Anton
    Hej! Kan man lägga till naturkunskap 2 om man går t.ex ekonomi-ekonomi? Typ på individuellt val eller liknande och hur många timmar är naturkunskap 2? Sedan undrar jag vad man mer exakt får av naturkunskap 1 respektive naturkunskap 2.

    2 Svar

    Milla SYV på FrågaSYV
    Hej Anton, på Ekonomiprogrammet är det 300 poäng kurser inom Programfördjupningen som ingår. Naturkunskap 2 är en kurs á 100 poäng som får läsas som Programfördjupande på Ekonomiprogrammet.

    Individuellt val är det 200 poäng som alla elever på samtliga program som väljer. Det är mycket fritt att välja kurser i Individuellt val. De två begränsningar som finns här är: a) om man inte är behörig till att läsa kurser eller b) om skolan inte har möjlighet att erbjuda den kursen. Annars är det vilka som helst gymnasiekurser som man läsa inom Individuellt val.

    Programfördjupningar är det inte "vilka som helst kurser" utan det finns begränsningar. På Ekonomiprogrammet är listan på möjliga programfördjupande kurser ganska kort (jämfört med andra program).

    Vilka kurser som ingår i Programinriktningen kan du se på ett smidigt sätt - gå in på en skolans presentation på www.gymnasieguiden.se , t.ex. på den här presentationen http://www.gymnasieguiden.se/gymnasium/thoren-business-school-umea och till höger lite längre ner ser du alla program & inriktningar som erbjuds på just den skolan, klicka på VISA BESKRIVNING och du får se vad ingår i just den inriktningen.

    Du frågar också om vad man får av Naturkunskap 1 respektive Naturkunskap 2?
    Här får du en direkt länk http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/nak?tos=gy&subjectCode=nak&lang=sv där du kan se innehåll i olika kurser i ämnet Naturkunskap och vilka krav som ställs på elever för att få godkända betyg.
    Annars så är det så här: Naturkunskap 1b är en kurs som ingår i Ekonomiprogrammets Gymnasiegemensamma ämnen vilket betyder att utan att ha läst den kursen kan man inte ta ut gymnasieexamen från Ekonomiprogrammet. Naturkunskap 2 är inte en obligatorisk kurs på EK men om du behöver den för behörighet till en eftergymnasial utbildning blir den "obligatorisk" för dig. Dock kan du läsa den efter gymnasiet - t.ex. på komvux eller göra prövning i den - och på så sätt bli behörig till just en viss utbildning. Du kan ta ut examen från Ekonomiprogrammet utan att ha läst Naturkunskap 2.

    Jag hoppas att jag svarade på alla de frågor som du ställde. Var god återkom i fall jag missade ngt.
    bästa hälsningar
    Milla SYV


    Studie- och yrkesvägledare
    • : Hej! Jag undrade mer vad man kan likna natukunskap 2 med då jag inte hittade det på länken du skrev. Har hört att den kan liknas med fysik 1a, biologi 1a och kemi 1a men vet som sagt inte riktigt.
    • Mikael : På länken som du fick beskrivs alla olika kurser i naturkunskap, bläddra ner på sidan. I natur kunskap läses delar av kurser i fysik, kemi och biologi. Om man redan har betyg i fysik och kemi kanske behöver man inte läsa naturkunskap. Det finns ersättningsmöjligheter. Är naturkunskap en kurs som du behöver för behörighet till en eftergymnasial utbildning ? Med vänlig hälsning, Mikael syv
    Mikael SYV på FrågaSYV
    Hej Anton,
    Naturkunskap innehåller delar av Fysik, Kemi och Biologi, det är en kort eller komplimerad version av Fysik, Kemi och Biologi - kan man kanske säga. I Fysik, kemi och biologi går man mer på djupet och på bredden - jämfört med Naturkunskap och det är inte så konstigt för att Naturkunskap 1b är 100 poäng och Naturkusnkap 2 är också 100 poäng men Fysik 1a är 150 poäng och Kemi 1 är en kurs á 100 poäng och detsamma gäller biologi.
    Man kan inte under 100 poäng Naturkunskap hinna läsa lika mycket som under 350 poäng /summa Fysik 1a, Kemi 1 och Biologi 1/.
    Jag skall se om kan lyckas klistra in här nere innehåll i kurserna naturkunskap 1b och 2 /kopiera från Skolverkets hemsida/.
    Mvh Mikael SYV
    NATURKUNSKAP 1b
    Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:
    Frågor om hållbar utveckling: energi, klimat och ekosystempåverkan. Ekosystemtjänster, resursutnyttjande och ekosystemens bärkraft.
    Olika aspekter på hållbar utveckling, till exempel vad gäller konsumtion, resursfördelning, mänskliga rättigheter och jämställdhet.
    Samband mellan individens hälsa, dagliga vanor och livsstilar i samhället, till exempel i fråga om träning, kost, droger, konsumtion och påverkan på miljön. Hur naturvetenskap kan användas som utgångspunkt vid kritisk granskning av budskap och normer i medierna.
    Naturvetenskapliga aspekter på, reflektion över och diskussion kring normer, rörande människans sexualitet, lust, relationer och sexuella hälsa.
    Evolutionära aspekter och etiska perspektiv på bioteknikens möjligheter och konsekvenser för mänsklighetens utveckling och för biologisk mångfald. Cellen och livets minsta delar som utgångspunkt för diskussioner om till exempel genteknik och andra aktuella forskningsområden.
    Naturvetenskapliga arbetsmetoder, till exempel observationer, klassificering, mätningar och experiment samt etiska förhållningssätt kopplade till det naturvetenskapliga utforskandet.
    Naturvetenskapligt förhållningssätt, hur man ställer frågor som går att undersöka naturvetenskapligt och hur man går till väga för att ställa företeelser i omvärlden under prövning.
    Hur naturvetenskap kan granskas kritiskt samt hur ett naturvetenskapligt förhållningssätt kan användas för att kritisk pröva ovetenskapligt grundade påståenden.
    Kunskapskrav i tabellform (öppnas i nytt fönster)
    Kunskapskrav

    Betyget E
    Eleven kan översiktligt diskutera frågor med naturvetenskapligt innehåll som har betydelse för individ och samhälle. I diskussionen använder eleven kunskaper om naturvetenskap för att ställa enkla frågor samt för att ge enkla förklaringar och argument. Dessutom kan eleven ge några exempel på tänkbara ställningstaganden eller handlingsalternativ samt ger enkla argument för dessa.
    Eleven kan översiktligt redogöra för hur människokroppen är uppbyggd och fungerar i växelverkan med omgivningen samt hur kroppen påverkas av livsstilen. I samband med redogörelsen kan eleven översiktligt diskutera konsekvenser av olika livsstilar såväl för individens hälsa som för folkhälsan och miljön samt underbygger diskussionen med enkla argument.
    Eleven kan ge några utförliga exempel på hur naturvetenskap kan kopplas till hållbar utveckling. Utifrån exemplen drar eleven enkla slutsatser och föreslår några handlingsalternativ samt ger enkla argument för dessa.
    Eleven kan översiktligt beskriva hur naturvetenskap organiseras och kan användas för kritisk granskning. Vidare föreslår och utför eleven en enkel naturvetenskaplig undersökning och redogör översiktligt för den. Dessutom kan eleven ge enkla exempel på hur teorier kan prövas genom kritisk granskning, samt diskuterar översiktligt utifrån något exempel på vilket sätt en naturvetenskaplig teori har haft betydelse för samhällets framväxt.
    Betyget D
    Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.
    Betyget C
    Eleven kan utförligt diskutera frågor med naturvetenskapligt innehåll som har betydelse för individ och samhälle. I diskussionen använder eleven kunskaper om naturvetenskap för att ställa utforskande frågor samt för att ge förklaringar och argument. Dessutom kan eleven ge några exempel på tänkbara ställningstaganden eller handlingsalternativ samt ger välgrundade argument för dessa.
    Eleven kan utförligt redogöra för hur människokroppen är uppbyggd och fungerar i växelverkan med omgivningen samt hur kroppen påverkas av livsstilen. I samband med redogörelsen kan eleven utförligt diskutera konsekvenser av olika livsstilar såväl för individens hälsa som för folkhälsan och miljön samt underbygger diskussionen med välgrundade argument.
    Eleven kan ge några utförliga exempel på hur naturvetenskap kan kopplas till hållbar utveckling. Utifrån exemplen drar eleven välgrundade slutsatser och föreslår några handlingsalternativ samt ger välgrundade argument för dessa.
    Eleven kan översiktligt beskriva hur naturvetenskap organiseras och kan användas för kritisk granskning. Vidare föreslår och utför eleven en enkel naturvetenskaplig undersökning och redogör utförligt för den. Dessutom kan eleven ge enkla exempel på hur teorier kan prövas genom kritisk granskning, samt diskuterar utförligt utifrån några exempel på vilket sätt naturvetenskapliga teorier har haft betydelse för samhällets framväxt.
    Betyget B
    Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.
    Betyget A
    Eleven kan utförligt och nyanserat diskutera frågor med naturvetenskapligt innehåll som har betydelse för individ och samhälle. I diskussionen använder eleven kunskaper om naturvetenskap för att ställa utforskande frågor samt för att ge komplexa förklaringar och argument. Dessutom kan eleven ge några exempel på tänkbara ställningstaganden eller handlingsalternativ samt ger välgrundade och nyanserade argument för dessa.
    Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för hur människokroppen är uppbyggd och fungerar i växelverkan med omgivningen samt hur kroppen påverkas av livsstilen. I samband med redogörelsen kan eleven utförligt och nyanserat diskutera konsekvenser av olika livsstilar såväl för individens hälsa som för folkhälsan och miljön samt underbygger diskussionen med välgrundade och nyanserade argument.
    Eleven kan ge några utförliga exempel på hur naturvetenskap kan kopplas till hållbar utveckling. Utifrån exemplen drar eleven välgrundade och nyanserade slutsatser och föreslår några handlingsalternativ samt ger välgrundade och nyanserade argument för dessa.
    Eleven kan översiktligt beskriva hur naturvetenskap organiseras och kan användas för kritisk granskning. Vidare föreslår och utför eleven en enkel naturvetenskaplig undersökning och redogör utförligt och nyanserat för den. Dessutom kan eleven ge enkla exempel på hur teorier kan prövas genom kritisk granskning, samt diskuterar utförligt och nyanserat utifrån några exempel på vilket sätt naturvetenskapliga teorier har haft betydelse för samhällets framväxt.

    NATURKUNSKAP 2
    Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:
    Universums utveckling som förklaring till materians uppkomst och jordens sammansättning.
    Materians uppbyggnad, ämnens egenskaper, växelverkan, kretslopp och oförstörbarhet. Samband och skillnader mellan energi och materia.
    Evolutionens mekanismer och organismers utveckling. Hur livets villkor och ekologi kan studeras på olika nivåer.
    Människokroppens organ och organsystem, deras uppbyggnad, funktion, evolutionära utveckling och växelverkan med omgivningen.
    Organiska och oorganiska ämnen i vardag och samhälle. Industriella processer, teknikutveckling och miljöperspektiv som rör framställning av moderna material, livsmedel och andra produkter.
    Naturvetenskapliga arbetsmetoder, till exempel observationer, klassificering, mätningar och experiment samt etiska förhållningssätt och estetiska upplevelser kopplade till det naturvetenskapliga utforskandet.
    Naturvetenskapligt förhållningssätt, hur man ställer frågor som går att pröva naturvetenskapligt och hur man går till väga för att ställa företeelser i omvärlden under prövning.
    Hur naturvetenskap kan granskas kritiskt samt hur ett naturvetenskapligt förhållningssätt kan användas för att kritisk pröva ovetenskapligt grundade påståenden.
    Naturvetenskapens betydelse för mänsklighetens kultur och världsbild. Upptäckter och framsteg inom till exempel medicin, energi och materialutveckling ur historiska, nutida och framtida perspektiv.
    Kunskapskrav i tabellform (öppnas i nytt fönster)
    Kunskapskrav

    Betyget E
    Eleven kan översiktligt diskutera frågor med naturvetenskapligt innehåll som har betydelse för individ och samhälle. I diskussionen använder eleven kunskaper om naturvetenskap för att ställa utforskande frågor samt för att ge enkla förklaringar och argument. Dessutom kan eleven ge några exempel på tänkbara ställningstaganden eller handlingsalternativ samt ger enkla argument för dessa.
    Eleven kan översiktligt redogöra för hur människokroppen är uppbyggd och fungerar i växelverkan med omgivningen samt hur kroppen påverkas av livsstilen och miljön. I samband med redogörelsen kan eleven översiktligt diskutera konsekvenser av olika livsstilar och miljöpåverkan såväl för individens hälsa som för folkhälsan samt underbygger diskussionen med enkla argument.
    Eleven kan ge några utförliga exempel, från flera olika områden, på hur naturvetenskap kan kopplas till hållbar utveckling. Utifrån exemplen drar eleven enkla slutsatser och föreslår några handlingsalternativ samt ger enkla argument för dessa.
    Eleven kan översiktligt beskriva, inom flera olika områden, hur naturvetenskap organiseras och kan användas för kritisk granskning. Vidare utför eleven en enkel naturvetenskaplig undersökning samt redogör översiktligt för den och värderar den med enkla omdömen. Dessutom kan eleven ge enkla exempel på hur teorier kan prövas genom kritisk granskning, samt diskuterar översiktligt utifrån något exempel på vilket sätt en naturvetenskaplig teori har haft betydelse för samhällets framväxt och för människans världsbild.
    Betyget D
    Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.
    Betyget C
    Eleven kan utförligt diskutera frågor med naturvetenskapligt innehåll som har betydelse för individ och samhälle. I diskussionen använder eleven kunskaper om naturvetenskap för att ställa utforskande frågor samt för att ge förklaringar och argument. Dessutom kan eleven ge några exempel på tänkbara ställningstaganden eller handlingsalternativ samt ger välgrundade argument för dessa.
    Eleven kan utförligt redogöra för hur människokroppen är uppbyggd och fungerar i växelverkan med omgivningen samt hur kroppen påverkas av livsstilen och miljön. I samband med redogörelsen kan eleven utförligt diskutera konsekvenser av olika livsstilar och miljöpåverkan såväl för individens hälsa som för folkhälsan samt underbygger diskussionen med välgrundade argument.
    Eleven kan ge några utförliga exempel, från flera olika områden, på hur naturvetenskap kan kopplas till hållbar utveckling. Utifrån exemplen drar eleven välgrundade slutsatser och föreslår några handlingsalternativ samt ger välgrundade argument för dessa.
    Eleven kan utförligt beskriva, inom flera olika områden, hur naturvetenskap organiseras och kan användas för kritisk granskning. Vidare utför eleven en enkel naturvetenskaplig undersökning samt redogör utförligt för den och värderar den med nyanserade omdömen. Dessutom kan eleven ge exempel på hur teorier kan prövas genom kritisk granskning, samt diskuterar utförligt utifrån några exempel på vilket sätt naturvetenskapliga teorier har haft betydelse för samhällets framväxt och för människans världsbild.
    Betyget B
    Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.
    Betyget A
    Eleven kan utförligt och nyanserat diskutera frågor med naturvetenskapligt innehåll som har betydelse för individ och samhälle. I diskussionen använder eleven kunskaper om naturvetenskap för att ställa utforskande frågor samt för att ge komplexa förklaringar och argument. Dessutom kan eleven ge några exempel på tänkbara ställningstaganden eller handlingsalternativ samt ger välgrundade och nyanserade argument för dessa.
    Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för hur människokroppen är uppbyggd och fungerar i växelverkan med omgivningen samt hur kroppen påverkas av livsstilen och miljön. I samband med redogörelsen kan eleven utförligt och nyanserat diskutera konsekvenser av olika livsstilar och miljöpåverkan såväl för individens hälsa som för folkhälsan samt underbygger diskussionen med välgrundade och nyanserade argument.
    Eleven kan ge några utförliga exempel, från flera olika områden, på hur naturvetenskap kan kopplas till hållbar utveckling. Utifrån exemplen drar eleven välgrundade och nyanserade slutsatser och föreslår några handlingsalternativ samt ger välgrundade och nyanserade argument för dessa.
    Eleven kan utförligt och nyanserat beskriva, inom flera olika områden, hur naturvetenskap organiseras och kan användas för kritisk granskning. Vidare utför eleven en enkel naturvetenskaplig undersökning samt redogör utförligt och nyanserat för den, värderar den med nyanserade omdömen och ger förslag på hur den kan förbättras. Dessutom kan eleven ge komplexa exempel på hur teorier kan prövas genom kritisk granskning, samt diskuterar utförligt och nyanserat utifrån några exempel på vilket sätt naturvetenskapliga teorier har haft betydelse för samhällets framväxt och för människans världsbild.

    Frågor och svar taggade med 'hp' (162 st.)

    • Pawline

      CSN under högskolan och inte 100% studier?

      Hej! Jag ska plugga universitet i höst och jag har bland annat sökt kurser som är 7,5hp. Jag ska läsa fristående kurser och jag tänker att en termin ska jag läsa fyra stycken 7,5hp kurser för att få ihop 30hp på en termin. Men hur funkar...

      Milla : : Hej!det är studiestödsutredare på CSN som beviljar studiestöd, bland annat studiemedel, det är därför bra om du får svar från de som jobbar på CSN, detta för... Läs hela svaret
    • s2004

      Hur fungerar urvalsgrupperna?

      Hej hej! Jag ska söka till universitetet nu! Jag har ett bra resultat på HP som säkrar en plats på programmet jag vill söka. Det jag undrar över är hur jag söker med HP? Kommer det automatiskt läggas in på antagning.se? Söker man i...

      Milla : : Hejsan, När du gör anmälan på www.antagning.se så kan du inte välja i vilka urvalsgrupper du kommer att prövas; antagning.se kommer pröva dig i alla de olika urvalsgrupper där... Läs hela svaret
    • Lotuzblomman3

      Kan man hoppa av en delkurs från en fristående kurs?

      Hej! Jag läser en fristående kurs på 30hp (heltid) som är uppdelad i 5 delkurser på 6hp/styck på universitet. Jag tog denna kursen för att jag tyckte det skulle vara kul och har för tillfället inga planer på att vidareutbilda mig inom samma område. Jag har en delkurs som jag skulle vilja...

      Milla : : Hej!jag tror tyvärr att det kan bli så att du får underkänd i hela kursen på 30 hp om du missar en av delkurserna. Men du får gärna fråga... Läs hela svaret
    • MariG

      YH kandidatexamen vidareutbildning?

      Hej Jag tog Yrkeshögskoleexamen 400 Yh 4år sedan och jobbar heltid inom ekonomi senaste 4år heltid. Vill utbilda mig vidare men endast som jag kunde hitta är FEI top-up degree som accepterat 2år YH utbildning som grund och det är enormt dyrt.Min fråga...

      Milla : : Hejsan,kandidatexamen från de svenska lärosäten innehåller 180 högskolepoäng; det smidigaste är att läsa ett 3-årigt universitetesprogram som leder till kandidatexamen.... Läs hela svaret
    • Anonym2000

      Antagning urval 2?

      Jag vet att det är svårt att ge ett rakt svar men kan man säga att det är en stor sannolikhet/ finns goda chanser att man kommer in på urval två i HP-kvoten om man är på reservplats 7 på ett program som antog 86 personer i urval 1? Jag har samma HP poäng som den som blev antagen sist i urval 1

      Milla : : Hej,utifrån informationen i din fråga skulle jag säga att jag tror du har en god chans att komma in men jag kan inte garantera ngt., som du säkert själv förstår också. För att någon,... Läs hela svaret
    • Bedo

      Tillgodoräkna kyh poäng till högskolan poäng ?

      Jag läser nu en utbildning inom IT på KYH och när jag är färdig vill jag helst läsa vidare på högskola/universitet. Kan man hoppa över några kurser då om man går in på högskolan och ansöker om liknande utbildning...

      Milla : : Hej,Yrkeshögskola och Högskola/Universitet är i Sverige två Olika skolformer. Man kan tyvärr inte "översätta" yrkeshögskolepoäng till... Läs hela svaret
    • Natt

      Universitetspoäng?

      Hej. Jag undrar hur de räknar studiemedel på universitet. Om jag läser en kurs 15hp och två kurser på 7,5hp styck och alla dessa är på halvfart. Räknas det då som att läsa på heltid eller hur blir det ?

      Milla : : Hej,på heltid läser man, i Sverige, 30 högskolepoäng på 20 veckor. Universitetsterminen är 20 veckor och läsåret = 40 veckor. På ett läsår läser man 60... Läs hela svaret
    • Henrik369

      Hur funkar det med låga betyg och ett högt hp resultat?

      Om vi säger att jag har godkänt i alla kurser som en högskole utbildning kräver och att jag har behörighet för den, även fast jag har lite lägre betyg som går under deras antagningsgräns är det så att jag ändå kan komma...

      Milla : : Ja, det stämmer. Behörig måste man bli, detta för att svenska högskole-Universitetsutbildningar kan ej anta obehöriga. Med högskoleprovsresultatet prövas man i... Läs hela svaret
    • Student

      Räkna tillgodo?

      Om man har påbörjat ett program på YH och under tidens gång ångrat sig och nu vill läsa ett program / kurser på universitet/högskola, kan man tillgodoräkna kurserna jag läst på YH då? Eller går inte det då det inte...

      Milla : : Hej,det är upp till de ansvariga på den högskole-universitetsutbildningen att bedöma om de kan tillgodoräkna avklarade yrkeshögskolekurser inom ett högskole- eller universitetsprogram. Det finns inga... Läs hela svaret
    • Apollo

      Är det garanterat att komma in med 1,7 på läkareprogrammet?

      Hej! Jag tänkte att eftersom det är många som gör HP provet så är det rimligt att det är också många som har fått höga poäng som 1.7. Jag vill komma in på karolinska, där behövs det 1.7; om jag får 1.7 på Högskoleprovet och som tur de har samma antagnings poäng igen är det då garanterat att jag...

      Milla : : Hej!om antagningsstatistik visat 1.7 i HP-urvalsgruppen, då betyder det att minst en person kom in med 1.7 och alla som hade högre kom in. Det betyder, alltså inte att alla som... Läs hela svaret
    • Björn99

      Vilka kommer in i skola med deras högskolepoäng?

      Om antagningsgränsen var 0.7 hp till en linje och någon fick 0.8hp skulle den personen som fick 0.8hp garanterat kommit in om han hade också behörighet till att gå in? För att antagningsgränsen är väl den personen som lyckades komma in med lägst poäng? eller spelar meritpoäng fortfarande roll...

      Milla : : Hej,om antagningsgränsen som visas i antagningsstatistiken är 0.7 i HP-urvalet, betyder det att minst en person med det högskoleprovsresultatet kom in och alla som hade högre resultat... Läs hela svaret
    • Björn99

      Kan jag komma in med min HP?

      Om antagningspoäng för en linje är 0.6hp den åren och jag fick 0,8 vad är chansen att jag skulle komma in i skolan? Är det 100%? om nej ungefär hur mycket?

      Milla : : Hej,antagning görs inför varje start på utbildningen och antal studieplatser ställs "mot" sökande som har meriter. till högskoleutbildningar i Sverige kan man (samtidigt) konkurrera i fler... Läs hela svaret
    • Frågande

      Hur ska man tänka om man är intresserad av flera olika studieområden?

      Jag pluggar just nu min första termin på socionomprogrammet och trivs bra. Grejen är att jag också är väldigt intresserad av att studera statsvetenskap. Jag känner mig inte redo att hoppa av socionomprogrammet, men jag hade så gärna velat...

      Milla : : Hej,du ställer flera frågor och jag ska försöka svara på alla men återkom gärna om jag glömmer eller missar svara på något du undrar... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga