Olivia
    Hej!
    Jag är intresserad av att utbilda mig till psykoterapeut, och undrar om det blir en skillnad av att först gå socionomutbildningen eller psykologutbildning? Blir det några skillnader i det framtida arbetslivet? Kan psykoterapeuter med socionom i bakgrunden göra mindre än de med psykolog i bakgrunden?

    Och vad är egentligen skillnaden på psykolog och psykoterapeut? Förstår skillnaden i utbildning, men inte vad skillnaden i deras arbetsliv ser ut? Vad kan den ena göra som inte den andra kan?

    Tack på förhand!
    • :

      Hej, har exakt samma funderingar, hitade dock den här artikeln som jag tyckte vara bra: https://mindler.se/vad-ar-skillnaden-mellan-en-psykolog-och-psykoterapeut/ , en psykolog och en psykoteapeut kan alltså arbeta med samtalsterapi, Båda innebär ju i princip fem års studier men för min del med mina betyg blir det ganska svårt att komma in psykologprogrammet men jag har tillrckligt höga betyg för att komma in på socionom, så valet är ju att antingen göra högskoleprovet några gånger och vänta eller börja plugga socionom direkt och sedan vidareutbilda sig. hmm, väldigt svårt val. verkar ju som vägen till att arbeta med psykoterapi som psykoterpeut men sen gör man ju i princip lite samma saker. Jag är ju sugen på att ha egen mottagning någon gång i framtiden och då kanske det också finns fördelar med att vara psykolog? Eller vad tror ni?

    • Julia : Du kan t.ex börja läsa på socionomprogrammet och fortsätta göra högskoleprovet och i fall du kommer in på psykologpr., byter du utb. i så fall.
    • Julia :

      Tidigare fanns inte legitioner för Socionomer/kuratorer men från 1 juli 2019 införs det krav på legitimation för Kurator inom hälso- & sjukvården. På så sätt - kan man tycka - att socionom och psykolog-yrken kommer "närmare varandra" (tidigare var ej kurator/socionom ett legitimationsyrke).

      Vägen till egen mottagning - tycker jag - är kortare för en psykolog; efter fem år på psykologprogrammet får man examen och kan ganska snabbt få legitimation.

      Att läsa till psykoterapeut tar längre tid, bl.a för att psykoterapeutprogrammet brukar endast ges på halvtid; och så ställs det också krav på att man har inom sina yrkesuppgifter möjlighet att genomföra terapi-samtal (och har man inte ett sådant, passande jobb, så blir man inte antagen till psykoterapeut-programmet).

    • : Hej! Ja, då psykoterapeututbildningen är en påbyggnadskurs så är den såklart längre. Utbildningen till psykoterapeut kallas ibland världens längsta. Till att börja med måste du ha din grundutbildning och därpå en grundläggande psykoterapiutbildning (ofta kallade Steg 1) innan du kan gå psykoterapeututbildningen. Läs mer om den
    • : Grundläggande psykoterapiutbildningen här: https://kbtsverige.wordpress.com/2017/01/20/grundlaggande-psykoterapiutbildningar-ofta-kallade-steg-1/
    • Anna : Tack så mycket Nick för dina kommentarer!
    Läs alla kommentarer

    4 Svar

    Liselotte SYV på GymnasieGuiden

    Hej Olivia,
    det är stor konkurrens vad gäller att komma in på psykoterapeututbildningen i Sverige och det är i första hand psykologer och läkare som antas. Socionomer antas "i undantagsfall", kan man säga... det är i alla fall så vi fick det förklarat för oss av de sakkunniga.
    Ang. jämföra yrken Psykolog och Psykoterapeut - så är det bra om du kan se info på framtid.se/yrke/psykolog och på yrke/psykoterapeut.

    Liselotte

    hej igen,

    vi har nu fått svar från Uppsala Universitet som lyder:

    "... vid Uppsala universitet är chanserna goda att komma in på psykoterapeutprogrammet med en bakgrund som socionom samt genomgången grundläggande psykoterapiutbildning. Vid de två senaste antagningarna har socionomer varit den största gruppen (några fler än psykologerna).

    Psykolog vs. psykoterapeut?
    Som namnet anger arbetar psykoterapeuter med psykoterapi. En psykolog, som har viss utbildning i psykoterapi men betydligt mer begränsad än en psykoterapeut, kan även arbeta med psykoterapi men också med psykologi inom en rad andra områden än behandling (psykoterapi). Se denna länk:
    https://www.psykologiguiden.se/rad-och-fakta/fa-hjalp/vad-gor-en-psykolog

    Jag hoppas svaret var till någon hjälp!"

    • : Ja en psykolog kan en hel del om psykologi, ofta ännu mer om hen valt att vidareutbilda sig till psykoterapeut. Socionomens specialområde är människan i relation till sin omgivning, det så kallat intrapsykiska. I utbildningen till socionom och i vidareutbildningar i psykologi och till psykoterapeut så har socionomer som är leg psykoterapeuter ofta duktiga på psykologi. Psykoterapi innebär mer än behandling, det kräver gedigna bedömningar, diagnostik etc etc. Läs mer om psykoterapeuter, socionomer, psykologer etc här: https://kbtsverige.wordpress.com/2019/12/25/hitta-psykolog/
    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej, det brukar, enligt de sakkunniga som vi fick svar ifrån -  vara lättast att komma in på psykoterapeutprogrammet med en psykologutbildning i botten, men socionom kommer på en god andraplats. Sedan hänger det förstås på övriga meriter också. Detta finns rätt väl beskrivet på www.psychology.su.se/utbildning/alla-utbildningar/psykoterapeutprogrammet/frågor-och-svar-faq.

    Men vad är skillnaden mellan psykolog och psykoterapeut?
    Svar (nedan) fick vi från en sakkunnig:

    En legitimerad psykolog har en 5-årig utbildning i psykologi + ett års praktisk tjänstgöring. En psykolog kan arbeta med alltifrån samtalsterapi och mental ohälsa till chefsutveckling och personalfrågor.

    En legitimerad psykoterapeut har en grundexamen från en utbildning såsom läkare, psykolog eller socionom. Hen har även en eventuell grundkurs inom psykoterapi (om detta inte ingick i grundexamen), minst 2 års arbetslivserfarenhet samt en vidareutbildning inom psykoterapi. En psykoterapeut arbetar med att bedriva samtalsterapi med människor i olika former.

    Hej igen, vi fick svar från ännu en sakkunnig. Var god läs hans svar, nedan:

    "... begreppet ”terapeut” i Sverige är inte lagskyddat. Vem som helst kan kalla sig just terapeut.   Socialstyrelsen är den huvudman som i Sverige licensierar vårdyrken av olika slag, medan Kommerskollegium licensierar olika typer av mer praktiska utbildningar.
     
    Socialstyrelsen ger t ex licens till kliniska psykologer efter fullbordad utbildning innehållande både teori, klinisk handledning och praktik samt ett särskilt allmänt tjänstgöringsår (PTP). Beteckningen Leg. Psykolog är en lagskyddad och av socialstyrelsen garanterad, yrkesbenämning. Ingen annan får kalla sig leg. psykolog utan att uppfytlla socialstyrelsens kriterier. Det vore ett lagbrott. Däremot finns det inget som egentligen säger att man inte kan kalla sig ”psykolog” hur som helst – bara inte leg.psykolog.
     
    Psykoterapeut har tidigare varit en ganska oreglerad beteckning, men även den är nu reglerad av socialstyrelsen. Även här gäller att "psykoterapeut" kan betyda nästan vad som helst men blir man licensierad av socialstyrelsen så får man kalla sig Leg. Psykoterapeut, som också är en lagskyddad titel. För att bli leg.psykoterapeut måste man först ha en grundläggande högskoleutbildning i ett vårdyrke, i socialt arbete eller i psykologi. Därefter läser man en påbyggnadsutbildning i psykoterapi som har litet olika inriktningar beroende på vid vilket lärosäte eller av socialstyrelsen erkänt institut man studerar. 
     
    En leg psykoterapeut är en specialistutbildning i klinisk psykologi. Precis som det finns specialiteter genom vidareubildning för läkare och sjuksköterskor efter grundutbildning så finns det även för psykologer och olika vårdyrken. För närvarande finns 10 olika sådana specialiteter. Psykologisk behandling/psykoterapi är en av dessa.
     
    Vilken är då skillnaden mellan olika typer av yrkesmässig legitimerad psykologisk behandling? Egentligen inte så stor. Skillnaden ligger snarast i hur man nådde sin legitimation och vilken utbildningsbakgrund man har:
     
    Leg psykolog har ett vidare aktivitetesspektrum och kan förstås agera mer kurator och rådgivare utan att för den skull bedriva terapeutisk intervention, men såvitt jag vet kan hen även göra detta om så skulle behövas. En leg psykologi har i Sverige INTE förskrivningsrätt; dvs de får inte skriva ut recept lämpliga för psykologisk behandling.
     
    Leg psykoterapeut är helt inriktad på intervention; dvs på att förändra någons beteende till förmån för patientens bästa baserat på evidensbaserade teorier. Leg psykoterapeuter har heller inte förskrivningsrätt.
     
    Leg läkare i psykiatri är oftast också utbildade psykoterapeuter, men behöver inte vara detta för sin yrkesutövning. Till skillnad mot psykologer och terapeuter är de nästan uteslutande biologiskt orienterade och deras behandlingsmetoder är medicinska snarare än psykologiska. Psykiatern har förskrivningsrätt.
     
    ... internationellt sätt, finns helt andra legitimationer i psykologi som inte alls, som i Sverige, förutsätter en klinisk utbildning också. 
     
    Alltså, din undran är verkligen berättigad. Dessa yrkesbeteckningar är långt ifrån självklara. Skillnaden är mer bakgrund än yrkesutövning skulle jag vilja säga, och den enda stora skillnaden mellan de är mellan psykiatern kontra psykoterapeuten och psykologen är förskrivningsrätten, som socialstyrelsen endast sätter i samband med en utbildning i medicin. Det har i många år debatterats om även psykologer och psykoterapeuter skulle få i alla fall en begränsad förskrivningsrätt. Såvitt jag vet, fortsätter debatten och inget land har hittills givit andra än läkare den rätten."

    Psykoterapi är en behandlingsform och här finns mycket information att läsa in sig på:
    https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon/?Lookup=psykoterapeut
    En psykoterapeut får utöva psykoterapi självständigt, medan en psykolog endast får göra det under handledning.
     
    Här är ytterligare en bra sida att fördjupa sig i:
    https://akademssr.se/post/kurator-psykoterapeut-eller-psykolog
     

    Hej igen! Vi fick svar från Upplysningstjänsten på Socialstyrelsen. Var god läs nedan:

    Varken psykologyrket eller psykoterapeutyrket är ett ensamrättsyrken (jmf 4 kap. 4 § PSL), vilket innebär att de inte åtnjuter ensamrätt till arbetsuppgifterna. Däremot är de båda yrkestitlarna skyddade enligt bestämmelserna i 4 kap. 5 § patientsäkerhetslagen samt 6 § samma lag. Av 6 § samma lag framgår vidare att den som saknar behörighet att använda titeln psykolog heller inte får använda en titel som kan förväxlad med sådan titel.

    De flesta arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvården är inte reglerade på så sätt att det finns krav på vem som får utföra dem.

    Det finns dock allmänna regler om t.ex. vårdgivares, verksamhetschefers och hälso- och sjukvårdspersonals ansvar, som indirekt påverkar hur arbetet kan fördelas. De mest centrala reglerna finns i 3 kap. 1 § och 6 kap. 1 § patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL. Vårdgivaren ska planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård i HSL respektive TL upprätthålls (3 kap. 1 § PSL). En central del av vårdgivarens ansvar är också att ha ett ledningssystem med de processer och rutiner som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet och säkerhet (se Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2011:9  om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete).
    Hälso- och sjukvårdspersonalen ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet och patienter ska ges sakkunnig och omsorgsfull hälso- och sjukvård (6 kap. 1 § PSL). All hälso- och sjukvård och tandvård ska ha den personal, de lokaler och den utrustning som behövs för att kunna ge patienterna god vård (5 kap. 2 § hälso- och sjukvårdslagen [2017:30] och 4 a § tandvårdslagen [1985:125]).
    Det finns alltså en stor frihet inom hälso- och sjukvården när det gäller hur arbetsuppgifter som inte är särskilt reglerade fördelas, men man måste alltid följa de allmänna reglerna på hälso- och sjukvårdens område.
    Socialstyrelsen har tagit fram webbplatsen "Vem får göra vad i hälso- och sjukvården och tandvården?" för att tydliggöra det regelverk som finns.
     
    Med vänlig hälsning
    Upplysningstjänsten
     
    Socialstyrelsen

    Daniel SYV

    Hej, generellt sett, kan man säga att Psykolog är en bredare utbildning där man kan arbeta inom olika områden. En psykoterapeut arbetar med samtalsterapi.
    Det finns en hemsida som förklarar det utförligt: www.ahum.se/psykolog-eller-psykoterapeut.
    Vilken väg man ska välja att gå beror på vad man vill arbeta med. Om man vill arbeta med just psykoterapi, så kan man välja att först läsa till Socionom, men då måste man också gå den förberedande utbildningen Psykoterapi 1 eller motsvarande. Är man utbildad Psykolog, har man redan den kompetensen och slipper söka var man kan läsa Psykoterapi 1.
    För att vara behörig till Psykoterapi 1, måste man ha varit yrkesverksam på minst 50 % med psykoterapeutiska arbetsuppgifter.  I första hand tas sökande in med pågående
    arbete inom verksamheter där psykoterapi utgör en central del.
     
    För att få en komplett steg-1 utbildning behöver man på egen hand skaffa sig egenterapi samt handledning enskilt eller i grupp av en handledarutbildad leg.psykoterapeut.
     
    Efter avslutad komplett steg-1 måste man arbeta med psykoterapi minst 2 år under handledning innan man kan söka till psykoterapeutprogrammet, som är på 90 högskolepoäng. Först efter detta kan man ansöka om sin psykoterapeutlegitimation hos Socialstyrelsen.
     
    Att många väljer vägen via socionomprogrammet, tror jag, beror på att det är svårare att komma in på Psykologprogrammet än på Socionomutbildningen/socionomprogrammet.

    ***

    För att arbeta med psykoterapi, t ex behandling inom KBT eller psykodynamisk behandling & familjeterapi krävs att man är legitimerad psykoterapeut (det finns förvisso många olika behandlingsformer/terapier som inte har den kvalitetsstämpeln och det finns exempel på att man kallar sig för en "terapeut" endast med kortkurser inom t ex gestaltterapi, psykodrama, psykosyntes m fl. Det är lite av en djungel....:-).  
    Hoppas detta gav svar på dina frågor!
    Hälsningar
    D:
    P.S. För att kunna bli legitimerad psykoterapeut krävs att man i botten är t ex läkare, präst, socionom eller psykolog (de vanligaste professionerna som blir psykoterapeuter).

    • : Ja en psykolog kan en del om annat än psykoterapi, ofta ännu mer om hen valt att vidareutbilda sig till psykoterapeut. Socionomens specialområde är människan i relation till sin omgivning, det så kallat intrapsykiska. I utbildningen till socionom och i vidareutbildningar i psykologi och till psykoterapeut så har socionomer som är leg psykoterapeuter ofta duktiga på psykologi. Psykoterapi innebär mer än behandling, det kräver gedigna bedömningar, diagnostik etc etc. Läs mer om psykoterapeuter, socionomer, psykologer etc här: https://kbtsverige.wordpress.com/2019/12/25/hitta-psykolog/
    • Anna : Tack så mycket Nick för din kommentar!
    Saga SYV

    Ja, socionom är rätt bakgrund för psykoterapeutprogrammet. Men mycket tyder på att det kommer bli allt strängare, och allt fler mottagningar inom landstinget kommer bara anställa psykologer för behandlingsarbete.

    Det finns ingenting som en psykoterapeut kan göra men som en psykolog inte får göra. Men en psykolog kan göra en hel del som en psykoterapeut inte gör - framförallt utredningsarbete och organisationspsykologi/arbete med organisationer.

    • : Ja här blir det snurrigt. Det finns massor som psykologer inte får göra som psykoterapeuter får göra. Beroende på vad de har för grund- och vidareutbildningar. Jag tror nog att det är ganska lätt att räkna ut att en läkare som är psykoterapeut också får förskriva mediciner. Psykoterapi innebär mer än behandling, det kräver gedigna bedömningar, diagnostik etc etc. Läs mer om psykoterapeuter, socionomer, psykologer etc här: https://kbtsverige.wordpress.com/2019/12/25/hitta-psykolog/

    Frågor och svar taggade med 'osäker' (37 st.)

    • Christopher

      distans tekniskt basår deltid?

      Kan man skräddarsy tekniskt basår så det fungerar på distans och så man kan jobba heltid samtidigt? Som 43åring känner jag att jag vill fortsätta utvecklas men har inte varken ekonomin för att sluta jobba eller någon idé ännu för vad jag vill bli när jag blir stor. Så att kunna kombinera vardag...

      Anna: : Hej Christopher,för att börja jobba med något inom kalkyl, ingenjör, planering eller projekt kanske du inte nödvändigtvis behöver den kompetensen som det tekniska basåret ger.... Läs hela svaret
    • Hugo

      Natur till kriminolog, kan jag läsa det?

      Som rubriken lyder undrar jag om man kan gå från att ha studerat natur natur i gymnasiet till att läsa kriminologi, kandidatkurs. Läser just nu civilingenjör i lantmäteri vid lunds universitet och känner mig osäker kring utbildningen. Därför...

      Mikael: : Hej Hugo,en kandidatkurs ingår inom kandidatprogrammet. Man brukar läsa en kandidatkurs mot slutet av sin 3-åriga utbildning på högskola-universitet för att uppnå kraven för... Läs hela svaret
    • Elin

      tips för en gymnasieväljare som är extremt osäker?

      Hej! jag undrar om ni har några bra tips att ge till en gymnasieväljare som är mycket osäker och säger att hen inte alls vet vad hen ska välja för program? Tacksam för alla tips och förslag! Mvh Elin I.

      Daniel: : Hej Elin!Förutom samtal med SYV-en på skolan där gymnasieväljaren läser (grundskola eller IM- Introduktionsprogrammet på gymnasiet) kan hen också göra... Läs hela svaret
    • Anonym

      Kan jag gå vidare till 2:an i natur med 2 F?

      Jag går just nu i 1:an i gymnasiet med inriktning natur. Jag har F i både fysik och kemi. Jag har redan valt att gå natursam men jag vet inte om jag kan gå vidare till 2:an. Kan jag gå vidare även om jag har F i både fysik och kemi. Jag vill helst inte gå om ett hel år. Det här har oroat mig i...

      Anna: : Hej!en gymnasieelev får läsa vidare till årskurserna 2 och 3 även om hen har många F i kurser på gymnasiet. Risken finns i så fall inte uppnå kraven och i slutet av... Läs hela svaret
    • William

      Läsa klart "fel" utbildning för att påbörja en annan?

      Hej! Jag är en 21 årig grabb som just nu läser till civilingenjör i maskinteknik på LTH. Jag gjorde detta val främst av skäl som bra lön, god arbetsmarknad och tryck från föräldrar. Efter att ha gått här ett år nu så undrar jag om jag verkligen valt rätt... Jag har egentligen drömmar inom det...

      Milla : : Hejsan,du är fortfarande mycket ung och har väldigt många år till pension (och det är "på gott och ont", kan man tänka sig... :). Å ena sidan,... Läs hela svaret
    • Ceren

      Osäker mellan två val?

      Hej, har ni tips på hur man kan gå tillväga om man har två utbildningar/yrken i tanken, och båda låter lika bra och är alltså "lika högt" för dig, men du har ingen aning om vilken du borde ta och hur du ska tänka? Har...

      Julia: : Hej,en mycket viktig fråga du ställer men som också är mycket-mycket svårt att svara på. Saken är den att både Du och Omständigheterna runt omkring dig förändras. Du mognar... Läs hela svaret
    • Linnea

      Osäker på mitt gymnasium?

      Hej! Jag började gymnasiet den 15/8 alltså för snart två veckor sedan. Jag är väldigt osäker på mitt skolval. Jag valde den skola som kändes bäst just då men nu känner jag att jag har förändrats lite och sedan är inte min klass jättebra. Alla är snälla och så men många kände varandra sedan...

      Anna: : Hej Linnea,tråkigt att du gråter pga du tycker du valde fel skola.Min fråga till dig är: är du säker att du kan byta? Alltså, finns det ledig plats på den andra skolan?Det kanske du... Läs hela svaret
    • Donya

      Hur många meritpoäng krävs för journalistprogrammet?

      Hej! Är intresserad utav att studera på journalistprogrammet, eventuellt en journalistkurs. Hur mycket meritpoäng brukar krävas för detta program/kurs? Har haft svårt att hitta info och är lite osäker på om mina poäng räcker.

      Anna: : Hej Donya! Läs gärna avsnitt Utbildning på https://www.framtid.se/yrke/journalist-reporter och du kommer att se att det finns ganska många olika utbildningar till journalist.... Läs hela svaret
    • Cissi

      Vad skall jag gå?

      Jag har alltid tänkt mig att jag skulle vilja gå det naturvetenskapliga programmet på gymnasiet och jag har bra nog betyg för det i nuläget. Jag har ganska lätt för matematik och No-ämnena och tycker att de är relativt roliga. Jag har även...

      Daniel: : Hej Cissi,om man redan på gymnasiet vill läsa Fysik2, Kemi2, Biologi2 och Matematik 4, då är det Inriktning Naturvetenskap på NA >>. På teknikprogrammet, inriktning Teknikvetenskap läser man... Läs hela svaret
    • Ida

      Gå naturbasår efter studenten utan veta vad jag ska plugga till sen?

      Hej, går just nu trean på samhällsvetenskapliga linjen och jag funderar på vad jag ska göra nästa höst. Jag vet inte vad jag vill jobba med i framtiden. Jag har några ideér men jag ändrar mig hela tiden så jag vill inte påbörja en utbildning nu till höst som jag inte är 100 % säker på att jag...

      Mikael: : Hej Ida, läs gärna info på info/komvux-eller-naturvetenskapligt-basar. Studier på nat.vet.basår på högskolenivå påverkar inte det... Läs hela svaret
    • Ronaldo

      Borde jag hoppa av systemutvecklarprogrammet?

      Hej! Jag har precis påbörjat systemutvecklarprogrammet för HT 2018. Vi har i andra kursen påbörjat programmering i C#. Vi har en dugga för varje avsnitt, varje vecka, i fyra veckor, för att sedan skriva tentan på alltihop. Känner dock att jag...

      Anna: : Hej Ronaldo, prata med dina lärare och med de utbildningsansvariga samt med SYV som är "knyten" till din utbildning, innan du ev. hoppar av. Eftersom du är intresserad och känner att du... Läs hela svaret
    • Astrid

      Kurs eller program?

      Hej. Vad ger kandidatprogrammet Mänskliga Rättigheter för jobbmöjligheter? Är det stor skillnad på klass-samhörighet mellan kurs och program? Får man delta i aktiviteter som Gasquer, även fast man inte går ett program? Rekommenderas att testa hoppa på ett program även fast man är osäker- eller...

      Anna: : Hej Astrid, du ställer några olika frågor och jag ska göra ett försök att ge korta svar på alla dem. Ang. "aktiviteter som Gasquer" - så är det fester som inte har direkt med utbildning... Läs hela svaret
    • Ella

      Går det att byta skola efter en termin?

      Hej! Mitt namn är Ella och jag har precis börjat på gymnasiet, alltsååk 1. Just nu så funderar jag över om jag har valt rätt skola, men jag är helt säker på mitt program. Jag går i samhällsvetenskapsprogrammet inriktning...

      Julia: : Hej Ella, ang. möjlighet att byta skola - så beror det på... Plats /ledig plats/ måste finnas på den skolan dit du vill byta; och finns det ingen ledig plats, då går det ju... Läs hela svaret
    • Anonym

      Vad ska jag göra?

      Jag hade en jobbig start med gymnasievalet då jag ändrade mig hela tiden vilket resulterade i att jag inte kom in på det programmet eller den skolan jag ville då jag bytte för sent och då gick de som sökt i tid före mig i kön. Då fick jag...

      Julia: : hej, du är fortfarande mycket ung och det är inte alls ovanligt att man inte är säker på vilken väg som är den rätta. Det kanske inte är någon tröst för dig, men din situation... Läs hela svaret
    • Julia

      min lilla syster vet inte alls vad hon vill gå på gymnasiet Hjälp?

      Hej, min lillasyster går i årskurs nio på grundskolan och tanken är att hon ska börja gymnasiet till hösten. Hon vet inte vad hon vill jobba med i framtiden. Hon är inte sugen på att läsa på gymnasiet, för att hon är rätt skoltrött. Vad rekommenderar ni? Hon la in val - under valperioden - mest...

      Peter: : Hej Julia, det är inte obligatorisk att gå på gymnasiet, men pga det ej finns några "bra" och realistiska alternativ, så blir det i praktiken att så gott... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga