Olivia
    Hej!
    Jag är intresserad av att utbilda mig till psykoterapeut, och undrar om det blir en skillnad av att först gå socionomutbildningen eller psykologutbildning? Blir det några skillnader i det framtida arbetslivet? Kan psykoterapeuter med socionom i bakgrunden göra mindre än de med psykolog i bakgrunden?

    Och vad är egentligen skillnaden på psykolog och psykoterapeut? Förstår skillnaden i utbildning, men inte vad skillnaden i deras arbetsliv ser ut? Vad kan den ena göra som inte den andra kan?

    Tack på förhand!
    • :

      Hej, har exakt samma funderingar, hitade dock den här artikeln som jag tyckte vara bra: https://mindler.se/vad-ar-skillnaden-mellan-en-psykolog-och-psykoterapeut/ , en psykolog och en psykoteapeut kan alltså arbeta med samtalsterapi, Båda innebär ju i princip fem års studier men för min del med mina betyg blir det ganska svårt att komma in psykologprogrammet men jag har tillrckligt höga betyg för att komma in på socionom, så valet är ju att antingen göra högskoleprovet några gånger och vänta eller börja plugga socionom direkt och sedan vidareutbilda sig. hmm, väldigt svårt val. verkar ju som vägen till att arbeta med psykoterapi som psykoterpeut men sen gör man ju i princip lite samma saker. Jag är ju sugen på att ha egen mottagning någon gång i framtiden och då kanske det också finns fördelar med att vara psykolog? Eller vad tror ni?

    • Julia : Du kan t.ex börja läsa på socionomprogrammet och fortsätta göra högskoleprovet och i fall du kommer in på psykologpr., byter du utb. i så fall.
    • Julia :

      Tidigare fanns inte legitioner för Socionomer/kuratorer men från 1 juli 2019 införs det krav på legitimation för Kurator inom hälso- & sjukvården. På så sätt - kan man tycka - att socionom och psykolog-yrken kommer "närmare varandra" (tidigare var ej kurator/socionom ett legitimationsyrke).

      Vägen till egen mottagning - tycker jag - är kortare för en psykolog; efter fem år på psykologprogrammet får man examen och kan ganska snabbt få legitimation.

      Att läsa till psykoterapeut tar längre tid, bl.a för att psykoterapeutprogrammet brukar endast ges på halvtid; och så ställs det också krav på att man har inom sina yrkesuppgifter möjlighet att genomföra terapi-samtal (och har man inte ett sådant, passande jobb, så blir man inte antagen till psykoterapeut-programmet).

    • : Hej! Ja, då psykoterapeututbildningen är en påbyggnadskurs så är den såklart längre. Utbildningen till psykoterapeut kallas ibland världens längsta. Till att börja med måste du ha din grundutbildning och därpå en grundläggande psykoterapiutbildning (ofta kallade Steg 1) innan du kan gå psykoterapeututbildningen. Läs mer om den
    • : Grundläggande psykoterapiutbildningen här: https://kbtsverige.wordpress.com/2017/01/20/grundlaggande-psykoterapiutbildningar-ofta-kallade-steg-1/
    • Anna : Tack så mycket Nick för dina kommentarer!
    Läs alla kommentarer

    4 Svar

    Liselotte SYV på GymnasieGuiden

    Hej Olivia,
    det är stor konkurrens vad gäller att komma in på psykoterapeututbildningen i Sverige och det är i första hand psykologer och läkare som antas. Socionomer antas "i undantagsfall", kan man säga... det är i alla fall så vi fick det förklarat för oss av de sakkunniga.
    Ang. jämföra yrken Psykolog och Psykoterapeut - så är det bra om du kan se info på framtid.se/yrke/psykolog och på yrke/psykoterapeut.

    Liselotte

    hej igen,

    vi har nu fått svar från Uppsala Universitet som lyder:

    "... vid Uppsala universitet är chanserna goda att komma in på psykoterapeutprogrammet med en bakgrund som socionom samt genomgången grundläggande psykoterapiutbildning. Vid de två senaste antagningarna har socionomer varit den största gruppen (några fler än psykologerna).

    Psykolog vs. psykoterapeut?
    Som namnet anger arbetar psykoterapeuter med psykoterapi. En psykolog, som har viss utbildning i psykoterapi men betydligt mer begränsad än en psykoterapeut, kan även arbeta med psykoterapi men också med psykologi inom en rad andra områden än behandling (psykoterapi). Se denna länk:
    https://www.psykologiguiden.se/rad-och-fakta/fa-hjalp/vad-gor-en-psykolog

    Jag hoppas svaret var till någon hjälp!"

    • : Ja en psykolog kan en hel del om psykologi, ofta ännu mer om hen valt att vidareutbilda sig till psykoterapeut. Socionomens specialområde är människan i relation till sin omgivning, det så kallat intrapsykiska. I utbildningen till socionom och i vidareutbildningar i psykologi och till psykoterapeut så har socionomer som är leg psykoterapeuter ofta duktiga på psykologi. Psykoterapi innebär mer än behandling, det kräver gedigna bedömningar, diagnostik etc etc. Läs mer om psykoterapeuter, socionomer, psykologer etc här: https://kbtsverige.wordpress.com/2019/12/25/hitta-psykolog/
    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej, det brukar, enligt de sakkunniga som vi fick svar ifrån -  vara lättast att komma in på psykoterapeutprogrammet med en psykologutbildning i botten, men socionom kommer på en god andraplats. Sedan hänger det förstås på övriga meriter också. Detta finns rätt väl beskrivet på www.psychology.su.se/utbildning/alla-utbildningar/psykoterapeutprogrammet/frågor-och-svar-faq.

    Men vad är skillnaden mellan psykolog och psykoterapeut?
    Svar (nedan) fick vi från en sakkunnig:

    En legitimerad psykolog har en 5-årig utbildning i psykologi + ett års praktisk tjänstgöring. En psykolog kan arbeta med alltifrån samtalsterapi och mental ohälsa till chefsutveckling och personalfrågor.

    En legitimerad psykoterapeut har en grundexamen från en utbildning såsom läkare, psykolog eller socionom. Hen har även en eventuell grundkurs inom psykoterapi (om detta inte ingick i grundexamen), minst 2 års arbetslivserfarenhet samt en vidareutbildning inom psykoterapi. En psykoterapeut arbetar med att bedriva samtalsterapi med människor i olika former.

    Hej igen, vi fick svar från ännu en sakkunnig. Var god läs hans svar, nedan:

    "... begreppet ”terapeut” i Sverige är inte lagskyddat. Vem som helst kan kalla sig just terapeut.   Socialstyrelsen är den huvudman som i Sverige licensierar vårdyrken av olika slag, medan Kommerskollegium licensierar olika typer av mer praktiska utbildningar.
     
    Socialstyrelsen ger t ex licens till kliniska psykologer efter fullbordad utbildning innehållande både teori, klinisk handledning och praktik samt ett särskilt allmänt tjänstgöringsår (PTP). Beteckningen Leg. Psykolog är en lagskyddad och av socialstyrelsen garanterad, yrkesbenämning. Ingen annan får kalla sig leg. psykolog utan att uppfytlla socialstyrelsens kriterier. Det vore ett lagbrott. Däremot finns det inget som egentligen säger att man inte kan kalla sig ”psykolog” hur som helst – bara inte leg.psykolog.
     
    Psykoterapeut har tidigare varit en ganska oreglerad beteckning, men även den är nu reglerad av socialstyrelsen. Även här gäller att "psykoterapeut" kan betyda nästan vad som helst men blir man licensierad av socialstyrelsen så får man kalla sig Leg. Psykoterapeut, som också är en lagskyddad titel. För att bli leg.psykoterapeut måste man först ha en grundläggande högskoleutbildning i ett vårdyrke, i socialt arbete eller i psykologi. Därefter läser man en påbyggnadsutbildning i psykoterapi som har litet olika inriktningar beroende på vid vilket lärosäte eller av socialstyrelsen erkänt institut man studerar. 
     
    En leg psykoterapeut är en specialistutbildning i klinisk psykologi. Precis som det finns specialiteter genom vidareubildning för läkare och sjuksköterskor efter grundutbildning så finns det även för psykologer och olika vårdyrken. För närvarande finns 10 olika sådana specialiteter. Psykologisk behandling/psykoterapi är en av dessa.
     
    Vilken är då skillnaden mellan olika typer av yrkesmässig legitimerad psykologisk behandling? Egentligen inte så stor. Skillnaden ligger snarast i hur man nådde sin legitimation och vilken utbildningsbakgrund man har:
     
    Leg psykolog har ett vidare aktivitetesspektrum och kan förstås agera mer kurator och rådgivare utan att för den skull bedriva terapeutisk intervention, men såvitt jag vet kan hen även göra detta om så skulle behövas. En leg psykologi har i Sverige INTE förskrivningsrätt; dvs de får inte skriva ut recept lämpliga för psykologisk behandling.
     
    Leg psykoterapeut är helt inriktad på intervention; dvs på att förändra någons beteende till förmån för patientens bästa baserat på evidensbaserade teorier. Leg psykoterapeuter har heller inte förskrivningsrätt.
     
    Leg läkare i psykiatri är oftast också utbildade psykoterapeuter, men behöver inte vara detta för sin yrkesutövning. Till skillnad mot psykologer och terapeuter är de nästan uteslutande biologiskt orienterade och deras behandlingsmetoder är medicinska snarare än psykologiska. Psykiatern har förskrivningsrätt.
     
    ... internationellt sätt, finns helt andra legitimationer i psykologi som inte alls, som i Sverige, förutsätter en klinisk utbildning också. 
     
    Alltså, din undran är verkligen berättigad. Dessa yrkesbeteckningar är långt ifrån självklara. Skillnaden är mer bakgrund än yrkesutövning skulle jag vilja säga, och den enda stora skillnaden mellan de är mellan psykiatern kontra psykoterapeuten och psykologen är förskrivningsrätten, som socialstyrelsen endast sätter i samband med en utbildning i medicin. Det har i många år debatterats om även psykologer och psykoterapeuter skulle få i alla fall en begränsad förskrivningsrätt. Såvitt jag vet, fortsätter debatten och inget land har hittills givit andra än läkare den rätten."

    Psykoterapi är en behandlingsform och här finns mycket information att läsa in sig på:
    https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon/?Lookup=psykoterapeut
    En psykoterapeut får utöva psykoterapi självständigt, medan en psykolog endast får göra det under handledning.
     
    Här är ytterligare en bra sida att fördjupa sig i:
    https://akademssr.se/post/kurator-psykoterapeut-eller-psykolog
     

    Hej igen! Vi fick svar från Upplysningstjänsten på Socialstyrelsen. Var god läs nedan:

    Varken psykologyrket eller psykoterapeutyrket är ett ensamrättsyrken (jmf 4 kap. 4 § PSL), vilket innebär att de inte åtnjuter ensamrätt till arbetsuppgifterna. Däremot är de båda yrkestitlarna skyddade enligt bestämmelserna i 4 kap. 5 § patientsäkerhetslagen samt 6 § samma lag. Av 6 § samma lag framgår vidare att den som saknar behörighet att använda titeln psykolog heller inte får använda en titel som kan förväxlad med sådan titel.

    De flesta arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvården är inte reglerade på så sätt att det finns krav på vem som får utföra dem.

    Det finns dock allmänna regler om t.ex. vårdgivares, verksamhetschefers och hälso- och sjukvårdspersonals ansvar, som indirekt påverkar hur arbetet kan fördelas. De mest centrala reglerna finns i 3 kap. 1 § och 6 kap. 1 § patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL. Vårdgivaren ska planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård i HSL respektive TL upprätthålls (3 kap. 1 § PSL). En central del av vårdgivarens ansvar är också att ha ett ledningssystem med de processer och rutiner som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet och säkerhet (se Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2011:9  om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete).
    Hälso- och sjukvårdspersonalen ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet och patienter ska ges sakkunnig och omsorgsfull hälso- och sjukvård (6 kap. 1 § PSL). All hälso- och sjukvård och tandvård ska ha den personal, de lokaler och den utrustning som behövs för att kunna ge patienterna god vård (5 kap. 2 § hälso- och sjukvårdslagen [2017:30] och 4 a § tandvårdslagen [1985:125]).
    Det finns alltså en stor frihet inom hälso- och sjukvården när det gäller hur arbetsuppgifter som inte är särskilt reglerade fördelas, men man måste alltid följa de allmänna reglerna på hälso- och sjukvårdens område.
    Socialstyrelsen har tagit fram webbplatsen "Vem får göra vad i hälso- och sjukvården och tandvården?" för att tydliggöra det regelverk som finns.
     
    Med vänlig hälsning
    Upplysningstjänsten
     
    Socialstyrelsen

    Daniel SYV

    Hej, generellt sett, kan man säga att Psykolog är en bredare utbildning där man kan arbeta inom olika områden. En psykoterapeut arbetar med samtalsterapi.
    Det finns en hemsida som förklarar det utförligt: www.ahum.se/psykolog-eller-psykoterapeut.
    Vilken väg man ska välja att gå beror på vad man vill arbeta med. Om man vill arbeta med just psykoterapi, så kan man välja att först läsa till Socionom, men då måste man också gå den förberedande utbildningen Psykoterapi 1 eller motsvarande. Är man utbildad Psykolog, har man redan den kompetensen och slipper söka var man kan läsa Psykoterapi 1.
    För att vara behörig till Psykoterapi 1, måste man ha varit yrkesverksam på minst 50 % med psykoterapeutiska arbetsuppgifter.  I första hand tas sökande in med pågående
    arbete inom verksamheter där psykoterapi utgör en central del.
     
    För att få en komplett steg-1 utbildning behöver man på egen hand skaffa sig egenterapi samt handledning enskilt eller i grupp av en handledarutbildad leg.psykoterapeut.
     
    Efter avslutad komplett steg-1 måste man arbeta med psykoterapi minst 2 år under handledning innan man kan söka till psykoterapeutprogrammet, som är på 90 högskolepoäng. Först efter detta kan man ansöka om sin psykoterapeutlegitimation hos Socialstyrelsen.
     
    Att många väljer vägen via socionomprogrammet, tror jag, beror på att det är svårare att komma in på Psykologprogrammet än på Socionomutbildningen/socionomprogrammet.

    ***

    För att arbeta med psykoterapi, t ex behandling inom KBT eller psykodynamisk behandling & familjeterapi krävs att man är legitimerad psykoterapeut (det finns förvisso många olika behandlingsformer/terapier som inte har den kvalitetsstämpeln och det finns exempel på att man kallar sig för en "terapeut" endast med kortkurser inom t ex gestaltterapi, psykodrama, psykosyntes m fl. Det är lite av en djungel....:-).  
    Hoppas detta gav svar på dina frågor!
    Hälsningar
    D:
    P.S. För att kunna bli legitimerad psykoterapeut krävs att man i botten är t ex läkare, präst, socionom eller psykolog (de vanligaste professionerna som blir psykoterapeuter).

    • : Ja en psykolog kan en del om annat än psykoterapi, ofta ännu mer om hen valt att vidareutbilda sig till psykoterapeut. Socionomens specialområde är människan i relation till sin omgivning, det så kallat intrapsykiska. I utbildningen till socionom och i vidareutbildningar i psykologi och till psykoterapeut så har socionomer som är leg psykoterapeuter ofta duktiga på psykologi. Psykoterapi innebär mer än behandling, det kräver gedigna bedömningar, diagnostik etc etc. Läs mer om psykoterapeuter, socionomer, psykologer etc här: https://kbtsverige.wordpress.com/2019/12/25/hitta-psykolog/
    • Anna : Tack så mycket Nick för din kommentar!
    Saga SYV

    Ja, socionom är rätt bakgrund för psykoterapeutprogrammet. Men mycket tyder på att det kommer bli allt strängare, och allt fler mottagningar inom landstinget kommer bara anställa psykologer för behandlingsarbete.

    Det finns ingenting som en psykoterapeut kan göra men som en psykolog inte får göra. Men en psykolog kan göra en hel del som en psykoterapeut inte gör - framförallt utredningsarbete och organisationspsykologi/arbete med organisationer.

    • : Ja här blir det snurrigt. Det finns massor som psykologer inte får göra som psykoterapeuter får göra. Beroende på vad de har för grund- och vidareutbildningar. Jag tror nog att det är ganska lätt att räkna ut att en läkare som är psykoterapeut också får förskriva mediciner. Psykoterapi innebär mer än behandling, det kräver gedigna bedömningar, diagnostik etc etc. Läs mer om psykoterapeuter, socionomer, psykologer etc här: https://kbtsverige.wordpress.com/2019/12/25/hitta-psykolog/

    Frågor och svar taggade med 'f i ett ämne' (17 st.)

    • Aila

      kan man läsa matte2b igen?

      Jag fick F i matte 2b men vill självklart få godkänt. Finns det möjlighet till att få godkänt på matte 2b medan jag fortfarande går på gymnasiet (jag går sista året). Jag vill gärna undvika att läsa om kursen efter gymnasiet. Jag vill även veta om jag kan få godkänt innan högskola ansökningar...

      Milla : : Hej,du har rätt att, innan du går ut gymnasiet, göra Prövning i en kurs som du läste på gymnasiet och fick F i. Att läsa om (läsa en gång till) samma kurs kan din skola ge dig... Läs hela svaret
    • Elev

      Kan jag få jobb efter gymnasiet om jag har F i något ämne?

      Jag kommer mest troligen få F i idrott då jag inte är delaktig på lektionen (har redan försökt reda ut me rektor osv men det gick inte bra, så det är ingen utväg) - kommer detta hindra mig från att kunna söka jobb efter gymnasiet? Alltså ett jobb man inte behöver utbildning till (t.ex....

      Daniel: : Hej, om kraven för gymnasieexamen kan du läsa på gymnasieguiden.se/informeras/vad-kraevs-foer-att-uppna-gymnasieexamenDet går att ta ut examen med F i Idrott-och-hälsa1.Max... Läs hela svaret
    • Yasmin

      Börja på Komvux utan ett gymnasieexamen?

      Hej! Jag är 19 år gammal och läste 3 år på gymnasiet Naturvetenskapsprogram. Jag har tyvärr fått dåliga betyg på det tredje året men jättebra betyg på första och andra året. Detta hände p.g.a. personliga...

      Mikael: : Från 1 juli det året man fyllier 20 år kan man börja på komvux, oavsett tidigare studier. Planering kan du göra med Syv på komvux redan nu, så att du vet vilka kurser du ska söka till och när du ska göra ansökan. 
    • Ali

      Betygsunderlag gymnasist?

      Jag har fått betyg underlag saknas på moderna språk som jag inte ens har dött jag sökte till att få ett moderna språk men fick aldrig något och fanns inget på mitt schema jag ska börja i trean notera det och aldrig haft moderna språk. Har moderna språk 2 i trean men inte en fått moderna språk...

      Anna: : Lite svårt att förstå situationen. Om du inte har läst ngn kurs, ska du inte ha betyg i den. Om du läst en kurs men var frånvarande för mycket och läraren anser att hen saknar... Läs hela svaret
    • Iden

      Vad kan jag göra om jag får ett F i ett ämne på komvux?

      Hej. Jag läser svenska 3 på komvux och har en sista uppgift kvar innan nationella proven och kursens slut. Men uppgiften kommer jag inte hinna göra i tid och har redan bet om mer tid från läraren, extra tiden rinner snart slut och uppgiften är inte ens halvvägs slut. Nu undrar jag, om jag missar...

      Mikael: : Hej Iden,alla, oavsett vilka betyg de har (eller inte har) - har rätt att ansöka om att få göra Prövningar. Du kan, alltså, förutom att söka Läsa kursen... Läs hela svaret
    • Michelle

      vad händer om man först får e i ett kriterium sedan f? Behåller man E?

      Jag menar om man t.ex först får E på en hörförståelse, men sedan får F i en hörförståelse. Då har man fått E en gång och F en gång. Vad händer, uppfyller man fortfarande kriteriet eftersom man fick E först?

      Julia: : Hej Michelle, att sätta betyg är Lärarens kompetens, inte SYV-ens. Det är din lärare som du måste prata med. Vi på fråga syv kan tyvärr... Läs hela svaret
    • Fredrik

      F i franska 3? Natur linjen?

      Hejsan, det närmar sig slutet av gymnasiet på första ring och min franska lärare har konfirmerat ett starkt F då jag har fått underkänt på varje franska prov från början av året till nu. Är extremt dålig på franska...

      Anna: : Hej Fredrik, vilket modersmål du har kan inte vi tala om för dig. Du måste utreda det på egen hand. Ibland är det svårt att bestämma och man kan också ha flera olika modersmål... Läs hela svaret
    • Claudia

      Gå om ettan i ett gymasium?

      Hej, jag går i ettan på gymnasiet och känner att jag inte kommer klara matten alltså få ett F. Betyder det att jag måste gå om ettan eller finns det annan lösning ?

      Anna: : Hej Sofie, godkänt betyg i matte 1 är ett måste för att uppfyIIa kraven för examensbevis, och det gäIIer på aIIa nationeIIa svenska gymnasieprogram, högskoIdförberedande och... Läs hela svaret
    • Daniel

      Kan man få ett F i någon kurs, utan att ha fått någon betygsvarning?

      Hej, jag undrar om läraren har rätt att sätta ett F i slutbetyg om man inte har fått betygsvarning under hela 2:an på gymnasiet? Ett betyg ska inte komma som en chock för elever!?

      Anna: : Hej Daniel, du får gärna läsa vad Skolverket säger om betygssättningen. Här>>> är direktlänk till info på Skolverkets... Läs hela svaret
    • Daniel

      Hur gör man om man fått F i ett ämne?

      Hej Jag har gått Samhällsprogrammet med inriktning Beteende men fick F i matte 3 som var ett utav mina individuella val. Jag undrar ifall man kan studera in denna kursen i efterhand för att höja min poäng? Måste man läsa in kursen på ett speciellt ställe var för sig eller det räcker att man...

      Liselotte: : hej Daniel! fick du Examensbevis med F i matte 3? EIier fick du Studiebevis? Det är stor skiIInad. Behöver du matte 3 för att bIi behörig? eIIer viII du studera matte 3 för att höja betyg... Läs hela svaret
    • Ivar

      Kan jag ta studenten?

      Jag har ett F i kemi 2 från tvåan sedan F i historia och programmering 2 i trean. Jag har inte gått mer än 2500 poäng. Måste jag komplettera för att kunna ta studenten?

      Mikael: : Hej Ivar! Hur många poäng, sammanlagt, har du F i? I Historia finns det flera olika kurser, som är olika stora. Om du har 250 poäng F - då uppfyller du kraven och kan få Examensbevis. Om du har 300 F... Läs hela svaret
    • Emma

      F i kursen spanska 4 men har bra betyg i resterande? vad ska jag göra?

      Hej hej det är så att jag ligger på gränsen till F i spanska 4 , jag presterade väldigt bra i början på terminen bla väldigt bra betyg på tala och skriva mellan c-a nivå . Men som sagt så hade jag nationella i spanska och jag gjorde hörförståelse. Jag har alltid haft väldigt stora svårigheter...

      Anna: : Hej Emma, väldigt tråkigt att du riskerar F i Spanska 4. Med F i den kursen kan du få Examensbevis och bli behörig till högskola. Dock är "ett problem"... Läs hela svaret
    • Fredrik

      Vad händer med mig om jag inte får någon gymnasieplats?

      Hejsan-svejsan! Jag söker till några skolor som har höga antagningspoäng. Jag vet inte om jag får godkänt i svenska nu på våren. Vad händer om jag inte får godkänt i svenska? Och om jag får godkänt i svenska men ändå inte kommer in, vad händer då? Tacksam för ett snabbt svar!

      Liselotte: : Hej Fredrik! Tråkigt att du riskerar att inte få godkänt betyg i svenska nu på våren. Kämpa för att få godkänt betyg. Det är jätteviktigt att... Läs hela svaret
    • Maria

      F i flera ämnen, kan jag gå ur tvåan?

      Jag går i tvåan på Samhällslinjen och har F i Historia och Matte 2b. Finns även en stor chans att jag kommer få F i språkval. Jag har en ganska hög frånvaro, kommer jag kunna gå ur tvåan?

      Milla : : Hej Selma! Målet med gymnasiestudier är att kunna ta ut Gymnasieexamen efter 3 år. Ett dokument som bekräftar att man får gymnasieexamen heter Examensbevis. I fall man under 3 år på gymnasiet inte uppfyller kraven för... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga