Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31905 frågor besvarade.
Utökade kurser?
5Poäng
Filip
Hej!
Jag går andra året på ekonomi programmet och Tidigare har jag i årskurs 1 gått idrottspecialiseringen 1 & tränings och tävlingslära 1 som går under
'' individuella val''. Men ångrade mig efter att jag genomfört båda kurserna och ville därför sluta och inte fortsätta med idrottspecialiseringen 2, tränings och tävlingslära 2 i årskurs 3.
Vad jag har hört så kan inte elever som gått detta gå Affärsjuridik och redovisning 2 i årskurs 3. anledningen vet jag inte, men kanske för att det krockar? För mig å andra sidan krockar det inte eftersom jag inte går idrottspecialiserings 2/ tränings och tävlingslära 2 . ((KAN JAG DÅ GÅ AFFÄRSJURIDIK OCH REDOVISNING 2 ? ))
En annan fråga är: Finns det någon uppsatt ''gräns' för hur mycket man kan överstiga 2500 poäng?
( vet att man måste sätta utökat på kurser INNAN man går den)
Och en ännu en till fråga lyder: VILKA KURSER KAN MAN SÄTTA UTÖKAT PÅ?
Har http://www.gymnasieguiden.se/files/uploads/150122/Programplan_EK.pdf kan du se PROGRAMPLAN för Ekonomiprogrammet (längst ner på sidan finns det en tydlig "programstruktur"): vad man läser för att uppnå examen från EK. De DELAR där man VÄLJER, är
1. en av inriktningarna (med alla kurser som ingår i inriktningen) - de väljs som ett "paket"
2. programfördjupande kurser från listan på vilka kurser som FÅR LÄSAS som programfördjupande (olika lista på olika program)
3. kurser inom individ.val - 200 p.
4. tema för gymnasiearbete (kursen "i sig" är obligatorisk men innehåll, rubrik mm väljer man i samråd med handledaren).
Individuellt val, 200 poäng, är det vilka som helst kurser som finns möjlighet att läsa (som skola kan erbjuda).
Utökade kurser är det också - "vilka som helst" och dessutom (till skillnad från individ.val där det är 200 p.) även "hur många som helst". Det finns ingen formell begränsning i hur många "utökade kurser" man får läsa. Men: praktiska hinder kommer i vägen. Eftersom en gymnasieskola inte har någon skyldighet att erbjuda utökade kurser, säger många skolor NEJ till det: det kostar att ge mer undervisning. För eleven innebär "utökade kurser" att hen läser på mer än heltid och tid och ork sprids på flera ämnen vilket oftast betyder att man får lägre betyg än man annars skulle kunnat få. Sedan är det med "schematkrockproblematiken" och även lärarkapacitet, som inte räcker... I praktiken blir det så att på hälften av gymnasieskolor får man över huvudet taget inte läsa några "utökade kurser" och på andra skolor är det en del elever som läser en eller två "utökade kurser" (men de eleverna är i minoritet). De flesta elever läser inga utökade kurser.
Om det finns praktisk möjlighet att ordna att du får läsa just de kurser som du vill - på din skola - kan inte vi på Fråga SYV svara på. Svar på frågan beror på flera olika saker - bl a på hur många elever som redan är lovade att läsa samma kurser som du också vill läsa. En klass får inte bli hur stor som helst och för att dela en klass på två (mindre) klasser - det är dyrt och kanske lärarkapacitet inte räcker (antal behöriga lärare är ju inte oändlig och en och samma lärare kan inte undervisa hur många elever som helst: det måste finnas tid och ork för varje elev i klassen - från lärarens sida).
Jag råder dig göra följande:
jämför din individuella studieplan (som du utarbetade tillsammans med SYV på din skola) med den Generella programplanen (länk ovan) - och se om det stämmer, dvs att dina önskemål inte krockar med de "måsten" som finns.
Nästa punkt: i fall dina önskemål passar in i programstrukturen - så att du kommer kunna uppfylla kraven för examen, ansöker du på skolan om att få ändra din Studieplan. Elevens individuellt studieplan får revideras proaktivt (dvs framåt, innan kurser har påbörjats). Oftast är det SYV på skolan som håller i detta. Kan, dock, vara klasslärare/mentor - på vissa skolor. Om undantag önskas - t.ex. att läsa en "utökad kurs" - är det Rektor på programmet som fattar beslut. Rektor vill oftast få frågan från SYV eller lärare (ämneslärare eller klasslärare/mentor) och inte från eleven, detta för att SYV eller lärare gör "första bedömningen": om programstrukturen kommer att följas och om eleven har kapacitet för att kunna klara läsa utökat.
Du får gärna återkomma i fall något fortfarande är oklart! Vi ska försöka hjälpa dig att reda ut det som vi kan reda ut här på Fråga SYV. Jag ber om överseende med att vi inte kan veta detaljförhållandena på varje enskild skola och måste i de fallen hänvisa till skolan direkt.
Bästa hälsningar
Lycka till!
ANNA
Utökat svar
Hej Filip!
jag börjar med det viktigaste: det du kan KRÄVA av din gymnasieskola - att de ger dig möjlighet att läsa de kurser som leder till möjlighet att ta ut gymnasieexamen från just det programmet som du kom in på - i ditt fall från Ekonomiprogrammet.
Detta innebär att du har rätt att läsa alla de obligatoriska kurser + rätt ANTAL (i poäng) valbara kurser - så att summan poäng blir 2500 poäng (inklusive 100 poäng gymnasiearbete).
Exakt VILKA valbara kurser du får läsa är det upp till skolan att erbjuda (här finns det begränsning på vilka kurser som får läsas på ett visst program och annars upp till skolan att bestämma). Att läsa fler poäng än 2500 (sammanlagt under 3 år på gymnasiet) har du inte rätt att kräva. Du kan fråga och hoppas att du får läsa mer. Det är inte en rättighet utan upp till Rektor att besluta om.
Om du redan läst en kurs och har betyg i den, så måste det betyget finnas med i det dokumentet som du får när du slutar på gymnasiet: Examensbevis eller Studiebevis. Även F är ett betyg.
Att låtsas som om du inte läste någon kurs får man inte göra.
Nästa fråga: du skriver så här "När du säger att man kan lägga "utöka" på vilken kurs som helst?" - då är inte jag säker på vad du menar. Så här ligger det till. "Utökad kurs" är en kurs med lika många poäng och samma innehåll som en vanlig kurs. Den kallas för UTÖKAD (kanske inte det bästa namnet, men det är inte jag som hittade på det namnet :) för att det är en EXTRA KURS. Jag tycker att det skulle vara bättre att ändra namnet från "utökad kurs" till "extra kurs" för det förklarar bättre.
Exempel: vi tar en kurs "Engelska 7" som alltid är på 100 gymnasiepoäng.
Innehåll i kursen eller antal poäng i kursen ändras INTE. Dock kan den läsas som Programfördjupande (på vissa program, men inte på alla). Den kan läsas inom Individuellt val eller som en "utökad kurs", dvs som en EXTRA KURS. Och det som gör att det blir "extra" är följande:
om en elev redan (utan Eng 7) har 2500 poäng kurser i sin Studieplan att läsa + även får läsa Eng 7, vilket gör att eleven får 2600 poäng att läsa, då blir Eng 7 en "utökad kurs" (samma som extra kurs).
Varför det är viktigt att veta exakt VILKA KURSER som blir utökade (extrakurser)? Jo, för att betyg i de "utökade kurser" räknas in i Jämförelsetal enbart i två fall:
1. om den kursen ger Meritpoäng
2. om den kursen krävs för behörighet till just den högskoleutbildning som man söker just då.
I alla andra fall räknas inte betyg i utökade kurser in i elevens Jämförelsetal (med vilket man konkurrerar om platsen på högskola).
Du får gärna återkomma och jag ska förklara så gott jag kan.
Men du måste ändå vända dig till din skola (SYV, mentor, rektor) - för att få svar på de frågor som bara din skola kan svara på.
Hej! Jag ska ta studenten i år och har läst samhällsprogrammet med beteendeinriktning. Nu när jag funderar på universitetsstudier och vad jag vill bli i framtiden har jag kommit fram till att jag vill göra något med psykologi (eller beteendevetande I...
Milla : :
Hej!Det låter som att du är intresserad av att arbeta inom ett område där du kan tillämpa dina kunskaper inom psykologi eller beteendevetenskap för att... Läs hela svaret
Hej, Om jag läser till ämneslärare i religionskunskap och historia till gymnasiet vilka dörrar öppnas då? Kan jag bli historiker, jobba på museum eller forskare med det? Måste jag lägga till nån utbildning för det?
Milla : :
Hej, du ställer en aktuell och intressant fråga men som också är svår att ge svar på. Så här är det: yrken, i Sverige, som historiker och... Läs hela svaret
Vilka yrken finns det där man jobbar med terapi eller människovårdande yrken och där man ständigt kan utveckla sin kunska? Jag vill läsa på universitet för att inte stänga dörr för avancerade studier. Det jag vill är att kunna...
Milla : :
Hej,människovårdande yrken där universitetsutbildning krävs är t.expsykologläkaresocionomsjuksköterskaarbetsterapeutForska kan man (i alla fall teoretiskt sett) med... Läs hela svaret
Hej! Jag är så osäker på vilken linje eller vad det ens heter som jag vill göra/jobba med. Det som intresserar mig är hur hjärnan fungerar kring människor med olika diagnoser samt deras beteenden. Jag har pratat med en studievägledare men fick...
Milla : :
Hej,vi på FRåGA SYV är allmänna studievägledare (inte experter på just utbildningar som kan leda till möjlighet att forska i hur hjärnan... Läs hela svaret
Hej, är det svårt att få en anställning som forskare om man är socionom?
SYV-besökare: :
Hejsan,det är en mycket lång och ganska osäker väg som kan (om man är envis, begåvad och även har tur med sig) leda till att man kan bli Forskare. Det... Läs hela svaret
Hej! Jag har läst en rad olika kurser och undrar vilka olika karriärsval jag kan göra med hjälp av dessa. Har läst: organisation och ledarskap A (7,5 hp), organisation och ledarskap B(7,5 hp), Juridisk introduktionskurs (15hp), Religionspsykologi A (15hp), Psykologi A...
Milla : :
Hej!Med den blandningen av kurser du har läst finns det flera karriärvägar du kan överväga. Här är några exempel:1. **HR och Personalarbete**: Kunskap inom områden organisation,... Läs hela svaret
Jag vill i framtiden jobba inom laboratoriet som forskare hos polisen i framtiden. Går sista året på det naturvetenskapliga programmet och vet inte vilken utbildning jag ska söka in på sedan. Har försökt googla själv men förstår inte var...
Milla : :
Hej,kika gärna på framtid.se/yrke/forensiker och framtid.se/yrke/it-forensikerVilken högskole- eller universitetsutbildning man behöver skaffa sig beror på vilket forensiskt område... Läs hela svaret
Hej! Jag vill bli en forskare och uppfinna mediciner och upptäcka sjukdomar. Som jag läst, det är Biomedicinska programmet som gäller på universitetet, och sen man läser till master. Men grejen är att det krävs höga meritvärde till detta...
Milla : :
Hej, om du har lägre meritvärde än vad som kan ge dig plats på önskad universitetsutbildning, gör högskoleprovet, är mitt råd.Vad gäller vägen till drömjobbet där... Läs hela svaret
Hej Jag är intresserad av att läsa någon utbildning som gör det möjligt för mig att jobba inom medicin-uppfinning. Jag gillar att undersöka sjukdomar, och skapa och uppfinna mediciner, jag vill alltså bli en forskare i detta område. Vilka...
Milla : :
Hej,vägen till att bli forskare är mycket lång och många gånger även "krokig" och osäker. Det går på förhand inte att garantera vem som kan nå målet och blir... Läs hela svaret
hej, jag tar snart examen i offentlig förvaltning men hittar inte riktigt någonting som jag vill jobba med, jag funderar på att läsa vidare, det som jag är intresserad av är att tillverka hudvårdsprodukter, min utbildning har inget med det att göra...
Milla : :
Hej, man kan jobba med att Tillverka hudvårdsprodukter på olika sätt, t.ex i forska fram nya produkter eller jobba i produktionen med "handgripligen" tillverkning (på fabriken,... Läs hela svaret
Hej, är det möjligt att bli en sådan filosof som man tänker sig Sokrates och Platon vara? Alltså att efter universitetsstudierna kan man sätta sig och försöka tolka samt lösa olika dilemman eller "case" utifrån olika teorier....
Milla : :
Hejsan, givetvis kan man filosofera hur mycket man vill, men frågan är om man vill ha betalt (få lön) eller om man filosoferar på sin fritid? Man kan ha filosofi som Hobby (utöva på fritiden).... Läs hela svaret
Hej! Jag har som dröm att jobba inom forskning och som professor inom psykologi. För att börja så har en Syv rekommenderat beteendevetarprogrammet, vilket lämnar mig med två val: Uppsala Universitet eller Lunds Universitet.
Fick jag välja så skulle jag av personliga skäl föredra Uppsala, men...
Milla : :
Hej,vägen till att bli forskare och/eller professor är väldigt lång. Efter kandidatprogrammet kommer du behöva läsa utbildning på avancerad nivå... Läs hela svaret
Hej!
Jag är snart färdig förskollärare. Under min utbildning har jag insett att jag brinner för utvecklingsarbete inom verksamheten. Jag tycker det akademiska är väldigt givande och roligt. Jag undrar därmed vilka möjligheter jag har i framtiden att läsa vidare. Det kan exempelvis vara...
Milla : :
Hej!Med utbildning till förskollärare i grunden (förskollärarexamen och förskollärarlegitimation) kan du bl.a sikta på att bli Förskolechef,... Läs hela svaret
Hej jag förskollärare programmet och funderar över om det spelar någon roll om jag får G eller VG?
Peter: :
Hej Lia,i de flesta fall spelar det ingen roll om man får högre än godkänt i en högskolekurs. Det viktigaste är att få godkänt och ej U, underkänt. Men om man efter... Läs hela svaret
Hej på denna hemsida https://www.framtid.se/yrke/audiolog står det att om man vill bli Audiolog man kan ta en akademisk examen från Audionom programmet + magister + forskning eller läsa till läkare och sen speciallisera sig inom hörseln. Jag har frågat...
Mikael: :
Hej, är du i första hand intresserad av att ha en ”titel” eller av att jobba med vissa saker, ha vissa specifika arbetsuppgifter och i så fall vilka? Det är flera olika yrkeskategorier som på... Läs hela svaret