Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31882 frågor besvarade.
Framtid i sociologi eller kriminologi?
2Poäng
Ellinor
Hej!
Jag har väldigt svårt att klura ut vad jag ska bli. Jag har gått samhäll beteendevetenskap och har alltid haft lätt för ämnen såsom svenska, engelska, sociologi, psykologi etc. Jag har ofta fått höra att jag uttrycker mig bra både i tal och skrift och att jag är noggrann och gör saker ordentligt. Först tänkte jag att jag skulle bli landskapsarkitekt men nu känns det som att jag inte är tillräckligt kreativ eller duktig på matte för att trivas i det yrket.
Jag tror att jag skulle vara bra på att arbeta med olika typer av utredningar eller att organisera/medverka i ledning av någon organisation eller liknande. Det enda jag kan komma på är att läsa sociologi eller kanske kriminologi men när jag läst om det verkar det vara så otroligt tuff arbetsmarknad vilket skrämmer mig. Finns det verkligen inga jobb för någon som läst det och är arbetsmarknaden lika hård om man läser en master efteråt? De flesta sidor säger bara att det är hård konkurrens för beteendevetare men specificerar inte inom vilka områden arbetsmarknaden är svårare eller lättare. Det vore ett mardrömsscenario för mig att läsa en utbildning inom exempelvis kriminologi och sedan hamna som kriminalvårdare, eller sociologi och sedan bli biståndsbedömare eller socialsekreterare. Där vill jag verkligen inte hamna. Jag vill inte arbeta "med" människor på det viset utan snarare "om" människor och samhälle. Forskning är också någonting som intresserar mig.
Har ni något förslag om ett yrke ni tror skulle passa någon som mig? Och vad är era tankar kring de linjer jag funderar på?
Hej, jag vill börja med yrket Forskare - mot forskning man man sträva efter i princip vilken högskoleutbildning som helst; vägen är dock lång, svår och osäker. Man ska vara mycket duktig, vara beredd på att läsa i många år och även ha lite tur (t.ex utlyses inte doktorandtjänster varje och ibland kan gå flera år innan det finns ngn doktoranstjänst att söka till, sedan finns det inga garantier på att få tjänsten). Sedan går vi vidare till Beteendevetare som är ett samlingsbegrepp för ett antal olika yrken. Grundutbildningen är på 3 år (man läser mot kandidatexamen eller mot yrkesexamen och det tar 3 år på heltid). Hur arbetsmarknaden förändras på 3 år är det ingen som egentligen vet. Det finns prognoser men de kan slå fel. Sedan kan "saker" hända som t.ex Covid.19 - och vem visste att det skulle ske? :( Det vi vet om yrken berättar vi på www.framtid.se där över 2.ooo yrken beskrivs. ang.arbetsmarknaden kan man inte säga ngt definitivt/garanterat ens om dagens läge - för att det kan se olika ut i olika delar av landet. Är man beredd att flytta inom hela Sverige, ta korta vikariat (till att börja med), jobba deltid eller jobba med ngt som man egentligen inte har tänkt sig (i alla fall till att börja med) - har man större chans att "få in foten" och kan på sikt få ett jobb som man trivs mycket bra med och även den lönen som man siktar på.
ang.läsa på avancerad nivå - t.ex masterprogrammet Efter grundutbildning, alltså med kandidatexamen eller yrkesexamen på 180 hp, som innebär studier i 3 år på heltid på högskolenivå, kan man söka och konkurrera om plats på magister (1 år) eller master (2 år) påbyggnadsutbildningar. De ligger på avancerad nivå. Att man söker till en utbildning betyder inte att man garanterat kommer in. Ofta gör man så att man efter grundutbildningen söker jobb och i fall man ej får ngt jobb som man vill ha, söker även till utb.på avancerad nivå. Om man då kommer in på utb.på avancerad nivå, kan man ändå fortsätta söka jobb hela tiden och avbryta sin utbildning om man får det jobbet man vill ha. Du frågar om det är större chans att få jobb med mer utbildning. Men det finns tyvärr inte ngt. definitivt svar på den frågan, i alla fall inom inom de områden som du är intresserad av. Arbetsgivare kan tänka olika. Ngn arbetsgivare kan tycka att det räcker med grundutbildningen på 3 år och om den personen även har jobbat i några år, alltså har arbetslivserfarenhet är det en bättre kandidat för tjänsten än ngn som endast har läst jättemycket och kanske aldrig har jobbat.
ang.konkurrens till tjänsterna inom beteendevetenskap Det finns säkert större behov (de facto) att anställa än det finns resurser till. Alltså finns det arbetsuppgifterna som inte görs pga det ej finns medel att betala löner och då blir det få tjänster och många som vill ha de jobben. På så sätt blir det hög konkurrens. Vem som får jobbet beror ibland på ren "tur". Det gäller att finnas på rätt plats vid rätt tidpunkt och passa in på den profilen som just den arbetsgivaren har tänkt sig... Ibland kan språkkunskaperna (t.ex att man kan ngt ovanligt, i Sverige, språk) och att man har körkort spela avgörande roll. Det är därför bra att "rusta upp sig": lära sig så mycket engelska + ännu ett annat språk (helst) som möjligt och skaffa sig körkort; skaffa sig "relevant utbildning" och vara flexibel vad gäller arbetsort, arbetstiderna, lönen mm - i alla fall under de första åren i arbetslivet.
Jag har stor förståelse kring det att du inte vill utbilda dig till arbetslöshet. Det finns sällan ngn som har det som mål att läsa i många år men ej kunna få jobb sen. Ang.kunna få jobb - så är det så här: så länge det ej finns jobbgaranti, så vet man inte vem som får jobb, när, vilket jobb eller ens Om den personen för jobb, över huvudet taget. Tyvärr finns det exempel på att man "utbildar sig i onödan" om man får lov att säga så: t.ex om man jobbar som Undersköterska och utbildar sig till mitt yrke, Studie- och yrkesvägledare i 3 år, men sedan går tillbaka och fortsätter jobba som undersköterska i många år - kanske fram till pension pga man ej lyckas få jobb på SYV-utbildningen... finns säkert några sådana och liknande exempel. Man kan alltså inte få ngn garanti. Du får fundera på om du vill satsa på utbildning som har mycket goda framtidsutsikter (dock ej ngn garanti), som t.ex Lärare, Sjuksköterska eller Polis... eller om du vill söka studier inom de ämnena där dina intressen ligger och få se sen vart det "bär". Det finns nog inget jobb där man stormtrivs varje dag. Utan man får under vissa perioder "stå ut" med de arbetsuppgifter man egentligen vill ha och göra så gott man kan. Det finns också personer som satsar på hobby, alltså de skaffar sig jobb för att kunna försörja sig och har det trevlig och "bra" på fritiden, när de utövar sina Hobby. Du tycker kanske att jag gav ett "luddigt" och intet-sägande svar och jag kan absolut förstå att man kan känna så. Men, jag kan ju inte veta att du får jobb, kan inte veta hur arbetsmarknaden förändras på flera års sikt (som sagt arbetsmarknadsprognoserna kan slå fel).
Studie- och yrkesvägledare
Frågor och svar taggade med 'antagningsgrupp på en högskola' (39 st.)
Hej! Jag har en kandidatexamen i kemiteknik med 30 hp i kemi. Jag är intresserad av en masterutbildning i analytisk kemi på SU eller Uppsala universitet där kravet är minst 90 hp i kemi. Jag vill komplettera mitt examen med ytterligare kemikurser för att kunna...
Milla : :
Hej! Det bästa rådet jag kan ge dig är att frågar antagningsgruppen på det lärosäte där du vill komma in på programmet.
Hei! Jag bor i Norge och vill plugga läkarprogrammet (vid KI, om det finns skolbaserade skilnader) i Sverige och är osäker på om jag har behörighet i engelska. Jag har tagit Vg1 Engelsk, men inte Vg2, eftersom det inte finns på mitt program. Förstår...
Milla : :
Hejsan,jag tycker du vinner på att fråga antagningsgruppen/antagningsenheten på Karolinska Institutet. Jag vill inte förstöra för dig genom att eventuellt ge dig fel svar. Vi här... Läs hela svaret
fattar ingenting när det kommer till Urval 1 och 2 på antagning.se. Vad menas med exempelvis "Antal antagna urval 1: 34" och därefter "Antal antagna urval 2: 30". Betyder det att 4 utav 34 sökande tackat nej till sin plats? Blir antalet totalt antagna...
Milla : :
Hej,det är bäst du ställer just den frågan till Antagning.se eller till antagningsgruppen på det lärosäte där utbildningen ges. Din fråga handlar om administration kring antagning och/eller om... Läs hela svaret
Jag har sökt nu till våren universitet och ett av programmen jag har sökt till är Politices kandidatprogrammet. Jag undrar om det går att få jobb som är inriktade på ekonomie eller om man kan ta masters i ekonomi om man pluggar detta programmet. Om...
Milla : :
Hej, jag tror tyvärr att svar på din fråga blir Nej, men fråga gärna antagningsgrupper på de lärosäten där masterprogrammen i ekonomi ges. Min uppfattning... Läs hela svaret
Hej, jag undrar om man i tekniskt basår kan få brtyg från endast vissa kurser. Alltså att om jag har fått godkänt i fysik 1 och 2, kemi 1 genom det tekniska basåret, kan jag då om jag får godkänt betyg i matte 3c genom komvux...
Milla : :
Hej,högskoleingenjörsutbildningar brukar, vad gäller matte, kräva matematik 4. Och om du har eller inte har godkänt betyg i matte 3 (t.ex 3c) spelar för behörighet ingen roll. Se... Läs hela svaret
Hej! Min dotter växer upp i USA som utlandssvensk, och kommer med hög sannolikhet åka till Sverige för att läsa på universitet. Eftersom hon inte gått på gymnasium i Sverige behövs ju TISUS-provet för att få behörighet, och...
Milla : :
Hej,utbud av program på de svenska lärosätena (på grundnivå, alltså utbildningar som inte kräver tidigare universitetsstudier) som ges på andra språk än... Läs hela svaret
Kan man gå KTH tekniskt basår och sen kunna komma in på Industriell Ekonomi. Isåfall behöver man ha A i alla kurser (Kemi 1, Matte 3 & 4, Fysik 1a & 2) som tekniskt basår har ?
Milla : :
Hej! ställ den frågan till antagningsgruppen på KTH. Det går inte att ge ett generellt svar på frågor om vilken (exakt) behörighet universitetsbasåren ger därför att... Läs hela svaret
Hej jag har inte gått svenska gymnasiet men jag har ett GED, SAT och Cambridge English test där jag har bra i alla. Skulle man kunna gå i universitetet med det? Hur är det med resten av EU?
Milla : :
Hej! Vad gäller svenska universitet så fråga både Antagning.se och även antagningsgruppen på det universitetet där du vill läsa. Vad gäller andra länder så måste du fråga universitetetsantagningen i respektive land, tror jag.
Hej! Jag är osäker på vad jag vill söka till för universitet, och kan bli så att jag väntar och söker till Vårterminen. Erbjuds alla utbildningar till även till vårterminen, eller startar de flesta under höstterminen. Såg...
Milla : :
Hejsan,det är väldigt olika vilka utbildningar på svenska lärosäten som startar på hösten, på våren eller både på hösten och på våren och... Läs hela svaret
Hej, Jag har läst 3 terminer på socionomprogrammet, men vill bli modejournalist. Lunds universitet har 1.5 års kandidatprogram. Det står följande ”För tillträde till utbildningen krävs högskolestudier om sammanlagt 90...
Julia: :
Hej Miriam,jag tror att du i din fråga menar att du vill söka till den här utbildningen: lu.se/lubas/i-uoh-lu-HGJOL/19000 För att uppnå kandidatexamen måste man... Läs hela svaret
Hej, Jag är legitimerad kemi lärare och vill ta matematik eller fysik, som kurs för att utöka min behörighet. Måste jag bifoga min gymnasieexamen eller bara högskoleexamen som lärare?Jag har utländsk gymnasieutbildning och läste att man...
Julia: :
Hej Ivana,om du tidigare läste på högskolenivå i Sverige och inte fick göra det genom ett undantag, utan du kom in på högskoleutbildning "på vanligt sätt" genom att... Läs hela svaret
Hej! Jag vill gärna forska. Jag har en kandidat som lärare. Jag har även snart en examen i studie - och yrkesvägledare. Så snart 2 kandidater. Kan jag söka forskartjänst på det? Eller måste jag ha en master i tex pedagogik och sedan söka...
Anna: :
Hej Caroline! När studierna på grundnivå och minst 1 års studier på heltid på avancerad nivå är (med godkänt resultat) avslutade blir du behörig till... Läs hela svaret
Hej! Jag undrar hur Chalmers gör sin antagning till sina masterprogram för studenter som studerat på annat universitet? Jag har inte studerat på Chalmers, men skulle vilja ansöka till ett masterprogram där som jag kommer vara behörig till efter min...
Anna: :
Hej Hanna,Chalmers (tekniska högskolan i Göteborg) är ett av de få icke-statliga lärosäten. De får därför införa egna regler som avviker från de reglerna som... Läs hela svaret
Hej! Jag läser teknisk basår i en högskola. Utbildningen som jag vill läsa efter behöver bara matte 3c Eller 3b. I teknisk basår läser jag nu matte 3c. Efter att jag är klar med matte3 så tänker jag söka till den programmet som jag...
Julia: :
Hej Omar,du måste kontakta antagningsgruppen på det lärosäte där du vill läsa det programmet som för särskild behörighet kräver matematik 3b eller 3c och fråga om just den... Läs hela svaret
Hej, jag står i kön på ett program på 22;a platsen i reserven i hp kvoten, är det så att jag bara kan komma in om de 21 personerna som står där tackar nej.? Sen har jag en fråga efter urval 2 om folk hoppar av linjen, hur fungerar det...
Anna: :
Hej Kozzi!du får bäst svar på den typen av frågor av de som jobbar med administration kring antagning till den utbildningen där du står som RESERV. Det är, allmänt... Läs hela svaret