    • Adam748

      Plugga basår med Reel kompetens?

      Hej, har av olika anledningar ej avklarad gymnasieutbildning. Jag har läst att man kan få reel kompetens om man arbetat minst 3 år, vilket jag har gjort. Vet dock att det blir omöjligt att ”konkurrera” med andra om jag endast söker till någon...

      Milla : : Hej,"reell kompetens" handlar om att påvisa att man har Grundläggande behörighet (utan att ha tagit ut slutbetyg eller examen från gymnasiet eller från komvux); du måste ha... Läs hela svaret
    • mojje989898

      Samhälle men vill gå läkarlinjen?

      Hej ! Jag gick samhällslinjen på gymnasiet och funderar på att komma in på läkarlinjen. Just nu läser jag basår men funderar på att lägga matte 3 och 4 åt sidan och ta igen dessa kurser senare efter basåret. Som jag...

      Milla : : Hej,om du vill att betyg i matte inte påverkar ditt meritvärde, så måste du bli behörig, vad gäller matte, genom basåret på universitetet eller på en folkhögskola,... Läs hela svaret
    • Receptionisten

      Hur fungerar CSN för basår?

      Hej, Jag behövde hoppa av gymnasiet och pluggar nu upp resterande betyg på komvux för att kunna få en examen. Jag har ca 500 p kvar för att kunna ta en samhällsvetenskaplig komvux examen. (Jag tar CSN för gymnasienivå och har ca 80 veckor kvar) Om jag sedan skulle välja att läsa ett...

      Milla : : Hej,frågorna om studiemedel besvaras bäst av CSN för att det där som experter i de frågorna jobbar. Vad jag vet (enligt svar från CSN på liknande frågor) att CSN numera tar veckorna... Läs hela svaret
    • mochi111

      kan man ta bort utökad kurs?

      Hej! Jag kommer inte kunna få godkänt i en av mina utökade kurser. Jag skulle vilja ta bort den helt, går det? Om det inte går: vad händer om jag får F eller streck i den kursen? Samt senare vill söka utbildning där den krävs? (jag skulle...

      Milla : : Hej,prata med SYV på din gymnasieskola. Reglerna säger att alla gymnasiala kurser i vilka eleven fick BETYG (och F är också ett betyg) bör finnas med i elevens examensbevis. Men eftersom det handlar om... Läs hela svaret
    • mak

      Hur mycket de tid ta att studera i komvux??

      Hej, jag går vård och omsorg åk 2. Och jag vill studera vidare jag behöver skärskaliga behörighet som är biologi 1och 2 kemi 1 och 2, fysik 1,2 och matematik 4 jag vill fråga hur länge tid tar de att studera dom i komvux.och om jag tar...

      Milla : : Hej,du skriver om att du kommer behöva komplettera med gymnasiala kurser biologi 1och 2, kemi 1 och 2, fysik 1 och 2 samt matematik 4. Varje av de kurserna (förutom Fysik1a som är en... Läs hela svaret
    • Lullez

      Vilken CSN på Förberedande nivå (Basår) inom universitet?

      Hej! Har tänkt läsa ett naturvetenskapligt basår på universitetet. Har dock ingen CSN kvar på gymnasienivå samtidigt som jag har flertalet år kvar på universitetsnivå. Därför undrar jag, ifall jag läser naturvetenskapligt...

      Milla : : Hej, du får bäst svar på din fråga av CSN, för att det är de som jobbar där som är experter inom det område. Vad jag tror mig veta är att veckorna... Läs hela svaret
    • Frågorangåendeuniversitet

      Borde jag plugga på komvux eller göra tekniskt basår?

      Hej, jag försöker komma in på civilingenjörs eller högskoleingenjörs programmet (har inte bestämt mig än). Jag behöver läsa flera kurser som t.ex matte 3c (kanske 4), fysik 1 och 2 samt kemi 1. Borde jag istället läsa de här...

      Milla : : Hejsan,"basår" kan finnas på folkhögskolorna, på komvux och på universitetsnivå. På komvux kan man sätta ihop kurserna så att lektionerna i... Läs hela svaret
    • Alice1234

      Ekonomi eller natur?

      Hej, jag är en tjej i 9an som ska göra mitt gymnasieval om någon vecka. Jag har hela mitt liv varit ganska inställd på natur men nu senaste tiden när jag varit där på besök och annat har insett att ekonomi nog är mer för mig. Jag tror...

      Milla : : Hejsan, du har ännu ganska gott om tid innan du definitivt måste bestämma dig ang.ditt gymnasieval. Du har till sista dagen i omvalsperioden som brukar ligga senare under våren (olika datum i olika delar av... Läs hela svaret
    • I

      naturvetenskapligt basår?

      Hej jag undrar för att läsa naturvetenskapligt basår måste man ha Matte 1 och 2 eller ingår det i naturvetenskapliga basåret. och så undrar jag om jag läser Matte 1 , 2 ,3 och 4 i folkhögskolan och får omdöme kan man ansöka...

      Milla : : Hej,naturvetenskapliga basår på de svenska universitet/högskolor kräver för särskild behörighet att man har godkänt betyg eller godkänt omdöme i gymnasial kurs matematik 2... Läs hela svaret
    • Sanna_33

      Bli tandläkare efter folkhögskola!?

      Hej! Jag har gått klart folkhögskola och nu har jag bestämt att jag ska läsa till tandläkare men jag har inte läst de särskilda behörigheter som krävs för att komma in på tandläkare på folkhögskola, vilken väg ska...

      Milla : : Hej,det är jättebra att du fick 4.0 i omdöme från en folkhögskola, det är högsta möjliga omdöme du har fått, duktigt jobbat!Men du behöver bli behörig, och det... Läs hela svaret
    • hjälp

      Funderingar om platsgaranti?

      Hej, jag vill göra ett naturvetenskapligt basår, eftersom jag ej har behörighet för en linje jag vill komma in på pga att jag valt fel linje på gymnasiet. Är dock lite förvirrad över "platsgaranti," är det garanti även om man...

      Milla : : Hej,jämförelsetal är det snittbetyg uträknat på alla de kurser som ingår i ditt examensbevis från gymnasiet, förutom betyget i gymnasiearbete. Betyget i gymnasiearbete räknas inte... Läs hela svaret
    • User123

      Kan jag kombinera komvux med tekiskt basår?

      Hej, jag undrar om man i tekniskt basår kan få brtyg från endast vissa kurser. Alltså att om jag har fått godkänt i fysik 1 och 2, kemi 1 genom det tekniska basåret, kan jag då om jag får godkänt betyg i matte 3c genom komvux...

      Milla : : Hej,högskoleingenjörsutbildningar brukar, vad gäller matte, kräva matematik 4. Och om du har eller inte har godkänt betyg i matte 3 (t.ex 3c) spelar för behörighet ingen roll. Se... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga