1 Svar

    Peter SYV på GymnasieGuiden

    Hejsan,

    det finns många olika gruppvägledningsövningar. vi valde ett antal - ca 15 st. - och presenterar dem på fragasyv.se/dokumentarkiv - men jag ska klistra in dem här neda också.

    Förslag på övningar till gruppvägledning:

    Övning 1: Goda egenskaper
    Uppgift till deltagare: att förbereda innan man träffas i grupp - någon form av "illustration" av sina goda (positiva) egenskaper (hemuppgift). "Illustrationen" kan vara i form av ett eller flera föremål, bilder, historier eller mind-map. På så sätt får deltagare tid att reflektera över sina egenskaper. Vägledaren kan också säga till deltagare att det är OK att ta andra personer till hjälp om de t.ex. inte kommer på något bra själva - det kan vara klasskamrater, familjemedlemmar eller andra personer de känner. Sen presenterar varje deltagare sina egenskaper. Man kan variera övningen genom att ta det i flera etapper: t.ex. först i mindre grupper och sedan inför en större grupp - berättar & reflekterar kring sina egenskaper.

    En annan variant är att man arbetar i par och "den andre" berättar om personens goda egenskaper i stället för att personen gör det själv. 

    Ännu en variant är att man tar upp viktiga egenskaper - dvs man förbereder illustrationen på de egenskaper som man tycker är goda och viktiga egenskaper (oavsett om man anser att man själv har de eller ej) och man bör också berätta varför man tycker att just den egenskapen är viktig - i vilka situationer och varför.

    Man kan också (utan att ge hemuppgift) ställa en spontan fråga i början av ett gruppvägledningstillfälle: - Vilka är dina viktigaste egenskaper? alternativt: - Kan du nämna tre av dina goda egenskaper och illustrera med situationer? Vägledaren kan ge eleverna/deltagare fem eller 10 minuter för att fundera över uppgiften. På så sätt kan man använda den tiden som finns till förfogande (under en resa eller om en håltimme i elevernas schemat uppstår oväntat).

     

    Övning 2: Positiv energi
    Inför ett gruppvägledningstillfälle (hemuppgift): skriva upp "plus-minus" lista. Under "+" skriver man saker som gör en glad, dvs ger ger positiv energi och  under "-" - saker som gör en ledsen och trött, dvs tar krafter. Varje deltagare berättar sedan inför gruppen om de saker från vardera "halvan" och delge hur/om du kan få in mer av det som ger positiv energi till vardagen. De övriga deltagare får då fylla på sin egen "lista" med det som ger energi. 

    Variant på övningen är att man gör "hemuppgift" på plats, dvs  i början av gruppvägledningstillfälle. 

    Vägledaren kan innan redovisning börjar ge uppgift att välja några (t.ex) tre av de bästa tipsen på saker som ger energi - som de själva inte tänkte på men nu också kan ha nytta av. Man behöver sedan inte be deltagare att berätta vilka saker de tänker "låna" från sina gruppkamrater. På så sätt berikar man varandra men ingen behöver känna att ens egna tips inte blev uppskattade av de andra i gruppen.

    En annan variant är att var och en i gruppen är tvungen att välja en sak från varje gruppkamratens redovisning som "bästa tipset" och man kan i slutet av vägledningstillfället skriva en gemensam lista av de bästa tipsen där ett tips från varje deltagare finns med. 

     

    Övning 3: Drömyrket
    Deltagare får först skriva upp sitt drömyrke eller ett yrke som de är intresserade av. De får också skriva ner vad de tror de behöver ha för utbildning för att kunna jobba med det som de vill jobba med samt uppge om de har andra frågor om yrket. Sedan finns det olika varianter på fortsättningen:

    - vägledaren kan hitta information om deltagarnas drömyrken och ge dem information; 
    - deltagare kan hjälpa varandra med att hitta information - man kan t.ex. "lotta ut" i gruppen vem som får vilket yrke att leta info om;
    - man kan leta information tillsammans och vägledaren förklarar vilka tillvägagångssätt som finns att leta relevant information på, vilka hemsidor man kan "lita på" vad det gäller info om yrken och om arbetsmarknaden, på så sätt lär man ut även källkritiskt förhållningssätt.
     
     
    Övning 4: En enda fråga
    Vägledaren ställer en enda fråga, t.ex. frågan: Hur tror du att andra människor tycker om dig?
    Varianter på genomförande:
    1. skriva ”uppsats” (enskilt uppdrag) om vad man tror att andra tror om en, som sedan kan användas som underlag för vägledningssamtal
    2. jobba i par eller i grupper á tre. Den som lyssnar ska skriva upp och berätta för gruppen saker som ”talaren” tycker om sina egenskaper utan att lägga till sin egen åsikt. Gruppen uppmanas sedan att kommentera med fokus på bra egenskaper samt ge konstruktiv kritik till sig själv och till de andra: att nämna något som faktiskt går att förändra/förbättra.
     

    Övning 5: "Själv är bäste dräng"Uppgift för deltagarna i vägledningsgruppen: att de själva /enskilt eller i en grupp/ bör komma på vilka frågor de vill ställa och diskutera. Sedan kan alla i gruppen hjälpas åt att svara på de frågeställningar som kommer upp. Det som är utmärkande för den övningen är att inga förberedelser krävs. Vägledaren kan vara mycket spontan och påbörja gruppvägledningen under tiden som uppstår spontant (t.ex. om en håltimme i schemat uppstår oväntat).

    En variant på den övningen är att man på förhand delar ut uppgift att förbereda frågor och man kan variera övningen genom att t.ex. be deltagare att skriva upp sina frågor på små papperslappar och alla drar upp en lapp utan att man vet vem som har skrivit ner frågan - och man får till uppgift att försöka hitta svar på frågan till nästa gruppvägledningstillfälle. Om man inte hittar svar på frågan, bör man försöka komma med förklaringen på varför svar inte kunde hittas.

    Övning 6: Manusförfattare
    Uppgift (hemuppgift eller utförs "på plats", dvs under ett gruppvägledningstillfälle): skriva filmmanus med titel "Mitt liv om fem år" (alternativt "Mitt liv om ett år (3 år; 10 år eller annat antal år)". Det som bör (förslagsvis) framgå av filmmanuset är bland annat: land, ort, boendeform (lägenhet, villa, kollektiv), yrke eller utbildning, familj (singel, gift, sambo, särbo, växelbo och ev.antal barn), hobby, husdjur, hur man spenderar sin semester. 

    När manus är färdiga, diskutera i små grupper och de som vill kan även redovisa inför en stor grupp. För dem som redovisar inför hela gruppen, kan gruppen hjälpa till att sortera: vad man själv kan bestämma över helt och hållet och vad man har enbart delvis kontroll över.


    Övning 7: Trollstaven
    Redskap som behövs - en "trollstav" (en pinne, en penna eller ett annat föremål som får agera "en trollstav"). Deltagare turas om att "förvandla sig" till "den man vill vara". Trollstaven går runt (en variant är att man lottar ut i vilken turordning som deltagare får använda "trollstaven"; gruppledare /vägledaren/ kan börja för att ge exempel, inspirera och förklara att det "inte finns några begränsningar" och man får förvandla sig till den man vill vara. Man får "trolla sig" till vilket yrke som helst. 

    Övning kan genomföras i olika varianter: t.ex. kan vägledaren be deltagare "trolla i fantasin" och skriva upp sitt drömyrke på en lapp, men inte visa för någon. Alla lappar samlas in i en "trollhatt", sedan drar man upp en lapp i taget och diskuterar kring yrket: vilken utbildning behövs? möjlighet att försörja sig på det yrket genom att t.ex. starta eget? känner någon av deltagare en person som har det yrke? 

    Övning 8: "Happy is a man whose job is his hobby"?
    Vägledaren förklarar vad "hobby" är och ber gruppdeltagare att nämna så många hobby de kan komma på. Alla hobby skrivs på tavlan. Diskussion följer kring följande: kan man försörja sig genom sin hobby? Vill man försörja sig genom sin hobby? Stämmer det alltid att det är bra att arbeta med det som man älskar att göra på fritiden? Vilka för- och nackdelarna är? 

    Övning 9: Tipspromenad
    Uppgift som deltagare får är att göra (sätta ihop) material till Tipspromenad som handlar om YRKEN (vanligaste yrken, ovanliga yrken, nya yrken, yrken som vuxna i din familj har, yrken som intresserar dig) eller om UTBILDNINGAR (beroende på ålder på deltagare kan man specificera: gymnasiet och/eller eftergymnasiala utbildningar). Uppgift kan utföras enskilt eller i små grupper (2-3 deltagare per grupp). 

