Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31878 frågor besvarade.
Hur ska jag göra för att byta linje?
2Poäng
Oliver
HEJ! Jag går just nu på elprgorammet och har kommit fram till att det här är inte riktigt min grej. Jag hade jätte gärna bytt till Natur/Teknik men min skola är väldigt skeptisk till att låta mig byta så här långt in på året, så jag sitter här och undrar hur jag skulle kunna byta linje utan att behöva gå om ett helt år, jag har tänkt på några alternativ.
1*Kolla med någon annan skola om dom kan ta in mig på nv/teknik efter jul.
2*Gå klart det här året på el och sen göra dom ämnen jag missat på någon slags sommarskola om det finns? för att sen börja med nv/tek i 2an.
3* hitta något gymnasium som låter mig göra klart en hel linje på 2 år, hört att det finns vissa skolor som tillåter det här.
Jag är redo att göra allt för att byta program och göra klart gymnasiet, mina föräldrar är redo att stötta mig och jag är en riktig pluggnörd kan tilläggas.
Vad tycker syon om mina tankar och vad föreslår ni att jag ska göra för att inte behöva börja om en klass?
Hej Oliver,
jag förutsätter att du är behörig till Naturvetenskapsprogrammet & Teknik, dvs har minst E från grundskolan även i fysik, kemi och biologi samt 6 andra valfria ämnen, förutom sv, eng och matte.
För att kunna byta, så måste det, för det första, finnas ledig plats /i alla fall en plats/ och för andra, så har Rektor rätt att fatta beslut om att det är möjligt (eller ej) att byta så här sent in på terminen. Anledning till varför Rektorer ofta säger nej till sena byten är att det innebär väldigt mycket extra arbete - inte bara för dig, men även för skolans personal - för administratörer, för lärarna, för rektor själv också. Den extra tiden som behövs, kanske inte finns. Rektor måste då beordra lärare att jobba övertid & det är dyrt att betala för lärarnas övertid /gratis vill inte lärarna arbeta och skall inte heller behöva göra det/. Om det inte finns de pengarna i budgeten, kan inte rektor ta in dig, även om hen vill.
För att du skall kunna läsa ikapp skillnaden på de kurserna som t.ex. i matte: du läste nu i två tredje delar av terminen Matematik 1a. På Teknik & Naturvetenskapsprogrammet läses den Matematik 1c /det avancerade spåret/. Det är ganska stor skillnad mellan kurser på El/Energi och Natur/Teknik. Om du kan helt på egen hand läsa in och tenta av de kurserna på Prövningsenheten i din kommun /kan kosta ca 500 kr/per kurs att göra Särskild prövning/, då är det inga problem att byta sen (i fall plats finns, så klart).
Att anpassa undervisning för dig - så att du har möjlighet att läsa ikapp tar lärarnas arbetstid, som de måste ha UTANFÖR LEKTIONERNA för att på lektionerna i klassen går undervisningen vidare... Jag försöker bara förklara varför det blir svårt att få ett positivt svar från någon skola.
Du får givetvis kontakta rektorer på alla de utbildningar dit du kan tänka dig att byta.
Någon sommarskola på det sättet som du efterfrågar, känner vi inte till.
Efter El/Energiprogrammet behöver du inte jobba som Elektriker, utan kan söka till Yrkeshögskola eller till Högskola. Varje elev på ett yrkesprogram har rätt att läsa in högskolebehörighet. Du kan säkert läsa in även kurser för Särskild behörighet. - det är ett alternativ för dig: att stanna på ditt program, men försöka anpassa det till dina intressen och behov genom att välja extra kurser. Från å k 2 kan man läsa utökade kurser, som blir utöver heltid. För det måste man ansöka och skolan kan säga nej, men ofta säger skolorna ja till att läsa ett par utökade kurser.
Ett annat alternativ, som du känner till är att söka till nästa års antagning. Ja, du blir ett år äldre än dina klasskompisar men det finns fördelar med det: mognast i klassen, har provat på ett annat program och vet nu vad du vill - du kommer även att läsa om några kurser och har goda chanser att få de allra högsta betygen.
Ett alternativ, som du inte nämnde i din fråga, är att - i fall det inte är möjligt att byta nu och du vill absolut inte stanna på EE, att byta till Individuellt alternativ, där du kan läsa några kurser och gå på praktik resten av tiden. Genom att praktisera på några olika arbetsplatser kan du på bästa sättet komma fram och vara säker på vad du vill läsa sen. Och så söker till till NA och/eller Teknik till nästa år.
Det är de alternativ som finns:
1. fråga rektorer på alla skolor dit du kan tänka dig att byta - och i så fall SNARAST;
2. stanna på EE och individanpassa genom tillvalskurserna;
3. söka NA eller TE till nästa år.
Att läsa på gymnasiet i fyra år är inte så ovanligt än man kan tro. På vissa Sport-utbildningar läser de i 4 år. På Teknikprogrammet finns det fjärde tekniskt läsår: http://www.gymnasieguiden.se/program/TE/tekniskt-fjaerde-ar.
Du skulle ha ditt fjärde läsår detta året och sedan 3 år på NA eller Teknik.
Som sagt, finns det fördelar i att vara äldst i klassen, men det inte alls är säkert att du blir äldst - det finns elever som söker om och byter program och till och med gör det både två och tre ggr. Det är inget att sträva efter, jag håller med dig - att gå på gymnasiet i fem år t.ex. men fyra år är inte alls konstigt att man går på gymnasiet.
Det är det bästa svaret jag kan ge dig just nu. Skall samråda med kollegorna och vi återkommer i fall vi kommer fram till att jag har missat någon möjlighet i din situation.
Bästa hälsningar & stort LYCKA TILL!
MIKAEL SYV
Hej, kolla på din komuns hemsida - försök hitta Prövningsenheten. Hittar du inte, ring till växel och fråga. I fall de inte vet, fråga på komvux. Där måste de ge dig info- om hur Prövningar går till i just din kommun just nu.
Exempel: i Göteborg betalar man 500 kr. för att göra prövning i en kurs.
i Lund är det gratis. I Göteborg ingår det Handledarhjälp i avgiften /finns behöriga lärare som hjälper till att förbereda sig/. I Lund läser man på egen hand och bara kommer till provet.
Det är två exempel på hur prövningen kan vara organiserad. Man måste i vilket fall anmäla sig några veckor i förväg. Om avgift förekommer eller ej, beror på i vilken kommun man bor. Det kan t o m vara så att i fall man har F betyg i en kurs, så är det gratis att göra prövning EN GÅNG men misslyckas man, då betalar man andra gången man vill göra prövning i samma kurs. I fall man inte har något betyg i kursen, betalar man avgift från första gången... det är vad eleverna berättade att de har fått för svar - i alla fall i några kommuner.
Sammanfattning: hur prövningen går till måste du fråga din kommun om, den kommunen är du är folkbokförd.
Bästa hälsningar
Anna SYV
Frågor och svar taggade med 'gymnasielärare' (118 st.)
Hej, Jag går i 9an och har sökt till naturvetenskapsprogrammet på gymnasiet. Jag vill gå med inriktning natur-samhäll. Därför undrar jag om det går bra att utbilda sig till gymnasielärare efter studenten på denna linjen och vilken...
Milla : :
Hejsan,så roligt att du vill bli lärare! Sverige behöver fler lärare! Gymnasielärare kan vara behöriga i olika ämnen. På gymnasiets yrkesprogram... Läs hela svaret
Hej! Jag har en lärarexamen för grundskolans tidigare skolår, från 2007. Jag planerar att läsa fristående kurser i svenska och svenska som andraspråk för att utöka min behörighet på egen hand och bli behörig i svenska och SVA...
Milla : :
Hej,du skriver om att du vill "utöka din behörighet på egen hand"... menar du att du vill få Legitimation med behörighet att undervisa i svenska på... Läs hela svaret
Kan man läsa fristående kurser för att bli psykolog lärare? Alltså på gymnasiet
Milla : :
Hej,kika gärna på avsnitt UTBILDNING i framtid.se/yrke/psykologilarare - för en person som inte redan är lärare (altså saknar lärarexamen) och vill... Läs hela svaret
Hej! Jag funderar på att bli behörig lärare i psykologi på gymnasiet. Jag har lärarexamen, lärarlegitimation (gymnasieinriktning) och jag har läst psykologi 1-30 (A) och psykologi 31-60 (B). Min fråga är om jag måste läsa psykologi...
Milla : :
Hejsan,det vi här på FRåGA SYV vet om yrket Psykologilärare uppger vi i presentationen på Framtid.se/yrke/psykologilarareSkolverkets avdelning för lärarlegitimationer är... Läs hela svaret
Hej jag vill jobba med barn under kortare tid och jag vill inte studera till barnskötare, då utbildningen är ca 2 år medan förskolelärare är ca 3 år och det skiljer sig inte så mycket i tiden, men däremot i lön. Men jag vill ju dels...
Milla : :
Hej,som det är nu (mars 2023) så är yrket Barnskötare, i Sverige, icke-reglerat (arbetsgivare får anställa med vilken utbildning som helst). Vissa kommuner har... Läs hela svaret
Hej! Jag är sugen på att studera ämneslärarprogrammet med inriktning mot gymnasieskola. Dock så har jag svårt att hitta hur arbetsmarknaden ser ut för olika inriktningar. Allra helst vill jag läsa religion eller historia men jag har hört att det...
Milla : :
Hej,alla de ämnen som du är intresserad: samhällskunskap, religion och historia av är obligatoriska i Sverige både på grund- och på gymnasieskolans alla program och dessutom är... Läs hela svaret
Hej!
Jag har en kandidatexamen i svenska och är behörig att söka KPU med inriktning mot högstadiet. Jag läser just nu in en magisterexamen i svenska och när den här vårterminen är slut är jag även behörig att söka vissa KPU med inriktning mot gymnasiet. Jag vill helst arbeta som...
Anna: :
Hej Wilma,om du redan har kandidatexamen i svenska och läser nu masterprogrammet, så borde du kanske kunna uppvisa att du läst en termin på heltid (30 hp) svenska... Läs hela svaret
Jag är utbildad gymnasielärare med behörighet i ämnena tyska och italienska. Har valt ämnen utifrån mitt stora språkintresse (och gått vägen genom KPU). Inser att det kan vara en svår ämneskombination för att få...
Anna: :
Hej J!inom gymnasieskolan är det på HU/inriktning Språk som undervisning i moderna språk är mest omfattande. Du kan i listan på... Läs hela svaret
Hej! hur många hp måste jag studera om vill bli matematik gymnasielärare och jag är redan grundskol lärare i årskurs 4-6?
Milla : :
Hejsan!gymnasielärare i matematik brukar i sin examen ha 120 högskolepoäng i ämnet matematik om matematik är hans/hennes första (huvud-)... Läs hela svaret
hej arbetar som Ma/no och tekniklärare grundskola 4-9. Vad behövs för att vidareutbilda mig till Ma-lärare på gymnasiet Vill minnas att jag läste 40p(gamla poäng systemet, 2 terminer) ? /nicklas
Milla : :
Hej Nicklas! Information om lärarutbildningar får man bäst av studievägledare som jobbar på Lärarhögskolorna. Lärarutbildningar och behörigheter är en sort... Läs hela svaret
Hej! Jag vill gärna söka in för att bli ämnes lärare på gymnasie nivå, men hade velat utbilda mig som svensk, historia och religons lärare. Jag hittar inget bra sätt att göra det då alla utbildningar jag kollat på bara erbjuder...
Anna: :
Hej Leona,ämneslärarprogrammen för gymnasielärare inkluderar oftast 2 ämnen (precis som du beskriver i din fråga). De flesta gymnasielärare i Sverige... Läs hela svaret
Vad är det som krävs för att kunna läsa KPU? och om det hjälper till om man har en modersmål. Själv har jag en kandidatexamen inom företagsekonomi.
Mikael: :
Hej! KPU är en förkortning för Kompletterande Pedagogisk Utbildning. Om man har tillräckligt antal högskolepoäng i sina blivande ”undervisningsämnen”, är man behörig att... Läs hela svaret
Hej! Jag har gått utbildningen lärare inriktning fritidshem vilket ger mig behörighet för att undervisa i ett estetiskt ämne, jag har då valt idrott. Jag har då behörighet, för att undervisa i idrott och hälsa samt sätta betyg på...
Julia: :
Hej Sebastian,se avsnitt UTBILDNING i yrkespresentationen Idrottslärare på Framtid.seDet bästa svaret på din fråga om hur du blir behörig Idrottslärare... Läs hela svaret
Hej!
Jag studerar för tillfället HR-programmet vid Linköpings Universitet, men jag känner innerst inne att jag vill arbeta som gymnasielärare. Historia, psykologi och religion är ämnen jag alltid älskat och det hade varit ett nöje att undervisa inom de ämnena. I och med att jag flyttade...
Anna: :
Hej Ivana!330 högskolepoäng motsvarar studier på heltid i 5,5 år - då läser man mot att bli gymnasielärare i 2 ämnen. Om ingångsämnet är... Läs hela svaret
Hur bli man lärare på komvux?Jag syfta då på att undervisa för nyanlända på komvux ? Kan man gå förskollärarprogrammet och jobba med komvux eller måste man gå ämneslärarprogrammet för gymnasiet och välja...
Anna: :
Hej Sara!när du skriver "komvux-lärare för nyanlända" menar du SFI-lärare? om yrket SFI-lärare kan du läsa på framtid.se/yrke/sfi-larareDet vanligaste är att de... Läs hela svaret