Hej SYV! Jag funderar över hur man på ett pedagogiskt sätt kan förklara skillnaden mellan de olika inriktningarna på IM. Har ni ett förslag? Skillnaden är ibland svår för föräldrar att greppa. Programinriktat val innebär att man går på programmet. Innebär det då att man tar examen samtidigt som klasskompisarna? Hur går det till att plugga upp det kärnämnet man saknar samtidigt som man går sitt vanliga program? Innebär det att man läser fler timmar än klasskompisarna som kommit in och varit behöriga? Tacksam för hjälp med att förklara de olika im varianterna på ett ingående och pedagogiskt sätt. Mvh
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31963 frågor besvarade.
Skillnaden mellan olika inriktningar på Introduktionsprogrammen(IM)?
2 Svar
Hej SYV,
vi beskriver olika IM-program på gymnasieguiden.se/gymnasieprogram/IM - så jag vill börja med att hänvisa till info som finns på GymnasieGuiden.
Vidare gäller:
Programinriktat val är en Ny utbildning, som ej funnits förut. Den finns från 1 juli 2019 - alltså ska för första gången erbjudas från hösten 2019. Det som är "mycket intressant", tycker jag, att det är, enligt Skolverket, frivilligt för gymnasieskolorna att erbjuda platser på den utbildningen. Å andra sidan, står det att "kommunen är skyldig att se till att de elever som är Behöriga till Programinriktat val, erbjuds platser på en utbildningen" /men det är inte sagt att eleven får då gå på just det programmet som hen vill.
Exempel: Kommunen kan t.ex säga att alla elever som inte är behöriga till nationella program, men som är behöriga till programinriktat val, erbjuds platser på VO, vård- och omsorgsprogrammet eller på Industri-tekniska programmet. Men det är inte alls säkert att just "din elev" vill eller över huvudet taget, passar att gå på ett av de programmen.
När man väl går på Programinriktat val, kan jag tänka mig att det blir ungefär som det var på PRO (den "gamla" utbildningen som idag ännu finns, men upphör till hösten); jag gissar på att i de ämnen eleven inte har godkänt betyg i, läser hen på grundskolenivå (antingen i en liten grupp eller sitter i klassen, men har en annan lärobok framför sig - detta beroende på vilka resurser skolan har).
Exempel:
eleven är inte godkänd i matematik grund; elevens klass på gymnasiet läser matematik1, och eleven de på de timmarna läser Matematik Grund (om hen får gå iväg och sätta sig någonannanstans med speciallärare - borde vara idealiskt, men det är tveksamt att de resurser finns på alla skolor...). I praktiken kan det bli så att eleven får sitta kvar men räkna på egen hand i boken för åk9 när resten av klassen räknar i boken Matematik1.
Tanken är den att eleven ska läsa ikapp och få godkänt betyg i matte för år9 och sedan även hinna under gymnasietiden få godkänt betyg i matematik 1 (vilket räcker för att ta examen - även på de program som obligatoriskt läser matte 2 och 3 kan man i så fall ha F i matte 2 och 3, och uppnå kraven för examensbevis).
Eftersom Programinrikt.val > är en ny utbildning - är det ingen som vet exakt hur det blir.
Hej,
jag vill komplettera Annas svar.
Du frågar: Skillnaden mellan olika inriktningar på Introduktionsprogrammen(IM)?
Det är från hösten 2019 fyra IM-program som kommer att finnas.
Språkintro är det för "nyanlända" med diverse olika tidigare utbildningsbakgrund, men det gemensamma för dem är att de behöver lära sig Svenska. De läser huvudsakligen SAS, svenska som andraspråk + kan läsa andra ämnen också.
****
Individuellt alternativ är ett bra upplägg men dyrt för kommuner att erbjuda. På Individ.alternativ görs Individuell studieplan: praktik kan ingå; man kan blanda kurser från grundskolan och gymnasiet; elever kan även gå på "helpraktik" (alltså vara inskrivna på gymnasiet men gå på praktik i stället). Det är mycket personal (fler kuratorer, SYV-ar och skolsköterskor per elev på den utbildningen; den brukar också ha en egen rektor). "Särskilda skäl" ska finnas för att kommunen ska vara tvungen att skriva in eleven på den utbildningen.
****
Då står "valet" för obehöriga till nationella program mellan yrkesintro och programinriktat val.
På yrkesintro är målet att Lära sig ett yrke och bli anställningsbar. Man behöver inte uppnå godkända betyg i några kurser, men givetvis är det bra om man gör det. Behörighet till yrkesintro är: kunskaper i svenska motsvarande år6 i grundskolan + intresse för valt yrke. Nästan "vem som helst" passar in i den beskrivningen. "Intresse för yrket" kan ju ändras från idag till imorgon...
Att lära sig ett praktiskt yrke som t.ex Bilmekaniker >> - är ett bra alternativ för vissa elever. Det är inte alls förbjudet att uppnå godkända betyg på yrkesintro, men det är inte huvudmålet.
Uppnår man behörighet till nationella program efter 1, 2 eller 3 år på yrkesintro - kan man "gå över" till ett nationellt program (till och med det året man fyller 19 hinner man söka till år1 på gymnasiet - annars så kan man läsa mot examensbevis på komvux, sen).
Jag känner personligen några fall då eleverna gick 3 år på yrkesintro och sedan 3 år på ett nationellt program och tog examen.
Frågor och svar taggade med 'skolverkets avdelning för lärarlegitimationer' (14 st.)
-
Vad behöver jag läsa för att utöka min behörighet i idrott?
Hej, jag har läst fritidshem med inriktning idrott på göteborgs universitet. Där läste jag 30 hp idrott och är behörig att undervisa i ämnet idrott åk 1-6. Jag har för mig att jag måste läsa 15 hp till för att bli...
Hej!det svaret vi tidigare fått från en sakkunnig säger: Med 90 HÖGSKOLEPOÄNG I IDROTT OCH HÄLSA i en lärarexamen eller som utökad behörighet,... Läs hela svaret -
Motsvarar Grundlärarutbildning LÄRAREXAMEN?
Hej, Jag skulle söka Grundlärarutbildning med interkulturell profil med inriktning mot fritidshem, erfarenhetsbaserad. Det är 150 HP och på distans. Skulle fråga motsvarar den här utbildningen lärarexamen? Jag skulle fortsätta utbilda mig som...
Hej,en utbildning du nämner i din fråga skriver på sin hemsida (bland annat) följande:Examensbenämning:Grundlärarexamen med interkulturell profil med inriktning mot arbete i... Läs hela svaret -
Behöver jag göra praktik när jag kompletterat min lärarexamen?
Hej! Jag har en lärarexamen för grundskolans tidigare skolår, från 2007. Jag planerar att läsa fristående kurser i svenska och svenska som andraspråk för att utöka min behörighet på egen hand och bli behörig i svenska och SVA...
Hej,du skriver om att du vill "utöka din behörighet på egen hand"... menar du att du vill få Legitimation med behörighet att undervisa i svenska på... Läs hela svaret -
Högstadielärare till gymnasielärare?
Hej! Jag undrar om det stämmer att en lärarlegitimation 3-9 i SO-ämnen, med 60 poäng i vardera historia och religion (och 30 poäng i geografi samt samhällskunskap) går att läsa upp till behörighet att undervisa på gymnasiet genom att...
Hej,utökning av lärarlegitimationen är det skolverkets avdelning för lärarlegitimationer som bestämmer över. Oavsett vad ngn annan säger till dig så bestämmer det... Läs hela svaret -
Behörighet i psykologi för gymnasielärare?
Hej! Jag funderar på att bli behörig lärare i psykologi på gymnasiet. Jag har lärarexamen, lärarlegitimation (gymnasieinriktning) och jag har läst psykologi 1-30 (A) och psykologi 31-60 (B). Min fråga är om jag måste läsa psykologi...
Hejsan,det vi här på FRåGA SYV vet om yrket Psykologilärare uppger vi i presentationen på Framtid.se/yrke/psykologilarareSkolverkets avdelning för lärarlegitimationer är... Läs hela svaret -
Hur blir jag behörig psykologilärare (gymnasiet)?
Jag läser nuvarande till ämneslärare i svenska och engelska med inriktning åk 7-9. Då jag inte kom in på psykologprogrammet men ändå har en passion för ämnet, så vill jag läsa fristående kurser för att bli...
Hejsan,på Göteborgs universitets webbplats läser man bl.a följande: ... Läs hela svaret -
Vad krävs för att bli en programmeringslärare?
Jag studerar ämneslärarprogrammet för Gymnasieskolan, vilket kräver två ämnen. Utöver det vill jag även bli en programmeringslärare och har läst, samt kommer att läsa programmeringskurser vid sidan av lärarstudierna. Finns det...
Hej Fredrik,det är skolverkets avdelning för lärarlegitimationer som bestämmer i frågor om lärarleg. Vad jag som Allmän studievägledare kan säga (inte expert... Läs hela svaret -
Kan förskollärare sadla om till idrottslärare?
Hej, Vilka möjligheter finns det som legitimerad förskollärare att sadla om till idrottslärare dvs. på vilka olika sätt kan man göra det?
Hej Linda,det bästa svaret på den frågan som du ställer här nu, får du från studievägledare på lärarhögskolorna.Som en allmän... Läs hela svaret -
Komplettera kurser för arbeta i förskoleklass?
Jag har lärarexamen i Grundlärare med inriktning fritidshem och är behörig i idrott och hälsa åk 1-6. Jag är intresserad av att arbeta i förskoleklass. Kan jag komplettera ämnen eller måste jag gå hela...
Hej Josefine,Förutom förskollärare är det även F-3 lärare som är behöriga att arbeta i en förskoleklass.Ta och jämför vad som ingår i... Läs hela svaret -
masterexamen 30 hp i spanska?
Hej, jag håller på att bli grundskollärare i spanska. Om jag läser efteråt master examen i spanska, har man möjlighet av att undervisa på gymnasiet? eller vuxenutbildning? tack!
Hej Maria!masterprogrammen innefattar 120 högskolepoäng.Hur många fler poäng i spanska du behöver läsa efter grundlärarprogrammet/ämneslärare på grundskolan för att kunna... Läs hela svaret -
Vill bara bli idrottslärare ?
Hej! Jag skulle gärna ta emot tips hur man kan gå tillvägs för att bara bli idrottslärare ? Jag har just nu läst 60 HP, dom första 30 är det man får veta innebörden att vara lärare osv. Dom andra 30 P var idrott och hälsa 1 och ska...
Hej!Jag antar att ditt mål är att få ut Lärarlegitimation som lärare i Idrott och hälsa. I grunden för lärarlegitimation ligger lärarexamen. Du måste alltså under alla... Läs hela svaret -
att bli yrkeslärare?
Hej! Jag har kollat lite runt och undrar hur det fungerar med att bli yrkeslärare? som jag har förstått så räcker det med en lärarutbildning och några års erfarenheter, sedan söka till jobbet?
Hej!För att bli behörig yrkeslärare behöver du få ut en Yrkeslärarexamen, på 90 högskolepoäng som motsvarar tre terminers heltidsstudier på högskolenivå men ofta ges... Läs hela svaret -
Undervisningsbehörighet lärare?
Hej, jag läste på Göteborgs universitets hemsida att om man utbildat sig till ämneslärare inriktning åk 7-9 med idrott och hälsa (90hp) som förstaämne så kan man även undervisa på gymnasiet? Stämmer det alltså att jag...
Hej Tea,jag råder dig ställa den här frågan till studievägledare på lärarhögskolorna, till GIH och till skolverkets avdelning för lärarlegitimationer samt till GU, där... Läs hela svaret -
Hur blir jag juridiklärare på gymnasiet?
Hej, Jag läser just nu juristprogrammet och tänker att det vore kul att undervisa i juridik på gymnasienivå. Räcker det att jag tar en master i juridik och sedan lägger till pedagogik för att kunna undervisa? Om nej, hur ska jag isåfall lättast...
Hej Josephine!ViII man bIi behörig Iärare i jurdik på gymnasiet bör man skaffa sig Lärarexamen /med behörighet i vilka ämnen som heIst/ och Iäsa 90 högskoIepoäng... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga