Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31992 frågor besvarade.
Språkintroduktion - hur lång tid tar det?
2Poäng
Björn
Hej!
Min son kom till Sverige för 1 år sedan. Han är 17 år nu och har pluggat upp till klass 10 i sitt hemland (Nepal)
Vi bor i Stockholm. Han har gått 6 månader på språkintroduktion. Lärarna säger att det kommer att ta 2-3 år av språkintroduktion innan han får börja på gymnasiet!
Alltså 2-3 år utan att han får några svenska kontakter, och ingen chans att komma in i Sverige. Är det verkligen så?? Vad krävs för att man ska få komma in på ett "Vanligt gymnasieprogram"?
Han vill gärna plugga på engelska annars, men det verkar som att det bara är IB programmet som är tillgängligt om man inte fullföljt sin språkintroduktion, stämmer det?
(IB programmet verkar väldigt svårt).
Mycket tacksamma för hjälp. Om det verkligen tar 2-3 år att få börja på gymnasiet kommer vi nog lämna Sverige. Hur ska vi göra för att komma in på ett "vanligt" gymnasieprogram??
Hej Björn, jag förstår att din son vill komma in i det Svenska samhället snabbt och det är jättebra!
Problemet är att svenska är UNDERVISNINGSSPRÅK och läraren förklarar allt på svenska och läroböckerna är också skrivna på svenska. För att kunna läsa på gymnasiet med undervisningsspråk svenska - måste man kunna lika mycket svenska som elever som slutar åk9 den svenska grundskolan som får minst E (godkänt) i svenska eller svenska som andraspråk.
Hur lång tid det tar att lära sig det är individuellt. Det beror på ålder när man började lära sig ett nytt språk, på språkbegåvning, motivation, hur mycket tid man lägger på sina studier och en del andra faktorer.
Att förvänta sig att en 16 åring lär sig lika mycket svenska som elever som har pratat svenska i 15 år och/eller läst svenska och läst andra ämnen PÅ SVENSKA i 9 år i skolan - på ett år är orimligt.
Hur lång tid det tar för just din son beror, som sagt på olika faktorer.
Det påskyndar inlärningen om ni pratar svenska hemma, om han läser böcker på svenska, om han tittar på nyheterna på svenska mm.
Om huruvida det tar 2-3 år eller 1,5 år är det jättesvårt att säga. Lärarna gör bedömning utifrån hur det brukar gå till och även utifrån din sons nuvarande kunskapsnivå och "progression" (hur snabbt han lär sig). Ibland går inlärning långsamt under en period (man ackumulerar kunskaper latent) och sedan händer det en sort "explosion" och man kan helt plötsligt uppvisa jättebra kunskaper. Det är mycket individuellt. Jag tror att lärare inte vill lova ngt. som de inte kan hålla sedan. Jag tror de tar i "överkant" och det kan i praktiken gå mycket snabbare.
Jag kan rekommendera att din son går med i någon förening, fritidsgård, kulturskola eller liknande på kvällstid och på helgerna. Detta hjälper honom att komma in i det svenska samhälle samt han lär han sig bättre svenska för han blir tvungen att prata svenska där. Mycket bra om han kunde få extra jobb på en arbetsplats där det pratas svenska (kvällstid och/eller helger) - det är också ett sätta att komma in i samhället och samtidigt träna svenska språket.
Du frågar vad ni kan göra för att din son skall komma in i ett "vanligt" gymnasieprogram?
Om undervisningsspråk är svenska då måste han kunna svenska motsvarande betyg E från åk9 i grundskolan + uppvisa kunskaper i matematik (motsvarande samma nivå, åk9 i grundskolan) + engelska + minst fem andra valfria grundskoleämnen. Han kan bekräfta sina kunskaper genom t.ex. göra Nationella prov, prövningar på Prövningsenheten eller om hans betyg från Nepal godkänns i Sverige.
Det är ingen som vinner på att din son får gå på gymnasiet utan någon chans att klara sig.
Man måste kunna undervisningsspråk tillräckligt bra för att kunna tillgodoräkna sig kunskaper. Den processen kan man inte påskynda hur mycket som helst. Språkinlärning får ta den tid det tar... Risken är annars att man kan bli sjuk av negativ stress.
Jag hoppas att mitt svar blir till hjälp för er!
Bästa hälsningar
Milla SYV
Studie- och yrkesvägledare
Utökat svar
Hej igen,
den här skolan http://www.gymnasieguiden.se/gymnasium/internationella-engelska-gymnasiet-sodermalm-iegs
erbjuder alla sina utbildningar på engelska.
Ta kontakt med den skolan. De känner säkert till andra skolor som också har undervisning på engelska.
Ni kan också fråga Antagningskansliet - Gymnasieantagningen Stockholms län
Postadress:
Box 4404
102 68 STOCKHOLM
Tel: 08-58 00 80 00 Fax:08-5800 8008 [email protected]
Om man loggar in på http://www.gyantagningen.se/ kan man säkert se vilka skolor i Stockholm som erbjuder några eller alla sina utbildningar på engelska, men då måste man ha lösenord. Det har SYV på din sons skola. Din son, antar jag, har inte fått inloggning till antagningssida pga han förväntas inte söka till gymnasiet (jag vet inte, jag bara gissar).
"Faran" i att läsa på engelska är att din son inte kommer att lära sig svenska och ju äldre han blir, desto svårare blir det för honom att lära sig svenska snabbt och bra.
Språkforskning visar att ju yngre man är när man börjar lära sig ett nytt språk, desto större är chanser att kunna "ta till sig" språket som modersmål. Det finns brittisk forskning som visar på att förmågan att ta till sig ett nytt språk börjar (långsamt) att avta från det att bebisen är 9 månader gammal. Forskarna kunde mäta skillnader mellan hur barn yngre än 9 månader uppfattar ett nytt för dem språk och hur barn som är äldre än 9 månader - reagerar. Skillnader är inte stora i den ålder men redan mätbara.
Det är mycket individuellt men UNGEFÄR vid 12 års åldern börjar förmåga att ta till sig ett nytt språk avta ganska snabbt. Vid 15 års åldern (också det är mycket individuellt) har man reellt försämrade möjligheter att lära sig ett nytt språk som modersmål. Är man över 20 år, så är det i princip omöjligt att lära sig ett nytt språk "som modersmål". Det hörs på brytningen men det som händer inne i hjärnan är att man måste TÄNKA i stället för att kÄNNA vad som är rätt och fel i språket.
Modersmål KÄNNER MAN, man bara vet att "så säger man inte - en kontor.. t.ex.där "gör ont i munnen" liksom... att säga så, det tar emot... OM MAN HAR SVENSKA SOM MODERSMÅL men på främmande språk - måste vi TÄNKA, minnas hur var det nu... "är det EN kontor eller ETT kontor"?
Och så säger man fel och skriver fel också... men det gör inte så jättemycket om det blir fel ibland, bara det går att förstå. men en Sammanhängande problematik är att den "mängd" svenska som din son kan lära sig under det här året, kommet ta flera år om han lär sig senare... och så blir han aldrig lika bra på svenska som han skulle hade blivit om han läste det nu. "Tåget går" liksom... och snabbare för varje dag. Hjärnan "cementerar" de kunskaper som man skaffade sig som barn - och det är mest påtagligt på vissa områden (och språk är ett sådant område). Har du någonsin träffar en person som började lära sig svenska när hen var över 20 år gammal och talar utan brytning? Jag har inte träffat någon i alla fall!
Brytning är inte så farligt MEN DET ÄR ETT TECKEN PÅ ATT SPRÅKET ÄR ETT FRÄMMANDE SPRÅK för personen i fråga. På främmande språk är det svårare att studera, arbeta och umgås i största allmänhet.
Summan "av kardemunnan" är att i fall din son planerar bo och arbeta i Sverige, så skulle jag rekommendera att han "kastar sig över svenska språket" nu på en gång (inte om fem minuter - utan NU!) och läser PÅ SVENSKA.
Bästa hälsningar & stort Lycka till!
Milla SYV
Frågor och svar taggade med 'naturvetenskapliga linjen' (14 st.)
Hej! Går just nu naturvetenskapliga programmet i tvåan och har funderat på att studera vidare på universitet i England. Har kikat på lite olika skolor men förstår inte riktigt vad antagningskraven innebär. Bl.a. står det vilken...
Anna: :
Hej Melinda,vad universiteten utomlands kräver att man har för tidigare utbildningsbakgrund, är upp de de själva. De är nog mer vana vid att sökande som inte har "inhemsk" utbildning... Läs hela svaret
Hej! Jag har ett problem. Började på Naturvetenskapliga linjen i höstas och det går verkligen så dåligt med matten. Inte ett enda prov har gått bra trots att jag pluggat stenhårt och verkligen förstått matteboken. När jag pluggar i...
Julia: :
Hej Johanna,Du kan börja med att kika på kursens innehåll på www.matteboken.se - se om ni gör svårare uppgifter än det som ingår i Matematik 1 på... Läs hela svaret
Hej jag går första året på gymnasiet i naturvetenskapsprogrammet och jag har nyss fått läsa om yrket som engineering management och blev intresserad. Det fanns inte så mycket info om det och jag vill veta mer om det som ex hur eka jag plugga till det? Vad gör man som engineering management? Jag...
Anna: :
Hej Alina,
omEngineering Management ... vet vi idag följande:Med högskoleingenjörsexamen (alltså, att man utbildar sig till Högskoleingenjör) kan man söka till... Läs hela svaret
Hej jag går natur år 2 just nu och jag funderar över att gå en konstnärlig utbildning efter gymnasiet. Jag går just nu bl.a bild och form 1a1 som individuellt val men skolan jag går på erbjuder inte mer än så. Kan jag läsa design/fri konst/liknande på universitets och högskolenivå sedan?
Anna: :
Hej Annie,till konstutbildningar på högskolor/universitet brukar man kräva Grundläggande behörighet, alltså Examen från ett högskoleföreberdande... Läs hela svaret
Hej,
Jag går just nu första året på natur. Vi ska välja för vårt individuella val, men jag har problem. Valet står mellan tyska 4 och 5 eller matte 5 och specialisering (eventuellt en kombination mellan alternativen). Några förslag på hur jag kan göra?
Tack på förhand
Liselotte: :
Hej Lisa,det finns väldigt lite info i din fråga... ex. vet jag inte vilken högskoleutbildning du siktar på... och det är därför svårt att ge svar. Jag tänker så här:
Tyska 4 ger... Läs hela svaret
Hej!
Som jag har förstått det verkar det som att man har 4 val att göra på "natur-natur". Jag gjorde ett av dessa val i ettan, spanska 4. Inför trean tänker jag välja Matte 5. Betyder detta då att jag har 200 poäng kvar att välja för? Kan jag då sammanlagt välja Spanka 4, matte 5, Bild och Form...
Milla : :
Du måste prata med syv på din skola. Det kan ex vara så att ni läser några ”valbara kurser” som skolan valde åt er, och elever har i så fall mindre kurser att välja på egen hand.
Hej!
Jag går i nian och måste gör omvalet snart men jag undrar vad man inte kan bli om man tar samhällslinjen. Jag vet att naturlinjen ger behörighet till allt men om jag har förstått rätt är samhällslinjen andra. Det jag speciellt undrar är om samhällslinjen ger behörighet till teknik i...
Julia: :
Hej Vanessa,
det finns ingen gymnasial utbildning som ger behörighet till "allt". :)ex. för att bli Specialistundersköterska - måste man ha examen från just vård- och omsorgsprogrammet i... Läs hela svaret
Hej!
Jag går för tillfället i tvåan på Samhällsprogrammet på en skola i Västerbotten (fast jag kommer från Stockholm). I ettan gick jag i en annan skola i min hemkommun, och gick då natur, men jag trivdes inte och bytte därför till min nuvarande skola. Den största anledningen till att jag...
Julia: :
Hej Vera! Jag tror inte någon rektor tar in en elev frå Sam till natur och det beror på att det kommer att krävas mycket extra lärartid för handledning och den tiden har tyvärr inte lärarna.... Läs hela svaret
Hej, just nu går jag på natur i ettan. Jag känner verkligen att det var ett misstag att börja på natur, eftersom jag inte hinner med allt och tycker att matten är väldigt svår. Jag vill byta till humanistiska linjen men allt är fullt och det är lite försent att byta nu. Så jag funderar på att gå...
Anna: :
Hej Sofie,
du har absolut rätt att söka om till åk1. Om du kommer in eller inte på Humanistiska programmet på någon av de skolorna där du vill gå, är det ju ingen som vet. Fram... Läs hela svaret
Hej, jag ska om mindre än en vecka avsluta första året på gymnasiet och har börjat fundera över vad jag ska göra med mina betyg. De är urusla och jag börjar bli orolig över att jag inte kommer att kunna komma in i läkarlinjen. Ni ser, att bli läkare har varit min största dröm sen jag var sju och...
Anna: :
Hej, Ruweyda!
Jag förstår att du är orolig och ledsen pga dina betyg. Varför dina betyg har "sjunkit" från grundskolan - under ett år... vet inte vi här... Läs hela svaret
Jag går andra terminen på naturlinjen och har än så länge avslutat två kurser. Mitt jämförelse tal är efter det 18.33. Det fick mig att tänka på, vad är "bra" när jag går ut? Hur stor betydelse har jämförelsetalet i vidare utbildningar? Vad krävs för att komma in på de typiska...
Milla : :
Hej Emelia!
Du ställer en mycket intressant fråga men som också är mycket svår fråga att ge svar på! :)
De "typiska" yrken för Natur- och... Läs hela svaret
Hej,
Jag går 1a året i natur särskild variant musik. Detta innebär att jag inte har några poäng till programfördjupning och fysik 2 ej är inkluderad i programmet; vi har alltså 200p att välja till kurser.
I dagsläget har jag valt Psykologi och Matte 5, kommer försöka läsa Engelska 7 och...
Julia: :
Hej på dig!
Det gör inget att du skriver många frågor, det är bra att du funderar och tar detta med valbara kurser på största allvar.
Vi skall försöka "bena ut" det för dig:
1. "Utökade kurser" är det inte allt... Läs hela svaret
Jag går nu i nian och skall snart välja gymnasielinje varpå det står mellan ekonomi (följaktligen troligtvis juridik) och natur.
Fram tills nyligen har jag varit ganska säker på ekonomi för det är vad som tilltalar mig mest, jag gillar matte, samhällsämnen och är lite nyfiken på att senare i...
Julia: :
Hej Matilda,
till alla högskoleutbildningar måste man alltid ha Grundläggande behörighet och det får du på vilket som helst gymnasieprogram /även på de yrkesförberedande då alla elever har rätt att... Läs hela svaret
Jag har en vän som går i en linje som han inte alls trivs i, han vill därför byta till min linje men han får inte byta för sina föräldrar då dem anser att han sänker sina chanser till vidare utbildning. Hans föräldrar hotar med att ta hans mobil, inte låta honom gå ut och allmänt förbjuda olika...
Lena: :
Hejsan, oj, det var en svår fråga! Tråkigt att det blivit så här för din kompis! Kanske bör du uppmuntra din kompis att ta kontakt med Syven på skolan som kanske i sin tur kan träffa kompisen och hans föräldrar - så alla får korrekt information om konsekvenserna av ett byte. /Lena, Syv