    Tipspromenad, som varje deltagare (eller en liten grupp) tog fram - använder man sedan i början av varje gruppvägledningstillfälle. Den gruppen som satt ihop Tipspromenad, rättar allas svar och tar fram vinnaren. Vid flera lika bra svar, kan vinnaren lottas ut (och gruppvägledaren förklarar att utlottning kan även äga rum vid antagning till en högskoleutbildning - när antal sökande med lika bra betyg eller resultat av högskoleprovet är fler än utbildningsplatser). Resten av tiden under varje vägledningstillfälle (efter Tipspromenaden) använder man för att diskutera kring frågorna som ställdes i Tipspromenaden i början av vägledningstillfälle. 

    Efter det att man använde alla Tipspromenader, kan man rösta fram en av dem (eller vägledaren väljer) och den används under t.ex. Öppet hus på skolan, under föräldramöte eller någon Skoldag/sommarfest på skolan - för flera klasser samtidigt. 

     

    Övning 10: JaG i korta drag
    Presentationsövning som kan genomföras i olika varianter, exempelvis:
    1) varje deltagare skriver ner en kort berättelse om sig själv (hemläxa) och lämnar in till vägledaren, som läser upp allas berättelser och gruppen försöker gissa vems berättelse det är;

    2) jobba i par: berätta för varandra - och sedan "redovisar" den andre för hela gruppen (A. berättar om B. och B. - om A.);

    3) uppgiften kan bestå i att skriva ett CV.

    Mål är att ta fram så korta som möjligt berättelser eller CV, men följande bör framgå: namn, ålder, var man bor, vad man gör (arbetar, studerar) just nu, intressen, egenskaper, historia (hur blev jag den jag är idag), "på gång" (vad kommer näst), en rekommendation: tips om ngt. intressant att läsa eller göra (t.ex. besöka en viss plats) för övriga i gruppen, "det visste du inte om mig" - knorren (t.ex att man tidigare har bott utomlands eller att man har ett exotiskt husdjur).

    Syfte med övningen: att lära känna sig själv och varandra bättre + att kunna ta fram korta men informativa berättelser om sig själv som kan vara mycket användbara i olika sammanhang (t.ex. på anställningsintervju, när man oftast ombeds berätta om sig själv).



    Övning 11: En fråga som beror mest
    Uppgift till deltagare: att hitta en fråga  på www.fragasyv.se och förklara varför man valde just den frågan: det kan t.ex vara så att man själv vill ha svar på samma eller liknande fråga eller att man tycker att man kan ge ett bättre svar på frågan. Varje deltagare redovisar sedan inför en stor grupp: vilken fråga hen valde och förklarar varför.

    En variant på genomförande: arbeta i små grupper (2 - 5 personer) och gemensamt välja en eller flera frågor - t.ex. om grupper är á 3 personer kan man ge i uppdrag att välja 3 frågor (utan att ge instruktioner om just hur gruppen bör gå tillväga för att välja frågorna). Det blir på så sätt en samarbetsövning också. I efterhand - när frågorna är valda och förklaringarna på varför just de frågorna är valda, är färdiga, ställer vägledaren en oväntad fråga: - Hur gick ni i gruppen tillväga för att välja frågorna?


    Förväntade svar från grupper: a) var och en valde sin fråga enskilt; b) frågorna valdes av alla gruppmedlemmar gemensamt - genom en diskussion och kompromisser; c) frågorna valdes av en i gruppen och de andra bara höll med; d) frågorna valdes slumpmässigt, "på må få"... eller "vi tog de tre senast inkomna".

    Man kan också få ett oväntat svar angående på vilket sätt frågorna valdes.

    Utifrån varje svar (ang. vilken metod som användes för att välja frågorna) leder vägledaren en diskussion om gruppsamarbete: 
    varje persons roll i gruppen och om att vara "ledande/drivande" i gruppen respektive "passiv medlem" beror mest på personens egenskaper eller det som spelar roll är hur viktig just det ämne är för individen - eller om det är en kombination av "både och". 
    Kan vara bra (beroende på deltagarnas ålder, situation och på om det är en "långvarig grupp" t.ex. en klass som kommer att läsa tillsammans under 3 år på gymnasiet eller om det är en grupp som träffas bara en eller några få ggr) om gruppmedlemmarna kunde själv analysera varför just det "valsättet" som användes just i deras grupp (vad det säger om gruppmedlemmarnas personlighet, engagemang i frågan mm) och vilka "lärdomar" man kan dra av det.

     

    Övning 12: Lärare för en kvart
    Syfte med övningen: höja motivation inför framtida studier och yrkesval samt ge möjlighet prova-på "gå i lärarens skor".
    En bra övning för alla men speciellt för dem som funderar på att satsa på en lärarkarriär eller på ett annat yrke där man ofta redovisar eller presenterar material inför grupper.

    Hemuppgift som vägledaren ger till gruppdeltagare:
    var och en väljer ett tema för att "undervisa" gruppen i - kan exempelvis vara ett yrke eller en utbildningsform (t.ex. SFI, grundskola, gymnasieskola, högskola/universitet, folkhögskola, komvux eller yrkeshögskola) eller en undervisningsmetod (ex.självstudier, "the flipped classroom” eller ”learners autonomy”) eller Studieteknik (lär ut dina bästa tips) eller Söka-jobb tips (olika sätt att söka jobb på). En ”lektion” är tidsbegränsad till t.ex. mellan 10 min och en kvart (eller max 20 min). ”Läraren” (varje gruppdeltagare) får själv bestämma vilka läromedel hen använder sig av och på vilket sätt hen kommer att kontrollera att ”eleverna” (de övriga gruppdeltagare) har lärt sig det som ”lektionen” hade för avsikt att förmedla.

    Efter det att alla ”lärare” genomförde sina lektioner, kan man upprepa övningen: ge samma uppgift en gång till, men denna gången väljer ”lärare" ett annat tema att undervisa i. Syftet med upprepning av samma övning: att gruppdeltagare utvecklar sina undervisningsmetoder. En positiv förväntad "bieffekt" är att gruppdeltagarnas självförtroende stärks och förståelse inför de utmaningar som läraren ställs inför - bli större. 



    Övning 13: "Hen" som yrkesutövare
    Gruppen får i uppdrag att rita en kvinno- & en manskropp & snabbt (t.ex. på en minut) skriva ett antal (t.ex. 10 stycken) yrken som hör till varje ”figur"; eftersom det är väldigt ont om tid, skriver man ner de yrken som man först tänker på (utan att tänka för mycket för att man inte hinner det). Fortsätta övningen med att gå igenom yrkena och diskutera gärna kring ”manlig sjuksköterska”, ”kvinnlig VD” och lärare/lärarinna men även direktör/direktris *. 

    Avsluta med att fråga hur många av gruppdeltagare använder gärna ordet ”hen” och om de kan nämna något yrke som inte passar män eller kvinnor och be dem förklara - varför de tänker så.

     

    Övning 14: "Viktigaste prylen"
    En övning som belyser den kreativa sidan av ingenjörsyrken. Här >> kan man skriva ut en sida med en uppgift som kan lösas enskilt eller i grupper.
    Mål med övningen: väcka intresse för teknik samt ge en inblick i hur ingenjörer arbetar med produktutveckling (en ingenjör kan arbeta med ett eller flera steg av produktutvecklingscykeln).
    GENOMFÖRANDE: Skriv ut övningen (som kommer från Teknikföretagen/Ingenjörsvägen) helst på en färgskrivare & på en A3-sida.
    Uppgiften kan lösas enskilt, i par eller i små grupper. Dela ut en utskrift per deltagare/grupp. Redovisning sker inför stora gruppen. Man kan efter redovisningen be deltagarna rösta för:
    1. Vilket förslag är det mest kreativa?
    2. Vilket förslag är det mest realistiska?
    3. Vilken ”framtidspryl" vill man själv ha?
    Denna övning kan även användas av handledare inför val av teman för gymnasiearbete.

    Övning 15: "Fördomar om yrken"
    DeItagare deias in i grupper och varje grupp "får" varsitt yrke och en uppgift att skriva ner hur de tror en person som har detta yrke är: de får "gissa" personens Ålder, Civilstatus, personens bostad (villa, hus, radhus, lägenhet, på landet) märke på bil, inkomst, favroit maträtt, utbildning, intresse/hobby och dyIikt.
    DeItagare skriver detta var för sig och får inte prata med varandra förrän alla skrivit klart i gruppen, sen är de bara att de börjar jämföra med varandra. Har de liknande bilder av yrket, eller skiljer det sig? Så småningom kan vägIedaren (övningsIedaren) fråga varje grupp om något som de tycker utmärker sig, och ber varje grupp beskriva en sammansatt bild av deras "yrkesuppfattning".
    /Det brukar vara många som skriver samma sak! En roIig övning och som på sätt och vis också är "en ögonöppnare". /

    *** *** ***

    Som direktris är man förbindelsen mellan designer & fabrik, man förverkligar modedesigners  kreativa visioner genom att omvandla dem på ett sätt som möjliggör en större produktion.

    Frågor och svar taggade med 'basår' (258 st.)

    • ElevAnonym

      Folkhögskola och komvux?

      Hej Jag tänkte gå folkhögskola men kommer inte få all särskilt behörighet, som exempelvis fysik 1 och 2, biologi 1 och 2, och kemi 1 och 2. Kan jag läsa den särskilda behörigheten på komvux efteråt eller gå ett...

      Milla : : Ja, det kan du göra. Om du får studieomdöme om Grundläggande behörighet från en folkhögskola kan du sedan komplettera för särskild behörighet på olika sätt: på... Läs hela svaret
    • Maskros

      Betyg i naturvetenskapliga och tekniska basår?

      Hej, jag har tre frågor angående naturvetenskapliga och tekniska basår: 1. Får man betyg i de kurser man läser på basåren? 2. Kan jag till exempel med den behörigheten jag får från basåren söka in till matematik 5 på...

      Milla : : Hej!Jag gissar på att du med "basåret" menar universitetsbasåret (finns annars basår på folkhögskolorna och även komvux-kurser kan sättas ihop till... Läs hela svaret
    • Oliver123

      Hur får jag grundbehörighet?

      Jag har nästan inga betyg från gymnasiet men gick bygg och anläggning programmet på Komvux i efterhand för att bli snickare Jag vill nu studera tekniskt basår men man behöver grundbehörighet. Kan jag kombinera betyg från gymnasiet och bygg och...

      Milla : : Hej,grundläggande behörighet kan du uppnå på flera olika sätt, t.ex genom Examensbevis från komvux med godkända betyg i svenska 2, 3 och engelska 6. Boka tid med SYV på komvux för... Läs hela svaret
    • Adam748

      Plugga basår med Reel kompetens?

      Hej, har av olika anledningar ej avklarad gymnasieutbildning. Jag har läst att man kan få reel kompetens om man arbetat minst 3 år, vilket jag har gjort. Vet dock att det blir omöjligt att ”konkurrera” med andra om jag endast söker till någon...

      Milla : : Hej,"reell kompetens" handlar om att påvisa att man har Grundläggande behörighet (utan att ha tagit ut slutbetyg eller examen från gymnasiet eller från komvux); du måste ha... Läs hela svaret
    • mojje989898

      Samhälle men vill gå läkarlinjen?

      Hej ! Jag gick samhällslinjen på gymnasiet och funderar på att komma in på läkarlinjen. Just nu läser jag basår men funderar på att lägga matte 3 och 4 åt sidan och ta igen dessa kurser senare efter basåret. Som jag...

      Milla : : Hej,om du vill att betyg i matte inte påverkar ditt meritvärde, så måste du bli behörig, vad gäller matte, genom basåret på universitetet eller på en folkhögskola,... Läs hela svaret
    • Receptionisten

      Hur fungerar CSN för basår?

      Hej, Jag behövde hoppa av gymnasiet och pluggar nu upp resterande betyg på komvux för att kunna få en examen. Jag har ca 500 p kvar för att kunna ta en samhällsvetenskaplig komvux examen. (Jag tar CSN för gymnasienivå och har ca 80 veckor kvar) Om jag sedan skulle välja att läsa ett...

      Milla : : Hej,frågorna om studiemedel besvaras bäst av CSN för att det där som experter i de frågorna jobbar. Vad jag vet (enligt svar från CSN på liknande frågor) att CSN numera tar veckorna... Läs hela svaret
    • mochi111

      kan man ta bort utökad kurs?

      Hej! Jag kommer inte kunna få godkänt i en av mina utökade kurser. Jag skulle vilja ta bort den helt, går det? Om det inte går: vad händer om jag får F eller streck i den kursen? Samt senare vill söka utbildning där den krävs? (jag skulle...

      Milla : : Hej,prata med SYV på din gymnasieskola. Reglerna säger att alla gymnasiala kurser i vilka eleven fick BETYG (och F är också ett betyg) bör finnas med i elevens examensbevis. Men eftersom det handlar om... Läs hela svaret
    • mak

      Hur mycket de tid ta att studera i komvux??

      Hej, jag går vård och omsorg åk 2. Och jag vill studera vidare jag behöver skärskaliga behörighet som är biologi 1och 2 kemi 1 och 2, fysik 1,2 och matematik 4 jag vill fråga hur länge tid tar de att studera dom i komvux.och om jag tar...

      Milla : : Hej,du skriver om att du kommer behöva komplettera med gymnasiala kurser biologi 1och 2, kemi 1 och 2, fysik 1 och 2 samt matematik 4. Varje av de kurserna (förutom Fysik1a som är en... Läs hela svaret
    • Lullez

      Vilken CSN på Förberedande nivå (Basår) inom universitet?

      Hej! Har tänkt läsa ett naturvetenskapligt basår på universitetet. Har dock ingen CSN kvar på gymnasienivå samtidigt som jag har flertalet år kvar på universitetsnivå. Därför undrar jag, ifall jag läser naturvetenskapligt...

      Milla : : Hej, du får bäst svar på din fråga av CSN, för att det är de som jobbar där som är experter inom det område. Vad jag tror mig veta är att veckorna... Läs hela svaret
    • Frågorangåendeuniversitet

      Borde jag plugga på komvux eller göra tekniskt basår?

      Hej, jag försöker komma in på civilingenjörs eller högskoleingenjörs programmet (har inte bestämt mig än). Jag behöver läsa flera kurser som t.ex matte 3c (kanske 4), fysik 1 och 2 samt kemi 1. Borde jag istället läsa de här...

      Milla : : Hejsan,"basår" kan finnas på folkhögskolorna, på komvux och på universitetsnivå. På komvux kan man sätta ihop kurserna så att lektionerna i... Läs hela svaret
    • Alice1234

      Ekonomi eller natur?

      Hej, jag är en tjej i 9an som ska göra mitt gymnasieval om någon vecka. Jag har hela mitt liv varit ganska inställd på natur men nu senaste tiden när jag varit där på besök och annat har insett att ekonomi nog är mer för mig. Jag tror...

      Milla : : Hejsan, du har ännu ganska gott om tid innan du definitivt måste bestämma dig ang.ditt gymnasieval. Du har till sista dagen i omvalsperioden som brukar ligga senare under våren (olika datum i olika delar av... Läs hela svaret
    • I

      naturvetenskapligt basår?

      Hej jag undrar för att läsa naturvetenskapligt basår måste man ha Matte 1 och 2 eller ingår det i naturvetenskapliga basåret. och så undrar jag om jag läser Matte 1 , 2 ,3 och 4 i folkhögskolan och får omdöme kan man ansöka...

      Milla : : Hej,naturvetenskapliga basår på de svenska universitet/högskolor kräver för särskild behörighet att man har godkänt betyg eller godkänt omdöme i gymnasial kurs matematik 2... Läs hela svaret
    • Sanna_33

      Bli tandläkare efter folkhögskola!?

      Hej! Jag har gått klart folkhögskola och nu har jag bestämt att jag ska läsa till tandläkare men jag har inte läst de särskilda behörigheter som krävs för att komma in på tandläkare på folkhögskola, vilken väg ska...

      Milla : : Hej,det är jättebra att du fick 4.0 i omdöme från en folkhögskola, det är högsta möjliga omdöme du har fått, duktigt jobbat!Men du behöver bli behörig, och det... Läs hela svaret
    • hjälp

      Funderingar om platsgaranti?

      Hej, jag vill göra ett naturvetenskapligt basår, eftersom jag ej har behörighet för en linje jag vill komma in på pga att jag valt fel linje på gymnasiet. Är dock lite förvirrad över "platsgaranti," är det garanti även om man...

      Milla : : Hej,jämförelsetal är det snittbetyg uträknat på alla de kurser som ingår i ditt examensbevis från gymnasiet, förutom betyget i gymnasiearbete. Betyget i gymnasiearbete räknas inte... Läs hela svaret
    • User123

      Kan jag kombinera komvux med tekiskt basår?

      Hej, jag undrar om man i tekniskt basår kan få brtyg från endast vissa kurser. Alltså att om jag har fått godkänt i fysik 1 och 2, kemi 1 genom det tekniska basåret, kan jag då om jag får godkänt betyg i matte 3c genom komvux...

      Milla : : Hej,högskoleingenjörsutbildningar brukar, vad gäller matte, kräva matematik 4. Och om du har eller inte har godkänt betyg i matte 3 (t.ex 3c) spelar för behörighet ingen roll. Se... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga